Jag hade försökt tänka om litegrann i inlärningen. Dels hade jag testat att återgå till det "gamla" sättet med att säga kommandot först, sedan lirka mig fram till beteendet, dels hade jag strikt slutat använda fysiska kommandon tills hunden förstått att rösten är det som visar vad som leder fram till belöning. Vad tror du om en sådan approach? 

Dessutom hade jag övat ordförståelse OFTA, utnyttja ett kommando som hunden kan och försök sedan att lura honom genom att ge fejk-kommandon. De gånger han ignorerar fel kommando - belöning, de gånger han gör det kommandot säger - belöning! En rolig lek!

Det förstnämnda säger emot vad jag fått lära mig, nämligen att ordet blir meningslöst "brus" för hunden och inte kopplas till någonting alls om det upprepas tills hunden eventuellt gör det man ber om av en slump. Tankar på det? (Blir gärna motbevisad nämligen!)

Ordförståelseleken lät faktiskt jätterolig! Och kan nog vara väldigt effektiv. Det tänker jag testa, tack!

Kan du inte börja om helt och hållet med klickern? Börja med att klicka in och lek lite emellan och sedan gå vidare mot konster när han förstått att klicket är positivt och att då kommer en belöning!:) Gå bakåt för att komma framåt med andra ord

#2 Jag tränar med fantastiskt duktiga människor, där ungefär 50% är av den gamla skolan där man säger kommandot först - sedan lär man in tricket. T.ex. lärde en träningskompis min hund att springa till rutan just genom att ställa upp hunden, peka på rutan, säga "RUTAN" för att sedan springa ikapp med henne till rutan och belöna. Den hunden fick 10-mässiga rutskick, trots att hon lärde sig på ett sätt som jag inte heller skulle valt, då jag också ser till att hunden bjuder på beteendet innan jag lägger på verbalt kommando - men du behöver nytänk, så jag håller ändå fast vid att du ska prova! Det fungerar, det är ett som är säkert iaf!

#3 Hur förbättrar det ordförståelsen hos hunden, menar du?

# 5 Den måste ju koppla klicket och orden men kan ju vara för mycket att börja med allt på samma gång tycker jag om den inte fattar så jag skulle som sagt börja om helt och sedan lägga till, till exempel säga sitt och klick och belöning osv.:)

#6 Vi tänker olika du och jag, jag resonerar som så att ordet och utförandet ska kopplas ihop, klickern har ingenting med det att göra.

#3 Han vet mycket väl vad klickern betyder - att han gjort rätt och får belöning :) Jag ser ingen mening med att lära att klick/beröm följer kommando, det blir helt fel i hans huvud, det är ju inte vad jag gör (=ger kommandot) som ska leda till klick utan vad han gör (=tricket). Det är liksom inte det att ordet för honom innebär någonting negativt (=behöver peppas upp - berömmas/klickas), det är bara att det går ovanligt långsamt för honom att koppla ord med klick.

Det lustiga är att han är väldigt öppen för att lära sig nya saker i vardagen. Utan att någonsin ha tränat på det, har han lärt sig att "slut!" betyder "nu blir det ingen mer träning/godis", och att "gå!" betyder att han ska flytta sig. I och för sig gör jag alltid samma rörelser då med, rycker på axlarna när jag säger slut och pekar åt ett håll när jag säger gå.

#4 Finns ju egentligen ingenting som hindrar mig från att försöka så att säga. Nu är ju orden betydelselösa ändå, han förstår ju inte… Ska testa ditt sätt och se om det fungerar bättre.

#8 Hoppas du hittar en lösning, gav ett tips bara för det framgick inte om han visste riktigt:) Men det är ju bra att han verkar vilja jobba iallafall , skulle rekommendera att kanske prata med någon person som är duktig med hundar om hjälp och tips så det gåt framåt:) lycka till

Gör det något om man använder handrörelser istället för ord? Spelar det någon roll? Huvudsaken är väl att han förstår vad du vill och tycker det är kul?

#9 Då var jag lite otydlig :)

#10 Njä, men det är ju aldrig fel att vilja utvecklas. Jag ser det som ett sätt att öppna upp nya vägar i hjärnan på hunden, låsa upp dörrar om man så vill. Görs det på stimulerande och roliga vis så tror jag att det gynnar hunden enormt mycket!

#10 Det beror ofta på vad målet är. För mig som vill tävla är det viktigt att jag har en hund som har hög ordförståelse, plus att det som #11 säger är roligt att se hundarna utvecklas.

#11 jo det är sant :) #12 om man ska tävla förstår jag att det är viktigt. Fast annars är det väl inte jätte viktigt även om det som sagt säkert av stimulerande för både människa och hund att lära/lära sig nya saker.

#13 Det går ju att spetsa det ytterligare, ett "stanna"-kommando kan ju rent krasst vara skillnad på liv och död i vissa situationer. Så för alla är det inte viktigt, men för mig är det otroligt viktigt.

#14 det har du rätt i. Var bara nyfiken :)

När säger du ordet? Samtidigt som du gör handrörelsen eller innan, eller efter? :)

Jag brukar sätta in handkommando först, sedan säger röstkommandot tillsammans med handkommandot/handhjälpen och sedan fasar ut handhjälperna. :) Blir visuell och akustisk signal samtidigt som kopplar ihop. :)

Okej. Prova att säga ordet du vill ha (ex. sitt) och gör sedan handsignalen. Alltså inte samtidigt. Hundar går gärna på kroppsspråk och säger man något samtidigt som man visar så är sannolikheten stor att hunden bara går på kroppsspråket ändå. :) fråga om jag är otydlig och om du vill ha exempel på hur jag menar :)

#16 Jag säger den samtidigt, och din förklaring i #18 var inte otydlig utan väldigt rimlig. En pollett föll just ner - hundar använder ju inte så mycket verbalt språk sinsemellan utan talar med kroppen, så det är logiskt att vissa hundar har svårare att man kommunicerar med ord och hellre tittar på vad kroppsspråket säger.

Om ett tydligt, ensamt röstkommando efterföljs av en handsignal som är lätt att förstå och leder till tricket, så borde det tillslut vara enkelt att ta bort mellansteget (handsignalen) och ändå få resultatet man önskar (tricket).

Tack så jättemycket, det här kändes helt rätt för min hund.

Hoppsan! Trodde det var du som svarade där emellan :P Hoppas det löser sig och att det funkar :)

Min hund var som din från början och är till viss del fortfarande. Samma bakgrund, kom till mig som vuxen från en ägare som inte tränade med positiv förstärkning. Även Kraxen har lätt för att förstå och lära sig "vardagskommandon".

För hans del var det helt enkelt så att han gick upp i stress så mycket och blev så fokuserad att han helt enkelt inte hade tid att lyssna på mig. Jag försökte också börja med shejping, men han blev så orolig när han inte kunde göra rätt att han bara stod och skällde på mig.
Lösningen för oss var tid. Mycket träning av självförtroende och att ge honom tid att inse att det inte är hela världen om han inte förstår på en gång, det är bara att fortsätta försöka.
Speciellt självförtroendeträningen har hjälpt Herax enormt mycket. Vi har mest övat balans, mycket för att det är så enkelt att göra.

Med andra ord är min gissning att det inte har alls med kommandon att göra utan helt enkelt att han inte är bekväm i situationen träning.

#21 Jag kan faktiskt helt ärligt säga att jag tror till 100% att träningen hemma är någonting positivt för honom. Jag hör vad du säger, men det är väldigt tydligt när vi tränar att han är helt bekväm med situationen. Är också mycket noga med att det ska vara på hans villkor, att det aldrig ska finnas någon press och att det är okej att avbryta för att busa eller mysa om man vill. Att det är en otrygghetsgrej har jag verkligen genuint svårt att tro.

Däremot håller jag med om att det kan vara en självförtroendegrej. Vi jobbar oerhört hårt på självförtroendet och självkänslan och det tar mycket tid. Hans favorit är dog parkour, dvs. hoppa upp på saker, klättra på saker, balansera på saker och hoppa över saker. Med dog parkourens hjälp har han verkligen vuxit.

En annan sak som har hjälpt är att ha mycket, mycket få förbjudna saker och till och med uppmuntra en del beteenden som anses "fula" när man jobbar med många andra hundar - hoppa upp på folk (som är med på det), använda sin röst (har världens tystaste lapphund…) och kräva att man klappar honom eller busar med honom. Helt enkelt uppmuntra att ta plats och uttrycka sig. Det tar tid! Men nu är han i alla fall en normal hund med oss här hemma, och så mycket mer än så tycker vi inte är viktigt just nu.

#22 Menar absolut inte att du gör träningen otrygg för honom, utan snarare att den varit det och att det sitter kvar. En otrygghet som sitter ihop med honom och hans självförtroende.

#23 Jag förstod vad du menade 🙂 Och mycket riktigt tyckte han att det var extremt obehagligt att träna i början, så det gjorde vi inte, vi bara klickade alla möjliga spontana beteenden och belönade. Men jag tror att jag lyckats vända det på det, att han numera känner träningsglädje och vet att ingenting hemskt någonsin kan hända honom under träningen.

Men visst kan det fortfarande finnas en mental block som ger sig uttryck just i att kommandobiten blir svår. Vi kommer såklart fortsätta träna självförtroende som vanligt, och fortsätta göra träningen till någonting bra!

Lär han sig inte att tricksa kommando så spelar det ingen roll, jag vill bara veta om det är min approach som är fel och lära mig hur jag ska komma runt den. Du känner säkert igen känslan av att inte kunna åka på hundkurser för att hunden blir för stressad av så många människor och hundar på en gång… Så jag får prata med andra hundmänniskor ett tag till och försöka hitta en bra väg själv, innan jag kan ha en riktig tränare som hjälper mig!

#24 "Du känner säkert igen känslan av att inte kunna åka på hundkurser för att hunden blir för stressad av så många människor och hundar på en gång…" Absolut!
Jag tror att du är på helt rätt väg och nyckeln för att han ska lära sig kommandon är tid (och att fortsätta som du gör nu). Visst är det fantastiskt att kunna se hunden blomma upp genom positiv förstärkning? Speciellt hundar som lapphundar, som gärna tar för sig och tänker fram lösningar (kan själv!).

tass

När jag shejpar in ett nytt trick tycker jag att det är jättetacksamt att lägga på röstkommando först, d v s att när hunden fått in rörelsen och bjuder på beteendet sitter/står jag fortfarande still med kroppen och lägger på ett verbalt kommando. Vanligast är väl att man lägger på "fysiska kommandon" först.
Det verbala kommandot lägger jag på när jag ser att hunden är på väg att göra rätt för att sedan följas av ett klick eller ett "bra!" när hunden gör tricket.
Jag förstår att det blir svårt när ni inte kan freeshejpa ännu, men var noga på att klicka så ofta att du inte behöver hinta. Gör han något annat än det trick du tänkt dig lära in så belöna det - han kanske visar dig något ännu roligare trick! Huvudsaken är att han vågar testa. Det är ju inte resultatet utan vägen dit som är viktigast :)

Ta till exempel tricket "dansa" (vilket jag tycker är lättast att börja med om man vill börja med röstkommandon). Först shejpar jag in tricket utan att visa med min kropp. När hunden sedan förstått så pass att hen dansar ett varv lägger jag på ordet "dansa!" just när hunden vänder sig ifrån mig. Därefter kommer klicket/mitt belöningsord.
Efter att ha gjort det några gånger säger jag ordet en gång (när jag ser att hunden är med mig och inte precis innan hunden behöver en paus och är trött i huvudet :)) och väntar. Det är här det gäller att ha lite is i magen med vissa hundar. De kommer med största sannolikhet testa det trick de senast fick belöning för. Alternativt testar hen det trick som hen kan bäst men då kan man bara ignorera.
Om hunden gör rätt är det en jättebelöning. Visa att du är jättestolt! Därefter brukar jag avsluta med några övningar som hunden kan så att den känner sig ännu duktigare (jag har som regel att alltid avsluta med något hunden kan så att den känner sig riktigt duktig och inte avslutar med något nytt som bara gör den förvirrad). Träningen lägger jag oftast i 15 minuters pass 4 ggr om dagen där max två övningar i veckan är nya och får ca 5 minuter per träningsstund. De "gamla" tricken finslipas eller försvåras och det läggs de resterande 10 minuterna på.

I ditt fall hade jag fortsatt med shejpingen utan att ha för mycket krav på själva kommandona nu i några veckor. Lär honom att dra i ett snöre som du sätter på köksluckan sen så att han får öppna luckor, lär honom att putta med nosen på en post-it lapp och sätt på besticksluckorna så han får putta igen dom så småningom, lär honom städa klossar och allt annat som "brôtar" (för att vara lite göteborgsk). Då blir dessutom föremålet han jobbar med en signal och det är inte lika "viktigt" att få ett kommando tidigt. När han märker att det är han som "ställer till med oredan" där det låter i skåp och sånt och det bara är roligt och matte blir glad kommer förhoppningsvis hans självkänsla öka!
De trick han kan och gärna testar (t ex "sitt fint") kan du ju börja med att minska handrörelsen mer och mer samtidigt som du säger ordet. Nya trick hade jag väntat med att "ställa såna krav på" nu i början just för att han ska få känna sig duktig och utvecklas i lugn takt utan att känna sig förvirrad. Öva ofta och korta stunder :)

Oj vad långt detta blev! Har kanske skrivit något som någon annan redan tagit upp och kanske varit otydlig…men jag hoppas du är med på hur jag menar!