Älska varann? Nej. Kunna fungera tillsammans no matter what? Ja. I vårt hem skulle det inte funka med att ha hundar man måste sära på nu och då.

Nuvarande två hundar är dom jag haft som haft roligast tillsammans - men dom sover ändå inte tillsammans. Dom sover på var sig sina om mig😃 och skulle aldrig drömma om att trängas ihop. Dom sover i samma soffa, men en bit ifrån varandra. Gnager ben i samma rum, men med avstånd. Kan smågruffa ibland, men inte speciellt ofta men så är det även två töser med mycket humör🙂

Jag har oftast haft två hundar och nästan alla har fungerat bra ihop, även om dom inte lekt tillsammans osv. Däremot inga problem att gnaga ben i samma rum, äta i samma rum, sova i samma soffa mm. En enda gång har jag haft en hund som inte fungerade och hon var så pass att hon startade blodiga slagsmål. Hon fick flytta tillbaka som 2-åring till uppfödaren, då det inte längre gick. Jag bor för litet för att kunna ha separerade hundar på heltid.

#1 Sära på dem behöver vi absolut inte göra, de tolererar som sagt varandra. Skulle aldrig orka leva med hundar som inte går att ha tillsammans alls :)

#2 Sådär är det här med. De sover i samma rum, kan utan problem ligga i soffan tillsammans, kan gnaga ben i samma rum, äter samtidigt i samma rum osv. De har "sina platser" överallt - varsitt skönt hörn i soffan (den lilla bland filtar och fårfällar, den stora rakt på det svala sköna lädret), varsin matplats, varsin allmän liggplats… De stör inte varandra och det finns ingen som helst konkurrens om leksaker, mat, tuggisar eller dylikt. De bara interagerar inte.

Håller med övriga :) 

haft minst två hundar oftast och ingen av dem har älskat varandra, en av dem är väldigt svartsjuk av sig, men de har kunnat umgås och vara i samma rum, men inte brytt sig så mycket om varandra. yngsta på två år är väldigt social och älskar andra hundar, hon är ganska ledsen att äldsta inte gillar henne alls, pockar ofta på uppmärksamhet och vill ligga nära, men äldsta ignorerar eller säger ifrån beroende på hur jobbig hon blir. men de bråkar inte och jag ser inte som att äldsta blir direkt olycklig av att yngsta är jobbig ibland heller.. ibland händer det ju att äldsta bjuder in till lek spontant tom :)

hade inte haft kvar en hund om vi behövt dela av mellan dom, så har jag levt och vill inte göra igen. tycker det är synd om en hund som alltid ska behöva stängas ute ur gemenskapen. men sålänge boendeförhållandena och övrigt funkar så varför inte?

Vi har 2 tjejer, en 1åring och en 7 åring. De leker tillsammans så fort de är ute eller bara är uttråkade inne och de funkar kanon på promenader då de antingen leker eller ignorerar varann. Beror på om de är kopplade eller lösa.
Men de är väldigt avundsjuka på varann inne så fort de får ben eller liknande, de kan tugga ben i samma rum men det slutar alltid med att den yngre hunden tittar på den äldre och vill ha hennes, bara för att det är hon som tuggar på det. De äter mat på olika ställen och har olika sovplatser men kan såklart sova bredvid varann om de är i samma rum.
De funkar bra ihop i allmänhet och att de leker tillsammans varje dag, det tog lite tid.

Men det brukar ta lite tid för vissa hundar att acceptera att det bor en till hund hos dem och när de gjort det brukar det fungera kanon :)

Mina älskar inte varandra men accepterar och respekterar varandra :)

Jag tycker det är jobbigt när hundar älskar varandra, utan önskar hellre att de respekterar och accepterar varandra, vilket mina gör och det är precis så jag vill ha det :) Så Nej, de måste inte älska varandra.

Under tiden jag hade två hundar så gick dom väldigt bra ihop, de delade på mat, ben och leksaker. De lekte med varann nästan varje dag och trivdes bra tillsammans.

Jag anser att hundarna inte behöver älska varandra men ska fungera bra ihop. Jag skulle aldrig kunna ha två hundar under samma tak som inte gick ihop.

Jag har alltid haft en väldigt samspelt och harmonisk flock. De leker mycket, sover tätt ihop och tjafsar aldrig. 

Flyttade för en period ihop en kille som hade en schäfer, som inte alls gick ihop med min äldsta hane. De slogs inte, men det var spänt i luften och vi vågade inte lämna dem ensamma. Jag märkte tydligt på min hane att han mådde dåligt av att leva med schäfern, och mycket riktigt, så fort schäfern flyttade igen så levde min flock upp. 

Jag lägger stor vikt vid att familjegruppen ska trivas ihop och inte konkurrera med varandra. En hund som rubbar stämningen får helt enkelt inte bo här (vilket faktiskt var en bidragande orsak till att jag valde att separera från min sambo).

Jag har en unghund på ca 25kg, mamma/familjen har en 11 årig hund på 8kg och syrran har en Chihuahua på 4 år. Alla är tikar, men chihuahuan är inte alltid här eftersom syrran inte bor hemma. Går jätte bra, dom sover vart dom vill men inte ofta tryckt mot varandra. Just nu ligger min hund tryckt mot min mage, syrrans i mammas knä och gamlingen på golvet. Varierar, om en timme ligger kanske min på golvet eller så har gamlingen kanske hoppat upp. När man ger hundarna sina måltider så brukar chihuahuan sticka ner sitt huvud för att se vad dom andra får, dom andra reagerar inte. Gamlingen reagerade en gång och morrade lågt när hon kom för nära när hon hade ett revben och då gick hon undan, men idag hade hon huvudet nertryckt i unghundens skål och mumsade hennes nötfärs. Trodde hon skulle säga till så gjorde inget men min hund tillät det så fick plocka bort henne :)

För mig är det jätteviktigt att hundar som bor ihop trivs ihop. Jag skulle aldrig ha två hundar som bara accepterar och respekterar varandra boende i samma hus, för mig är det jätteviktigt med harmoniska, trygga hundar som faktiskt uppskattar varandra.

Så länge hundarna respekterar varandra och de inte mår dåligt utan funkar att ha i vardagen så ser jag inget problem men om man kan välja så är det ju bättre ifall de kan integrera och underhålla varandra

Vi har två tjejer på 9månader och 2 1/2år och dom är som "Bill & Bull" gör allt tillsammans, leker,bajsar,sover,springer,nosar och äter tillsammans m.m. även fast vi har andra hundkompisar med oss på promenaden så är det alltid Alice och Kaila som är för sig själva och leker,dom är så gott som identiska i allt dom gör så vi har verkligen haft turen att dom fungerar så bra ihop fast det kanske har att göra med att dom är systrar? :-)

Jag låter bilden berätta hur det är här. :)

Jag har en Bearded Collie, en Vit Schäfer och en Chihuahua. De stora hundarna leker och sover ihop (ibland), de gillar varandra. schäfern och Chihuahuan leker också ihop och sover med varandra ibland. Men Beardisen och Chihuahuan är inte lika bra vänner. de tolererar varandra, men de ignorerar också varandra. Har aldrig sett dom sova/leka ihop. Men så länge de går ihop och trivs i samma hushåll utan att behöva ta isär dom ser jag inget problem alls. 🙂

Älska varandra? Nej det måste dom inte. Men de ska respektera varandra och ändå trivas med att det är en annan hund i huset.

Mina hundar älskar varandra.

Våra hundar trivs fint ihop det anser jag är ett måste för att få det funka anser jag. Att hundar ogillar varandra skapar spänningar o stress. Här leker våra 3 tillsammans, två av dom sover alltid ihop i samma bädd eller väldigt nära varandra. Donna vill ha egen bädd men visst är det så att jag ligger på soffan så kan hon komma krypandes och lägga sig nära någon annan utan problem men tvärtom anser hon fel då dom kliver eller går över varandra ;)

Tack för att ni delat med er.

Tiden får utröna hur det blir. Igår tog vi upp att chihuahuan ev. ska få stanna, men det är ju ett stort beslut för båda så det dröjer innan det bestäms någonting.

Igår kväll hände det dock någonting som gjorde mig väldigt glad. Vid sista promenaden för kvällen var storingen knäpp av glädje och leklust, han brukar bli det just då, leker sällan annars men jag tror att det är det härliga i att gå ut och sedan komma hem och få mat som höjer humöret till skyarna 😃

Hur som helst, han studsade runt som en studsboll och busade som en galning. Chihuahuan stod bredvid och viftade förundrat på svansen men visste nog inte om han fick ta del. Helt plötsligt riktade lappisen inviterna från mig till chihuahuan istället! För första gången sedan vavvan kom för två veckor sedan, så tittade lappisen på vavvan och såg en kompis, någon att dela sin sprudlande glädje med, någon att leka med!

Gissa om mattehjärtat nästan brast av värme och kärlek och skratt. Knäpphund!

Chihuahuan blev jätteglad men visste inte riktigt hur han skulle leka med lappisen så det blev mer att han fortsatte titta förtjust och förundra sig än att han faktiskt busade tillbaka, men det var oerhört roligt att se.

Så, ja, det kanske kan bli något. Chihuahuan stannar ju i minst två veckor till oavsett. Så småningom ska jag ta med dem till en tom rastgård så att de kan få vara lösa tillsammans, den store är ofta lös men den lille är en rymmare. Vore kul att se hur de interagerar om de får vara lösa tillsammans utomhus. Leker de då så vet jag ju att det inte handlar om ogillande.

Mina två tikar funkar bra ihop (äldsta nyfyllda 6år och yngsta nyfyllda 2år). Däremot hade den äldsta svårt för nykomlingen i början och ville INTE leka och visade det ganska hårt, hon flög alltså på henne en gång. Nu har vi haft "nykomlingen" ett par månader och dom leker fint på promenad, sover tillsammans med mig i sängen och blir glada av varandras närvaro.

Däremot så är den äldsta resursförsvarande mot unghunden och när jag och unghunden kommer hem från internatet och vi inte setts på ett tag så säger hon ifrån "rejält" (hon skäller åt henne och puttar undan henne) om unghunden visar alltför mycket intresse för mig när vi kommer innanför dörren. Alltså unghunden beter sig som om jag vart borta i år från henne när vi kommer innanför dörren tillsammans och då blir den äldsta sur :P 

Annars har dom en enorm glädje av varandra. På promenader bjuds det ofta upp till lek (tom 6 åringen som annars har svårt att släppa loss med andra hundar än mammas hane) så är riktigt glad över att dom faktiskt funkar så fint med varandra. :)

Och svaret till rubriken är - nej, dom måste inte älska varandra men dom SKA kunna vara med varandra utan tjafs.

Vi tog hand om en labrador som inte visste riktigt hur man var med andra hundar och hon tyckte att det var riktigt konstigt att flytta in hos 2 stycken. I början var hon mest i bakgrunden och kollade på, brydde sig inte så mycket om de andra. Men idag kan hon inbjuda till lek och de ligger och sover tillsammans. 

Jag tror att hundarna behöver trivas i varandras sällskap, men det behöver ju inte betyda att det sover bredvid varandra eller leker tillsammans. Kanske de trivs bäst med att vara lite på avstånd?

När jag skaffade hund nummer två (som liten valp) så var den äldsta i jätte förtjust. Han accepterade valpen men dom lekte sällan ihop och verkade inte direkt ha så mycket glädje av varandra. När den yngre blev könsmogen rök dom ihop ett par gånger. Sen blev det plötsligt värre och dom slogs hela tiden. Vi valde att kastrera den yngre (han var rätt mentalt labil och mådde dåligt av alla hormoner).

Slagsmålen slutade och hundarna levde ihop i ca 2 års tid till med bara några enstaka bråk. Men det var hela tiden kyligt imellan dom. Man fick passa sig för att ha mat framme som någon kunde vakta på, det var alltid väldigt känsligt att släppa ihop dom igen om någon varit hemifrån osv. Dom accepterade varandra men inget mer!

¨

Sen skaffades hund nummer 3 (valp). mellan hunden ÄLSKADE sin "lillebror" från första dag och lekte konstant med honom. Äldsta hunden HATADE valpen och lät honom inte komma nära men han var aldrig elak så länge valpen bara höll sig ifrån. I takt med att valpen började bli könsmogen så blossade dock konflikten mellan äldsta och mellanhunden upp igen. Plötsligt var vi tillbaka med två hundar som slogs på blodigt allvar hela tiden.

Då gav vi upp och omplacerade äldsta som uppebarligen inte alls trivdes med att behöva leva med andra hundar. Nu är han ensamhund och mycket lycklig.

Dom två som bor kvar älskar verkligen varandra. Är aldrig någonsin osams och leker ihop varenda dag. 5 och 2 år gamla beter dom sig som två små valpar tillsammans <3 

Och vilken skillnad! För mig som ägare är det sån enorm glädje att äntligen ha två hundar som verkligen trivs tillsammans och mår bra av att leva tillsammans. Så för mig är det nu väldigt viktigt att hundarna inte bara tolerera varandra utan verkligen passar ihop :-)