Väldigt mycket! Se valpen som ditt barn som behöver uppassning nästan hela tiden.

Jag personligen skulle väl säga att det är en hel del jobb med en valp. Det är många saker som man ska träna den till för att få en trevlig hund. Rumsren, ensamträning, gå fint i koppel, vara lös om man vill det, träna på att gå i stan om man bor på landet osv. Sen vill man ju självklart träna den till att få ett fint temperament i övrigt, både mot ägare och besökare.

Dock så skulle jag säga att det inte BEHÖVER bli mycket jobb (om du förstår hur jag tänker). Lite varje dag, som med de flesta djur korta stunder men ofta. Men som sagt, allt beror ju på vad man vill ha sin hund "till". Men grunderna som gott temperament osv som jag nämnde ovan tror jag de flesta vill att hunden ska få.

Jag har också haft en omplaceringshund när jag bodde hemma, den var det extremt mycket jobb med. Men det beror ju såklart på att den hade haft väldigt hemska förhållanden i sitt tidigare hem.

Jag kan berätta hur mycket jobb min valp var. Alla är olika individer, men jag gillar konkreta exempel. Vad jag hört av vänner och bekanta så har Fidel varken varit extremt lätt eller extremt jobbig.

Nattsömn;
De första fem veckorna sov han inte om nätterna. Vi vaknade 1-3 gånger varje natt för att kissa.

Rumsrenhet;
Tog cirka två månader tills en dag då vi plötsligt inte behövde torka kiss mer. Bajs har han alltid gjort ute, men kiss skedde ett par-tre olyckor om dagen första två månaderna.

Tuggandet;
Kring ena benet på soffan älskade han att tugga. Skor såklart, och allt möjligt otillåtet. Fidel har dock aldrig helt förstört något, bara lämnat små tuggmärken.

Vakta valp;
Jag var nog lite överdriven, och vaktade på valpen i princip hela tiden. Jag valde att lägga mycket tid under valptiden att lägga en stabil grund. Främst ville jag ha en hund med lätt till passivitet, vilket jag uppmuntrat från dag ett. Idag vid sex månader väljer han nästan alltid att vila inomhus om jag inte vill att vi gör något

Koppelträning;
Behövde vi aldrig lägga tid på. Han backade automatiskt då det blev lite tryck på halsbandet. Detta har vi uppmuntrat såklart, men för vår del krävdes knappt något jobb alls på denna fronten.

Ensamhet;
Började fungera för cirka 3 veckor sedan. Nu kan vi lämna två-tre timmar. Fram tills nu har jag och sambon lagt vårt schema så han inte har behövt vara själv alls. Från nästa vecka får han börja vara själv några timmar då sambon pluggar och jag jobbar. Alltså tre månader drygt med konstant tillsyn.

Det blir lite vad man gör det till såklart, men man bör vara väldigt medveten om att det kan ta oerhört mycket tid. Med nästa valp kommer jag räkna med att det tar ALL min tid under någon månad, och bli glatt överraskad om det var överdrivet. Och får du en valp som inte sover om nätterna - det kan driva den mest stabila människa till vansinne att inte få sova en hel natt under en månads tid.

Nja.. det enda jag verkligen tyckte var jobbigt var att Molly var så på. Sprang efter oss och bet i våra tår, speciellt under naglarna och det är så obehagligt, och byxben och fötter överhuvudtaget. Gjorde hyss för att sen vifta på svansen och springa iväg när jag bestämt tog ett steg mot henne och sa nej. Hon gillade det på nåt konstigt sätt, haha.

Att springa ut 12 gånger/dag störde mig aldrig, det rörde mig inte i ryggen. Att torka kiss/bajs/spyor rörde mig inte heller i ryggen. Att jag fick sova på madrassen på golvet de första månaderna rörde mig inte heller i ryggen.

Det enda som rörde mig i ryggen var att hon var hyperaktiv, jagade oss och sov aldrig på dagarna. Det var stress kom jag fram till efter mycket läsande och när jag började arbeta bort stressen fick jag en underbar hund!

Låter som att jag inte kommer skaffa nån valp. får bli en äldre vovve.

Önskas valptid var easybreezy… sov hela nätterna, inga problem att vara ensam, nästan rumsren från start (kissade inne kanske max 5 gånger under hela uppväxten), tuggade inte sönder något, bet inte på någon, inga hyss, var oemotståndligt ljuvlig mot allt och alla osv….. Så ja..jag fasar för den dagen jag skaffar valp igen för då kommer jag nog få igen det med råge :D

De är väl mycke som kan gå "fel" med en valp? eller?..

det kan gå ganska fel. Jag tycker att det är super viktigt att utsätta den mycket för andra hundar, men var försiktig så valpen inte blir påflugen.

Vi ska skaffa vår första valp till sommaren, jag är hundvan sen tidigare men har aldrig haft valp. Min pojkvän är helt ny inom hunderiet, men för ett år sedan skaffade vi en vuxen omplacering.

Hursom, den nya valpen kommer om en månad och jag har verkligen försökt föreställa mig det värsta. Har sagt till min pojkvän att han nog får räkna med att trampa i kiss eller bajs varje morgon, aldrig få sova ordentligt, att vi måste byta ut minst en köksstol, att den i stort sett kommer hänga i våra armar och ben. Haha, med andra ord har jag tagit till det värsta. Men hellre att förvänta sig det värsta och bli positivt överraskad än att få en negativ överraskning :)

Mycket jobb! Det är som att ha en bebis i princip.

Om jag inte ser fel har ingen sagt något om valpar som älskar att rulla sig i skit. Hästskit, hundskit, koskit… Det är så underbart att tvätta sin valp då.

man behöver inte en valp för det. Min hund började in med det förrän hon blev 1 år

#11 Fast det är väl ingen valpgrej. Vet många vuxna hundar som gör det.

Luna var skit lätt att hantera som valp. Hon blev rumsren vid 5 månaders ålder. Hon var redan ensamhetstränad när hon kom till oss. Koppelträningen gick på några dagar. Hon bet aldrig på saker som inte tillhörde henne. Gick snabbt att lära henne att inte tugga på oss. Hon sov i våran säng hela nätterna utan att göra på sig och på morgonen när hon vakna vänta hon snällt på att vi skulle ta ut henne. 

Enda som tog tid att lära henne var hennes förkärlek till att ställa sig på blombrädor men på några månader var även det borta.

Jag har haft enkla valp perioder. 

Min första hund sov hela nätterna, blev rumsren på 3v och kunde vara ensam från dag 1 iprincip. Hon bet ALDRIG på saker utan bara på sina ben och leksaker, hon va superlugn och sprang inte runt o härjade. Koppelträning och alla kommandon lärde hon sig super snabbt. Hade inte alls jobbig period med henne. Det enda var att hon matvägrade hela tiden vilket hon fortfarande gör. 

Min nuvarande valp är 12 v nu och även han har haft en lugn period. Tror det kommer fortsätta så. Han är dock mer busig men vi stänger av i vardagsrummet om vi sitter där så han inte kan springa i hela huset. Har svårare för att vara ensam men vi tränar för fullt och han gör framsteg för varje dag. Han har aldrig bitit på möbler eller så utan även han har hållt sig till leksaker och ben.

Minns inte när min hund blev rumsren men det gick väldigt fort. Det blev att vakna tidigt på morgonen för att springa ut fort som fan ut.

Hon tog våra skor och bet på dom men det gjorde hon för uppmärksamhet. Hon bet också på matbordet och tog barnens strumpor. 

Koppelträning var ett helvete, än idag (2 år) är det ganska jobbigt men hon har blivit mycket bättre. 

Hon var superduktig och lydig tills hon blev 5 månader gammal då kom hon in i trotsåldern och var ett helvete. Allt hon hade lärt sig var bara borta. Att träffa hundar var hur svårt som helst för hon skulle möta och hälsa alla hundar som fanns på jorden. Det var inte förrän hennes första löp som hon började bli duktigare och saker och ting började sitta i. Mycket jobb kvar fortfarande.

Var bara redo på mycket jobb och stunder där du vill bara gråta och ge upp =P

Jag tycker inte alls det är jobbigt med valpar (förutom att torka lite pink då😉 ) - är man bara medveten om att valpar bits, är busiga till tusen (främst strax före man ska sova), men även sover mycket och är små knasbollar så är hälften vunnet🙂

#17 juste! hade förträngt tänderna. 

Var redo på att få kläder sönderslitna.

Det är klart att valpar kräver mer uppassning och man måste ligga steget före med det mesta, men bara man är medveten om att valpen behöver mycket tid så är det inga större problem. En valp är nästan som ett oskrivet blad och man kan forma dom till nästan vad man vill, men man får inte glömma att det ligger mycket träning bakom en bra hund och mycket tålamod . Tänk alla dom saker som vi tar för givet på våra äldre hundar, det är sådanna saker som man måste träna valpen på och träningen kommer ta tid beroende på i vilken fas valpen är i. Det var någon som skrev att det är som att ha en bebis och det stämmer verkligen, men varken Alice eller Kaila var/är jobbiga och vi har det väldigt enkelt jämfört med vad man har hört utav andra som också har/haft valp :-) Det enda som är lite jobbigt är att Kaila måste gå ut på toa och äta vid sju varenda dag, och det kommer jag ihåg att Alice var likadan så det är antagligen en övergående fas på Kaila med :-)

Zuki var väldigt lätt att ha med att göra som valp, sov hela nätterna, tuggade aldrig sönder något, blev rumsren jättefort (kissade inne ett par gånger på jobb när jag inte hann springa ut med henne, men bara ett fåtal gånger hemma), hittade inte på något skit på egen hand osv..

Meeeen… Det som var utmaningen med henne var ensamhetsträning, ett tag där var jag nästan säker på att jag fått hem en hund som man inte KAN lämna själv. Det var fruktansvärt stressande, men nu, snart tio månader gammal funkar det utmärkt att lämna själv ett par timmar :)

Tack för alla svar :) de är säkert olika från valp till valp. =)

kan inte ni som skaffar valp ha valpdagbok?

#21- Hur menar du? Här på iFokus eller? :)
När jag får min valp kommer jag säkert att blogga flitigt då det verkligen känns som något som man vill komma ihåg och kunna gå tillbaka och kolla på! :)

Ja det låter bra =) skriva om allt som är "jobbigt" kanske och hur du gör för att de ska bli bra?

Är i princip inget jobb alls med min schäfervalp Betty (4mån nu). Fick höra att det skulle vara jättemycket jobb, men det har inte varit värre än att ta hem en omplacering.
Visst, hon är inte rumsren än så moppen står alltid redo, men förutom det har hon hittills varit en dröm. Tuggar inte sönder nåt (mer än sina leksaker), sover på nätterna och lyssnar när man säger till henne.
Nu får jag dock en del "gratis" uppfostran som den vuxna hunden här hemma fixar, valpen tar efter honom gällande Allt och som tur är så är han en sån där drömhund som inte trotsar med nåt utan bara hänger med och är trygg med allt. Hade jag inte haft honom så kanske valpen hade varit jobbigare(?) Sen delar jag och sambon på ansvaret att vara hemma så någon av oss kan alltid sticka iväg en sväng, är nog svårare om man är själv med valpen och inte kan vara hemma hela tiden.

Jag skulle vilja säga för lätt i mitt fall. Min valp (nu unghund) är lugn, social och nästan helt orädd. Blir hon rädd så undersöker hon saken efter en stund. Det som jag tyckte var jobbigast var att springa ut och in varje gång hon skulle göra ifrån sig

Hur hade ni tid? med jobb och valp? hur funkade de?

Jag jobbade in komptimmar och sparade semester. Jobbar bara 50%, så veckorna innan jag fick hem valpen jobbade jag in några dagar. Var nästan helt ledig i två månader, och till och från fram tills nu. Valpen är idag 6 månader, och kan nu vara själv utan problem.

Jag har också en sambo som pluggar, så han var hemma ibland så jag kunde jobba. Utan honom hade det inte fungerat.

orka inte läsa alla svar. Vi har haft en valp från hon var 8 veckor och 2 dagar gammal.

Jag hade föreställt mig massor, att alla valpar är små monster som biter på allt dom ser. Att dom inte sover på natten och att de bajsar o kissar lätt inne om man inte är snabb någ att ta ut dom. Inget av detta har jag vart med om, Enja var frodig liten glad valp, fann sig snabbt i här bor jag nu. Sov från första natten från 23 till 07 på morgonen utan ett pip. Vi tog ut henne ofta för kissa o därmed slapp man få olyckor inne. Hon bet aldrig på kablar,skor eller annat som inte var hundsaker. Nu hade vi vissligen en äldre hund som ståg ut med denna lilla fis, visst fick man se till att hon fick en paus från Enja då våran äldre hund var för snäll många gånger.

Sen har vi haft en 6 mån unghund hon var väl pippligare men fann sig snabbt till ro med oss med. även hon sov bra om nätterna men som sagt hon var äldre valp.

I helhet ja det tar tid med valp man kan inte jobba heltid om man inte löst vart valpen ska vara om dagarna, jag anser att man ska vara ledig flera veckor med sin nya valp för att den ska lära känna sitt nya hem bra och sin/a nya ägare. Den ska helt enkelt landra lite i vardagen hur den funkar i sitt nya hem.

Alla valpar är olika, vissa är någ små monster men även dom har sin härliga charm som får ägaren att stå ut, jag hoppas iaf det :)