Putt :)

följer

De jag känner skäller ofta & mycket, känner en hel del individer då det är en sådan populär ras här.
Lite av deras tendens att skälla går nog att träna bort, men man får förbereda sig på att det blir lite högljutt med dessa hundar hemma.
Man får nog räkna med att det aldrig går att träna bort helt, trots att det med säkerhet går att dämpa.

Har ingen egen dvärg men som sagt känner en hel del individer.
De flesta är fungerande sällskapshundar som hänger på lite när matte vill hitta på något kul.
Agility kör många på skolan på rasterna med sina dvärgschnauzers, det tycker dem är kul och de hänger på. Trots att det är en sällskapshund har de mycket energi och hänger mer än gärna på allt.
Rallylydnad, lydnad och spår är dem på skolan duktiga på.

Min svärmor har en som är 9 år, han skäller bara om det går någon utanför tomten. Men han är hemskt surig, vet inte om alla är det men har hört att det är typiskt för rasen. Envis och sur haha 😉

Jag har haft 2 st, min mor äger en. De har ställts ut, gått sök & spår kurser, lydnads kurser, tävlats i agility. Testat freestyle, flyboll (eller vad det nu kallas). Allround hundar :) De hänger gärna på vad än husse/matte vill hitta på.  Tricks är bland det roligast som finns.
Av alla jag känner & alla jag träffat så är få sådana som älskar sig egen röst. Visst finns de, men de finns bland alla raser - inget typiskt för just denna.

Min Ixxi är 10 år och hon är en liten introvert. Gör inte mycket väsen ifrån sig och har inte ens jaktlust… alls. Jag har testat alla möjliga aktiviteter med henne och det var en bra allround hund att prova på med, men hon är en riktig korsning mellan alfons åberg och ferdinand. "ska bara lukta på blommorna" och är VÄLDIGT nosdriven. Älskar att använda nosen och har utmärkt lukt och hörselsinne. Hon gillade aldrig spår för hon fattade inte varför hon skulle spåra mig för när jag inte var borttappad. De få gånger jag hade en figurant gick det utmärkt dock. Hon letar hellre på luftvittring så personsök var mer hennes melodi. 

Freestyle, agility, bergsvandring, och tricks är väl mest vad vi gjort. Hon har inget stort arbetsdriv och blir uttråkad rätt fort. Jag kan upprepa ett trick endast ett par gånger och sen tycker hon att hon redan gjort det och undrar vad mer jag har att komma med så varierande träning är nyckel för just denna dvärgschnauzer. Jag har sett en video på youtube där någon har ett spann med sina dvärgar så man kan prova på i princip vadsomhelst. Det finns såklart dvärgar med bättre driv än min men hon är mer en prova på hund än tävlingshund. 

Dvärgschnauzer älskar livet och älskar att hänga med och vara i händelsernas centrum och vill ha koll på sin familj. Om man har en extrovert som älskar sin röst så kan man använda det till sin fördel med skallmarkering i spår/sök/preparatsök, tricks eller annat. Att ge tillåtelse för en skällig hund att få skälla på speciella moment gör det lättare att vara tyst på andra tillfällen istället för det är svårt att göra en lätt-till-skall hund totalt tyst om de inte får utlopp. De flesta har jaktlust, speciellt efter saker som påminner om hur råttor springer. Jag köper ofta kattleksaker. 

Det är jätteviktigt att hålla skägget rent och borsta tänderna! Munhälsan är rätt så dålig och tandlossning och utdragna tänder är tyvärr rätt vanligt. De lever väldigt länge men har lite lättare att få cancer än många andra raser så känn igenom tuttarna på en tik  till exempel. Det är relativt lätt att lära sig rycka själv, och benpäls, magpäls och ögonbryn klipps, öron och hals/kinder rakas och skägget kan behöva toppas när det blir nött. Den mjuka pälsen har, iallafall på min, en himla förmåga att tova. 

Rasen är jättebra med andra hundar och andra djur, mycket vanliga hos hästfolk. Om man får chans att haka på så hakar man på! :)

Få se vad mer… Det är en utmärkt förstahund ifall det är någon som läser detta som funderar på en förstahund. Utmärkt familjehund och i överlag en lätt ras så länge man orkar pälsvård. Bra med barn om de har positiva upplevelser under uppväxten och kommer då dyrka sina egna barn. :) 

Jag behöver en jacka på min hund men en ryckt päls håller värmen bättre än en nedklippt. För den som undrar så gör inte ryckningen ont, det är död päls som ska fällas men trillar inte lös av sig själv. Död päls kommer lös rätt så lätt och stimulerar hårsäcken att växa ny päls. Underullkamning krävs! Underullen är som läskpapper så när hunden klipps ned så blir den våt och kall direkt, och smutsen fastnar mer än i den sträva pälsen. En ryckt hund behöver sällan badas där den sträva pälsen är för innan hunden nånsin börjar lukta så är det "fällningstider" igen. Jag är allergisk och jag tål Ixxi 100%. Jag sover med näsan i pälsen utan problem. 

Dvärgschnauzer luktar inte hund som t.ex. mina blandraser gör om dom blir blöta. Det är väl vad jag kan komma på just nu. Och ja min dvärgschnauzer är skägglös. :) Av väldigt många anledningar men det började med återkommande fukteksem på nosen när hon var 2-3 år.

Mina föräldrar som är pensionärer har numera en, har haft två, dvärgschnauzertik/ar. Den de har nu är 8 år och hon är lugn som en filbunke, hon gillar att leka med sin pipleksak som man ska  kasta till henne, men i övrigt har hon inte aktiverats mer än vanliga promenader, inga aktiviteter såsom agility eller annat, även om hon nog hade gillat det. Hon skäller aldrig!

Den andra tiken var hennes mamma som de var fodervärdar åt. Hon skällde när det kom någon, men sedan inte mer. 

Båda hundarna är/var otroligt fina i kynnet: lugna men pigga, glada, snälla, tåliga, aldrig någonsin det minsta aggressiva, aldrig att de morrade på barnbarnen eller annat. Underbara hundar helt enkelt! 😃