Är din mor beredd på att leka, rasta och hålla koll på valpen när du är i skolan? Det blir väldigt mycket spring ut och in.

Jag förstår inte riktigt vad problemet är…?

Förstår inte riktigt din fråga

Jag kan säga att min valp har hjälpt mig mer än jag trodde i min depression. Visst har det varit jobbigt också, klart det är. Men det är värt det! Men nu är ju både jag och mamma hemma om dagarna, sånt måste ju lösas först.

Det enda som egentligen låter som ett problem är ju på dagarna, men om din mamma är villig att ta hand om valpen med allt det innebär på dagarna så ska det väl inte vara något problem.

Vad är det du egentligen är osäker på? Du skriver att du har ekonomi, tid och kunskap, och framförallt verkar du ha vilja och motivation. Då är det ju egentligen bara att du ska få det att fungera rent praktiskt även de tider du är i skolan.

Jag skaffade valp när jag var nere och deprimerad (är fortfarande det i vissa tillfällen). Min tik som nu är 5år gjorde mig mer deprimerad, hon var för ja… jobbig. Jag fick dock hjälp av min familj när hon var yngre och sedan uppfostrade jag henne ifrån alla hennes problem hon hade och nu är hon världens bästa hund och jag skulle inte klara vardagen utan henne.
Men att ha valp är inte lätt, men har man hjälp ifrån andra kan det funka.
Min tik hugg mig blodig som valp och slutade inte vad jag än gjorde och då testade jag ALLT, det gjorde inte saken bättre, jag ville tillslut inte vara med henne under en hel veckas tid för hon drog omkull mig utomhus (hon var jätte liten när jag ramlade omkull), bet mig, sov aldrig, ja.. ingen kul valp.

Jag kan också berätta att ansvaret för ett djur kan bli för stort om man mår dåligt. Få en att bli sämre och inte bättre.

Jag har långa perioder av depression och ångest, hade inte min mamma varit hundintresserad så hade jag aldrig kunnat ha mina kvar, inte utan uppbackning de perioderna. Ja, en hund ger mycket glädje och är ett oerhört stöd när man mår dåligt men det är svårt att klara av att ta hand om ett djur också när man knappt kan hålla huvudet över ytan…

Låter som en jättebra start på livet fören valp! Valpen kommer få starka band till din mamma med, men jag ser det inte som något negativt, tvärtom. Så länge ni har ungefär samma regler och uppfostringsmetoder blir det säkert bra. 

Depression och hund är både bra och dålig. Själva relationen är ju ofta positiv med glädje och närhet. Sen måste ta sig i kragen och se till att komma ut med hunden, aktivera den och lära den saker, kanske vara lite social på ett par kurser. Också positivt om man klarar av de kraven. Det svåra kan vara att hantera bakslagen, för de kommer när man uppfostrar och tränar hund. Då måste man kunna hantera de på ett sätt som inte gör att man gräver ner sig igen.  Det kan också vara härligt att upptäcka att man kan hantera små mot gångar utan att blir totalt förstörd, men man får försöka känna efter om man är redo för kraven och motgångarna somföljer med den lilla solstrålen 🙂

Tack alla för era fina och framförallt snabba svar! Jag tycker och tror också att valpen kommer få en fin start i livet- jag kommer att vara med från dag ett och sedan får den komma hem till mig! Många undrade vad mitt problem egentligen var, och ja, förstår att ni undrar för jag inser att jag var väldigt otydlig! Fallet är så att, folk brukar ju skaffa hundar när de är 8 veckor, och ha ett långt lov. Men jag åker ju på skolan när den är 8 veckor? (typ, valpen kommer vara cirka 11-12 veckor). Min mamma är inte hundintresserad som jag är, men älskar hundar och hundar är absolut en del av familjen för henne också, och hon är beredd på det värsta! Så vad jag egentligen är fundersam över, kan en 12veckorsvalp vara utan sin matte i 6 timmar? Hon blir ju aldrig ensam, och jag lägger ALL min tid och energi på henne när jag kommer hem, men i ca 6 timmar blir hon utan mig. Jag behöver henne verkligen, men vill hennes bästa ändå.

Så länge din mamma är hemma och hjälper till med valpen så ser inte jag några problem.
Du är med från dag 1, när du tar med valpen hem så låter det som att valpen har 3-4 veckor på sig att lära känna din mamma innan du börjar skolan.
Ett alldeles utmärkt upplägg om du frågar mig

#10 Självklart klarar sig valpen utan dig på dagen så länge den har någon som tar hand om den. Din mamma blir ju en del av flocken.

Valpen kommer känna sig trygg med din mamma också. Det är få som kan vara med sina hundar dygnet runt varje dag. I en trygg hemmiljö är det bra för valpen att få lära sig att folk kommer och går, det har den nytta av senare i livet. Tror att det kanske är du som kommer ha mest separationsångest av er två 😊😛 Ställ in dig på att det kommer gå utmärkt så gör det förmodligen det. Man får använda sitt bästa pokerface så att ens egen oro inte smittar av sig på valpen 😉