Vad är bra resp. dålig avel?
Diskussionen kring utställning med defekta hundar väcker fler frågor hos mig, nu vill jag veta vad ni tänker kring det.
Vad är bra resp. dålig avel? Hur tänker ni när ni får höra om en uppfödare som fött upp en sjuk hund? Tillåts man ha otur eller olyckor i arbetet när man föder upp hundar, eller ska allt alltid planeras för?
Jag har ledsnat lite på det svart-vita klimatet och tänkandet i hundforum överlag. Om man bara gör sin hemläxa så får man friska och bra hundar, har man en hund som är defekt på något vis (fysiskt eller mentalt) så är den ett resultat av oseriös avel. Är det verkligen så man bör resonera, eller är det för att förenkla för sig själv i skrift som resonemanget blir så svart-vitt?
Bra avel är ju frukten av ett genomtänkt val. Att man medvetet söker de bästa exemplaren för att förbättra rasen, utveckla och bygga vidare för framtiden. Det tar tid och inget man gör för att grannen har en fin hund.
Även i bra avel förekommer det ju att en valp blir sjuk. Det betyder inte alltid att det är aveln det är fel på, det viktiga är ju hur man hanterar det. De hundarna ska inte avlas vidare på eftersom defekten fanns där. Jag tycker dock att man kan säga att det är något fel i aveln om det uppstår sjuka hundar i varje kull, eller flera i varje kul. Om det liksom blir ett mönster. Då måste man se över vad man avlar på.
Dålig avel är ju där man inte tänkt igenom eller saknar kunskap, avlar för att konsumera valpar, inte för vilja att sträva efter en förbättring.
Ja man förenklar nog och livet blir lättare i svart-vitt. Men så ser ju inte verkligheten ut. Sen kanske det finns avundssjuka eller andra bakomliggande faktorer. Själv är jag inte uppfödare och planerar inte på att bli det heller.
"Med rätt träning kan människan bli hundens bästa vän"
Blogg http://www.echosierra.se/
Instagram @historienomalf
#1 Jag är inte heller uppfödare och kommer aldrig att bli det, har inte alls det intresset. Dina tankar är intressanta!
Jag funderar litegrann kring det här med de genomtänkta valen och urvalet av avelshundar. Jag har turen att ha duktiga uppfödare i min närhet och ibland kommer ämnet på tal, och det visar sig snart att deras åsikter om vilken som är den bästa hunden kan skilja sig mycket åt. Det är de själva medvetna om, och de har fortfarande hunden som art och sina respektive rasers utveckling som intresse, och i stort strävar de mot samma mål.
Det är därför jag rynkar pannan när jag här läser om seriositet, ogenomtänkta val, dålig avel osv, då det alltid kommer vara en subjektiv upplevelse. Det går inte få alla att tycka lika (som tur är), men det verkar så väldigt enkelt att avfärda en uppfödning som oseriös bara för att den inte tycker samma som mig själv.
Ja det kommer alltid finnas åsikter om avel och uppfödare. Från valpköpare, andra uppfödare, hundägare i allmänhet, grannar, vänner, bekanta. Alla har åsikter.
De som kallar sig uppfödare tycker ju att de avlar på friska och sunda individer, vem skryter med motsatsen? Men ändå föds det upp kullar där både en och två valpar blir sjuka/får problem. Förnekelse eller okunskap? Jag vet inte. Kan bara ge min syn på saken. Att vara en seriös uppfödare är i mina ögon att vara självkritisk och ödmjuk. Alla måste börja någonstans och finns det någon hund som är perfekt? Därför tycker jag att just utställning som merit är lite missledande. Min hund är ju pefekt för mig oavsett om han går bra på utställning eller ej.
"Med rätt träning kan människan bli hundens bästa vän"
Blogg http://www.echosierra.se/
Instagram @historienomalf
# Men säger då inte påståendet "Därför tycker jag att just utställning som merit är lite missledande" mer om just din uppfattning kring utställningsmeriterna, vilken värdering du lägger i dessa?
Jag tolkar excellent som att hunden är korrekt enligt standard, i övrigt lägger jag inga värderingar i vidare utmärkelser. Den kan ha hur många bokstäver som helst innan sitt namn, men jag tittar ändå inte längre än om hunden är en exc eller good-typ av hund, men det är ju också för att jag värderar andra saker (som t.ex tävlingsmeriter osv). Championaten är tävlingen inom utställning, och de resultaten är för mig ointressanta. Men för att de är ointressanta har jag ingen vidare åsikt om det. Hoppas jag får fram min tanke som något sånär begriplig!
Ja man utgår ju från att hunden ska vara korrekt när den får den bedömningen på en utställning. Jag tycker dock att utställning premierar extremiteter eftersom hur ska dom annars döma? Du måste ju hitta något drag i en hund som gör den liiiite finare än tvåan. Ja det är en värdering från min sida.
Jag förstår inte riktigt vart du vill komma men oavsett om man bryr sig om utställning som merit eller ej så är det ju en värdemätare på hundtyp och som du säger så är championatet själva tävlingsdelen idet - där den mest extrema eller mest framstående hunden vinner av alla som är av exellent typ…
"Med rätt träning kan människan bli hundens bästa vän"
Blogg http://www.echosierra.se/
Instagram @historienomalf
#5 Det jag menade var att man kan välja att värdera utställningsmeriter utifrån championat eller inte, det var mer som en parentes i utställnings-utsvävningen.