Jag fick låna en malinois "malle" tik för 2år sedan. 

Hon hade varit med om en hel del, jag visste att hon vaktade bilen om hon satt i buren och att mindre förtjust i andra tikar men gick för det mesta ihop med alla hundar. En kompis till mig testade att ha henne innan mig, tiken hade då varnat mot hennes andra tik över saker som låg på golvet och när kompisen skaffade en valp hade tiken varnat och bitit valpen. 

Jag valde trots dessa problem att ta mig hand om hunden och jag hade 2 hundar sedan tidigare, men då jag studerade borta och hon skulle bli ensam hund med mig bestämde jag mig för att testa. 
Jag fick hem henne och allting gick bra, hon varnade första dagen över att hon ville äta själv. Men efter två dagar brydde hon sig inte att jag gick bredvid henne när hon åt och hon kunde äta lugnt och försiktigt när jag höll i matskålen. 

Jag gick en hundsports skolan och det va min lärares gamla tränings hund, hon var ca 7år när jag fick henne. Efter en månad tillsammans gick vi ner till tränings planen för att köra ett lydnads pass då kom hon som har haft henne sedan hon va valp och hunden tittade inte äns åt hennes håll hon fortsatta att ha full fokus på mig, jag gav henne fri kommando för att gå och hälsa hon vände mot gamla ägaren gick en meter sen tvär vände hon och sprang tillbaka till mig och satt där i fotposition och bara väntade. Jag avbröt träningen då och vi satt oss och tog en kaffe och då sa hon gamla ägaren: Det är din hund nu och hon valt dig som sin ledare, så efter det skrev vi fodervärds papper. 

Och ända sen den stunden har vi varit som oseparerade, ingenting har någonsin varit problem. Även fast hundar han sagt ifrån mot henne har hon bara stått och tittat på mig och väntat att jag ska ta bort den andra hund. Hon vart även galen i våran andra tik henne en jämthund, dom till och med busade tillsammans någonting som henne riktigare ägare aldrig har varit med om. Alla anda hundar vi har träffat har hon bara vikt bort huvudet och väntat på att dom ska gå. 

Har alltid kunnat haft henne lös och hon har aldrig tittat imot en annan hund som har kommit gånde på andra sidan vägen. Hon vart verkligen min bästa vän och vi har haft en fruktansvärt underbar kontakt, inomhus låg hon alltid bredvid mig eller i hennes bädd.
(japp min hund har fått sovit i soffan och sängen om hon har velat) 

Nu tänkte jag bara kolla om någon kan veta varför man kan få en sådan kontakt med en hund??
jag har haft massa hundar i mina dagar. men jag har aldrig fått en sådan speciell kontakt och folk har frågat om jag har haft henne hela hennes live för vi var verkligen så tajta och hade en sådan kemi. Det va som att vi satt ihop och att hon visste precis hur jag tänkte, kände och ville. 

Idag är hon tyvärr den finaste ängel uppe på himelen då cancern tog henne ifrån mig, men hon vart 9,5år så det vart en gammal hund.