Första gången jag träffade  Roxy visste jag inte alls vilken valp jag skulle välja, var den valp jag träffade sist. Men ju fler gånger jag var hos uppfödaren dessto mer kändes det ändå att "hon är vår". Hon var mest med oss och så, kändes helt enkelt rätt

Lillan fick vi hem när hon var över halvåret men var en kull som svärmor fått och behållt henne och sedan blev hon vår

När jag skulle köpa min Chihuahua så åkte jag till en kennel som hade två hanar till salu utöver valpar. Då jag inte var sugen på valp så var jag inte alls intresserad av dessa när jag kom dit utan gick för att träffa den eventuella nya familjemedlemmen men när jag satte mig ned på golvet kom en annan liten sötnos fram. 

"Han är också till salu" sa då uppfödare. 

Jag blev störtkär i honom på en gång, Kalle som han kallades var så himla söt och kröp upp i knät på mig utan vidare. Jag åkte hem för att överlägga med min sambo men jag hade redan bestämt mig. Kalle skulle få komma till oss. Dagen därpå åkte jag och hämtade vår nya familjemedlem 😃

När vi skulle köpa vår valp var det minst lika lätt. Jag hade valt valp redan innan jag hunnit titta på alla. Hon fångade mitt hjärta med en enda blick och min sambo var överens om att det var valpen som skulle hem till oss. Jag hade redan ett namn som jag ville kalla min valp: Zica. När jag såg på denna valp såg jag en Zica. 

Idag är hon sex månader gammal och jag har aldrig ens funderat på om någon av de andra passat bättre. Hon är helt underbar och jag har inte träffat någon som inte blivit fascinerad över hennes otroliga lugn trots att hon är valp. 🙂Hon är just den valp jag alltid drömt om, mycket är ju tack vare att jag och Zica jobbat tillsammans med all träning.

Hihi, vi hade bestämt oss för att vi inte ville ha en vit eller för ljus valp. Vi kom dit och alla tio var vita, varav sju var tikar och vi var först i kön. Vi blev nog rätt så kära i alla men tillslut enades familjen om två små tikar som vi skulle välja i mellan. Egentligen hade vi nog redan bestämt oss för den ena för hon var absolut tuffast och kröp över alla syskonen fram till oss. 

Men vi blev helt kära allihopa, vet inte hur länge vi stannade och myste 😇

De två tikarna som vi valde i mellan, den som blir pussad är Dolly ❤️

Sedan så kommer jag ihåg i detalj när vi hämtade hem henne, hela familjen var ju helt gröna och oerfarna. Vi hade täckt hela bilen i plastpåsar, tidningspapper och filtar. Men hon kissade inte alls utan somnade rätt så snart. Väl hemma så somnade hon i köket medan hela familjen satt i en ring runt och stirrade på henne 😂 Var så otroligt häftigt den första tiden.

Första gången jag träffade Charlie var när han var runt… 5 veckor kanske? anledningen till att det blev just honom var för att uppfödaren valde honom åt mig… när vi anmälde vårt intresse för valp så var det bara två valpar kvar som var otingade och den ena av dem skulle uppfödaren ha så hon bestämde först vilken som skulle stanna hos henne så fick vi den som blev över ;) Det var lika bra tycker jag.. skulle aldrig klara av att välja ändå haha 

När han var 10 veckor åkte vi den långa bilresan för att hämta hem honom. Lyckan som uppstod när uppfödaren kom bärandes på honom och sa: "Nu är han din" Och lade honom i min famn <3

Jätte fina "berättelser" om hur ni träffade eran hund. Längtar till det ögonblicket!

#3 Haha ååh jag minns också första tiden hemma med valpen. 😍Jag minns hur nervös jag var över att klara av att lära min valp allt som skulle läras. Tusen tankar snurrade när man hämtade valpen men det gav ju med sig. 😛

Spontant, vi skulle åka och kika på n annan hund först men ägarna ångrade sig, så vi åkte spontant ner till skåne och kikade. Han vart rätt osäker i början men blev mer och mer nyfiken och satt gärna med mig på golvet och tiggde godis haha! I början hemma var jag i valpextas som man lätt blir men vi klickade aldrig speciellt mycket, det är nu på senare tid vi växt in i en bra relation.

Jag måste bara få säga; vi hade ju en valpkull för ett par år sedan med 10 valpar, och en av de potentiella valpköparna var en yngre kille (16? 17?) som skulle komma upp från ett par landskap bort, för att kolla på Totte's valpar, för att se om han skulle hitta sig en jakthund. 

Tystaste, blygaste, mysigaste killen jag har träffat. Så liten (det var han inte egentligen) och späd (inte det heller) stod mest i köket och märktes inte av, förutom när han var med valparna. Oj, så mjuk och go han blev <3

Han fick vara där själv ett par minuter, och när han kom ut så lös det ett ljus ur ögonen på honom, och han berättade mjukt att han hade valt sin valp. 

Tro fasiken inte om han inte valt den mest energiska, mest enerverande lilla killen, som var så lätt att känna igen på sin sovstil. 😍

Så vitt jag vet så trivs de väldigt bra tillsammans, även om den valpen fick sin fars hela dumdristighet, och han har ju fasiken gjort allt dumt, men de verkar glada tillsammans. 🤗

Min fru och jag är pensionärer och vi brukar passa hundar åt våra bekanta . Det har rört sig om många olika raser,rottis,labbar golden m.fl.

Vi ville inte ha någon egen hund utan bestämt oss för att det var tillräckligt att ha hund i bland.

En dag ringde det på dörren och utanför stog en tjej  som undrade om vi var intresserade av att överta en italiensk vinthund då den inte gick ihop med deras andra hund.

Vi hade ju inte i vår vildaste fantasi tänkt att skaffa en sån liten skakande krake, men beslöt att prova. Så kom Bimmo in i vårt liv. När hon varit hos oss ett par timmar ringde ägaren och frågade hur det gick. Henne får Du aldrig tillbaka var svaret hon fick. Det var nämligen kärlek vid första ögonkastet. En underbart robust social,olydig prinsessa som vi ägnar vår tid åt att skämma bort.

Jag och sambon hade långa disskutioner om vad gör hund vi sökte. Jag ville ha en mindre och han en större. Vi kom aldrig till skott för den delen eftersom vi var så veliga. Sambons mamma ringde och sa att don hade hittat valpar som dom skulle titta på och vi hängde på. Samma dag hade jag avlivat min hamster och var väldigt ledsen. Men vi kom dit och dom hade 2 tikar som vi tittade på. Lea var ju definitivt den egensinniga och överlag rätt ointresserad av oss men hjärtat smälte och det slutade med att vi tingade Lea och sambons päron tinga hennes syster. Hon är envis , egensinnig och ger en bitchblicken om man gör något hon inte gillar. Men pappa sa till mig att jag nu har en hund som är precis likadan som jag var när jag var yngre :P som ni ser på andra bilden, så var den där lilla pappersbiten mer intressant ;)

Lite av ett impulsköp på sätt och vis. Kikade förvisso efter hund att köpa, hittade en annons på blocket och bestämde mig för att åka och titta. Konstig ägare och miljö gjorde att jag snabbt bestämde mig för att ta med henne hem. Hon som hade henne vart inte ett dugg intresserad av vem jag var så om inte jag tagit henne hade hon kunnat hamna vart som helst. Jag har inte ångrat mig.; ibland är det väl meningen bara…. :)

vi träffade vår samma dag som vi hämtade henne. i alla fall var det då vi visste vilken valp som var vår. vi hälsade på kullen första gången när de var 5 veckor, men då visste vi inte vilken som skulle bli vår. när dom var 7 veckor fick vi veta vilken liten skrutt vi skulle få hem :)

Jag åkte iväg för att hälsa på uppfödaren som jag hade kontaktat över telefonen. Efter en fika med många frågor från båda sidorna så sa uppfödaren att han kunde tänka sig att sälja en tikvalp till mig, men inte en hane eftersom det var min första hund/Rottweiler. Vi gick upp till valprummet där 4 små valpar busade omkring. Eller tja.. egentligen 5, men den ena satt i en liten egen hage för mamman hade trampat på den.. så den behövde vila från syskonen. Jag gick in i valprummet och hade genast 4 st 6 veckors huliganer som slickade mig på tårna och försökte äta upp mina sandaler! Uppfödaren plockade upp 2 tikar som inte var tingade ännu, en i varje hand, och frågade om jag ville hålla en. Jag valde den vänstra som genast fann sig till rätta. Slickade mig på hakan och bet mig i håret. Jag kelade ett tag med den och sedan gick vi ned för att snacka lite till. Jag bad om 2 dagars betänketid eftersom det var ett stort beslut, men egentligen hade jag redan bestämt mig. Nästa gång jag besökte uppfödaren så hade alla valpar förutom den jag kelade med tingats, men uppfödaren hade sparat valpen till mig. Så så gick det till… en slump egentligen… jag valde den vänstra valpen istället för den högra. Och jag kunde inte ha fått en bättre hund!

Jag har bara en omplaceringshund på 10 år som kom hit i oktober. Vi hade honom på en testperiod först för att se om det fungerade bra. Han var väldigt reserverad, men trots det kunde vi inte göra annat än att behålla honom. 🙂 Han har en väldigt speciell personlighet och beter sig inte alltid som en "riktig hund". Ett litet charmtroll med andra ord! 

Det var väl inte riktigt kärlek vid första ögonkastet som så, eftersom han var ganska svår (p.g.a. att han var så pass reserverad), men på samma gång kändes det då extra speciellt när han väl öppnade upp för en och accepterade en som sin nya matte.

Vad härligt att alla verkar ha en så fin relation till sina hundar oavsett hur ni lärde känna varandra och hur länge ni har varit tillsammans😊

I Pixies kull fanns det 4 stycken valpar vi kunde välja mellan. Jag hade haft ögonen på Pixie redan när de var i valphagen. När uppfödaren släppte ut alla valpar var det som att hav (eller mer som en vattenpöl ;))) av små vita och fluffiga valpar som kom springandes och jag ansträngde mig för att inte tappa bort henne. Vi skulle ha en tik så en av valparna valde vi bort från början. En av de tre tikarna kändes inte så intresserad av oss och ville mest mysa med uppfödaren. ;) Då stod det mellan Pixie (som jag hade spanat in) och Bella. Jag tyckte Pixie var sötast samtidigt som hon både var pigg och busig men ändå kunde ligga och sova i knät. Bella ville inte ta det lugnt, hon var bara intresserad av att busa och att bita i fingrarna. ;) Alla i familjen ville ha Pixie förutom min brorsa. Han ville bestämt ha Bella men efter jag övertygat honom med att Pixie var bäst och han fick hålla i henne ett långt tag så gick han med på att Pixie var den hunden som vi skulle ha. fyra veckor senare fick Pixie följa med oss hem! Nu är jag jätteglad att Pixie är min lilla "valp"! (Hon är två år nu)

Jag är en ganska besvärlig valpköpare med specifika krav på först föräldrar, sedan kull och till sist individen. Valde därför en uppfödare med stor praktisk erfarenhet av arbetande hundar som pratade "mitt språk", hon förstod vad jag ville ha för typ av hund och hon sa också självsäkert: "alla hundar i den här kullen är vad du söker. Du kommer inte bli besviken". 

Hon valde valpen, jag blev nöjd och hade blivit det med alla individer (förutom en lite mer tillbakadragen hund) i den kullen.

Fick inte välja valp utan uppfödarn valde åt mig, ville ha hennes syster mer men var säker på att jag skulle få Prisma, vande mig vid tanken och började vela ha henne mest tillslut och fick henne, första gången jag träffade henne var hon lugn och såg bestämd ut vilket stämde till en viss del,  hon har typ samma personlighet som jag så är mycket glad att jag fick henne :)

#3 och #18 vilka raser?

Jag träffade valparna när dom var 3 dagar gamla. Jag har alltid velat ha en hund med bläs så jag fastnade såklart för tiken med mest vitt. Det var kärlek vid första ögonkastet kan man säga. Hon var framåt och stark liksom. Väldigt trevlig och tillfreds personlighet över lag tycker jag. Men eftersom jag ska ha henne som foderhund så kunde jag inte välja direkt utan uppfödaren hade sina tankar också. Det stod mellan två tikar. För en vecka sedan fick jag det bekräftat att det var tiken med mest vitt som skulle bli min. Jag var med när dom öppnade ögonen och hon var först med det. Idag har vi en väldigt speciell relation, endast 6v gammal! Hon blir super glad när jag kommer in i huset och hon hör mig. Svansen går i tusen varv och jag får så många pussar som bara är möjligt. Vi kommer bli oslagbara tillsammans. Min lilla Eila!!

(bild från idag)

#19 Eurasier :)

#21 Guuud va söt!

#20 vilken ras!?😍

#23 #20 Welsh corgi pembroke 😍

#24 en corgi, vaaa?! trodde typ att det var en Chihuahua eller något.

väldigt söt😍

Jätte söta hundar😍

Vi hade inte alls planerat att skaffa valp nu, även om vi ganska flitigt höll koll på kennlar mm, men så hade de en kombination som vi trånat lite efter tidigare men den gången gick tiken tom men nuhadede parat igen och fått en kull. Givetvis hade de en liten hane kvar som inte var tingad och det var ju nästan som ödet då!! Vi var helt enkelt tvungna att höra oss för åtminstone, och då var det ju redan kört. Vi hade sett första valpbilderna då han nyligen fötts och sett att en av de var lite mer gråaktig och resten mer röda som de ska va pch tänkt att vi nog helst inte ville ha den som var grå… Men ju fler gånger vi var där och hälsade på så kunde bi inte undgå stt charmas av denna lilla grå krabat, men vi var ju sist in och visste att vi helt enkelt skulle få den hane som blev kvar så vi hade ställt in oss på att vara öppna och hade nästan helt tryckt undan favorit och kände att alla skulle passa bra. Men när det där ögonblicket kom när de berättade vilka valpar de andra var intresserade av så satt vi båda dör med hjärtat i halsgropen och hoppades på att det inte var lilla grå som de ville ha!! Och det var det ju inte heller utan vi fick med oss vårt lilla skrutt hem : D

Detta var vad jag möttes av, Rossi 10 h gammal - Hur skulle jag kunnat neka honom all min kärlek?? 😍

Mina nuvarande hundar:
Skroffan, cairnterrier; Jag hade nog egentligen bestämt mig redan innan jag såg valparna IRL, uppfödaren hade berättat en del om deras olika personligheter. Det var fyra valpar i kullen, två av dem gick bort direkt då en var hane och den andra var väldigt vek och mesig vilket jag inte ville ha.
När jag såg valparna var de redan sex veckor och just den dagen var Skroffan och hennes ena syster väldigt lika i sättet men eftersom Skroffan tydligen var den som var mest nyfiken, framåt och lekfull och uppfödaren trodde att hon skulle passa mig som ville jobba med min hund så blev det hon och det har jag aldrig ångrat, hon är perfekt 😃.

Nikka, jaktlabbe: För ett par år sedan var Skroffan väldigt sjuk och jag fick lite panik, jag ville inte vara utan hund men samtidigt ville jag ju bara ha min Skroffa. Jag var inte alls sugen på en valp och visste inte ens vilken ras jag skulle ha utan velade omkring.
Min kompis hittade den då drygt tvååriga Nikka på nätet av en slump och jag lät mig något motvilligt övertalas att åtminstone åka och titta.
Jag hade främst två krav: hon skulle funka med Skroffan givetvis och hon skulle inte ha sociala rädslor.
Allt lät bra när jag var i kontakt med uppfödaren men när vi var nästan framme så kom jag på att jag borde sagt att jag ville hälsa på Nikka ensam först, utan att hon hade hela flocken som stöd OM hon inte var ok socialt. Crap!
Så kom vi dit, uppfödaren öppnade dörren och Nikka studsade ut - ensam - , hoppade upp på mig med ett stort HEEEJ! och ett ytterst charmerande flin.
Ja, det tog väl fem sekunder så var jag såld.
Några veckor senare flyttade Nikka hem till mig på prov och här skall hon stanna! På köpet fick jag dessutom en toppenuppfödare  🙂.

Posh, jaktlabbe: Jag skulle absolut inte ha en hund till när min kompis sexåriga hund - dessutom en hane, jag vill helst ha tikar - fick en ryggskada i höstas. Eftersom husse bor tre trappor upp och dessutom inte riktigt hade en bra lösning under arbetstid så tyckte jag att Posh kunde bo hemma hos mig medan han blev rehabiliterad.
Och ja, vi trivdes med varandra, jag hade mer tid för rehabpyssel och dessutom gillar Posh mina tikar mycket bättre än husses andra hanar så han får helt enkelt stanna här.
Husse äger honom fortfarande och har det övergripande ansvaret men jag har hand om den dagliga skötseln.
Förutsatt att han blir helt återställd i sin rygg så är tanken att jag skall tävla honom till sommaren - vilken lyx att få lära sig av en "färdig" och hund i Elitklass - medan husse skall jaga med honom nästa säsong.
En win-win-situation för oss alla tre, utom möjligen för husse som ju mer eller mindre blivit av med sin hund 😉.