Alaskan malamute är absolut ingen första hund och absolut ingen hund som man bara kan gå myspromenader med! Dom behöver väldigt mycket fysisk och psykisk aktivering för att må bra,, så vore jag du skulle jag försöka få din syster att ändra sig..

Hur gör hon när hon åker till jobbet/skolan? Alaskan malamute's är väldigt flockbenägna djur och dom flesta klarar inte av att vara helt ensamma hemma då dom måste ha sälskap av en artfrände eller en människa!

Blir ledsen av att höra att människor väljer raser efter utseende vilket jag antar att din syster har gjort. Det är lika dumt att köpa en mops för att dra i spannet, som att köpa en malamute att mysa med och gå lite promenader med. De är avlade efter olika ändamål och malamuten än inte det minsta avlad för att vara "promenadhund".

Om din syster inte är beredd att ändra sina planer för hund, lägga mycket mer tid i form av både fysisk och psykisk aktivering, så skulle jag absolut bett henne att tänka om. Det är alltid svårare än man tror men försök få henne att inse att hon köper en krävande hund, som med största sannolikhet kommer bli en jobbig hund med din systers tilltänkta sysselsättning..

Jag tycker det är super av dig att försöka göra det bästa, både för din syster och för hunden! =)

Se om du kan hitta en uppfödare inom rimligt avstånd och ta med syrran på en dagsutflykt. En seriös uppfödare kommer nog att kunna tala din syster tillrätta, om det inte räcker att få träffa resen IRL.

Lycka till.

En Malamute kan definitivt passa en person som första hund. Men då om man vet hur mycket hunden kräver, vad den kräver i form av aktivering och läst på massor om hunden och vet att man kan tillgodose hundens behov. Men ja, din syster verkar gjort det här spontant. Och hon kan absolut komma få problem med hunden om hon bara går några promenader och sen myser i soffan. Det är inget liv för en riktig draghund som avlas just på funktion. För ja en Malamute är ju avlad för att dra, det är en draghund, och den är inte avlad för sällskap. På samma sätt som en BC är avlad för vallning. Så en Malamute kräver myyyycket fysisk motion och även en del psykisk. Så denna hund passar inte din syster. Det är svårt att säga vad du kan göra annat än att prata med henne och försöka övertala henne att inte köpa hunden. En lite "ful" grej är väl att ta reda på telenummer till personen som säljer valparna och prata med denne om att din syster inte kan ge hunden vad den behöver så kanske denne pratar med din syster och inte säljer någon valp till henne.

Jag anser inte att det är en fösta hund OM man inte har mycket stöd från folk som har erfarenhet av rasen.
Det är en krävande ras, behöver mycket motion, få jobba med sin kropp och sitt huvud.

Vi är relativt nyblivna ägare till en annan aktiv ras, Lapsk vallhund, också som första hund. Jag kan säga att även om vi hade läst på väldigt mycket, förberett och pratat med många olika uppfödare och var BEREDDA på att hon skulle behöva mycket aktivitet så blev det ändå en helt annan sak att träna henne och ha henne här hemma än vad vi hade i tankarna.

Man tänker ju gärna upp en bild av sig själv som väldigt aktiv och kreativ när det kommer till allt och inget men hur är verkligheten?

VI ångrar absolut inget och är fullt medvetna om vad vi hinner med och inte i planerna men som vi tänkte från början så hade dygnet visst 40 timmar istället för 24 ;) Saker tar TID med valpar och med aktiva raser så krävs som sagt noggrann planering för att hinna ge valpen allt som den behöver. Bara detta att klippa klorna tar tid, träning, tid, träning och så vidare.

Som jag förstår det så har din syster inte suttit med näsan i hundböcker och dylikt sen dess att hon tog beslutet? Du kan ju också nämna det att en hund, första året är väldigt kostsam så hon har med det i beräkningarna. Mellan 30-40 000 kr tror jag man brukar räkna med för hunden första året, inklusive inköpskostnaden för hunden.

Du kan ju även prata med uppfödaren om du vill gå så långt men det är inte säkert att denne bryr sig tyvärr. =/

Tack alla !

Allså hon säger att hon vill hålla på med drag.. men grejjen är att hon vill liksom inte hålla på med drag.. hon menar typ att dra reklamen ibland men då hon inte kommer hålla på med det hela livet så är ju inte det nått man ska utgå ifrån.

Sen så sa jag till henne att om hon skulle vilja hålla på med drag seriöst så kanske inte den här valpen är rätt för dig… just med tanke på att den kostade 3000kr och de kostar typ 3000 kr att åka dit… då tyckte jag hon kunde spara de 6000 kronorna och köpa en som är SKK reggad och har rönkade föräldrar med bra höfter?

Men hon är fast på deras utseende mer… jag vet att hon menar väl men hon är liksom fast i 1 ras… och en sån krävnade med…

Men hon tror nu mer att jag emot att den inte har stamtavla.. och hon tycker att jag tror att den ska avlivas för det?!! .. suck :(

Det är frusterande!!! Men det finns ju liksom redan för många drag/brukshundar på blocket som ska omplaceras antagligen för att de kräver mer än vad det gick in för…

Din syster vet om att dom blir jäkligt stora va - ingen liten hund precis.

Vi har en mycket trevlig en i området (dom kör barmarksdrag) och den är riktigt, riktigt stor - klart större är deras rottishane…

Surina, tänk att två systrar kan bli så olika

Finns hunden utomlands då det kommer kosta 3000 att hämta den?

Surina, du skulle kunna be din syster att titta in på bloggen http://fortezzas.blogg.se/

Visst har Sandra ett trevligt liv med sina malamuter, men det är också för att hon jobbar med dem mer eller mindre på heltid och har marker så det räcker och blir över och draget är en stor del, inget som görs någon gång ibland lite på kul. Bloggen ovan är ny, äldre inlägg långt tillbaka i tiden finns här http://fortezza.doggyblogg.se/2/

Alaskan Malamute som första gångs hund kan funka om man är inställd på vad de kräver. Det är en stor hundras med hög energinivå, stark vilja och flockbundenhet. Malamute som promenad kompis och som enbart kelhund kommer inte funka. Malamuten har också dominans mot andra hundar liggande i rasen och kräver en konsekvent ägare. Den är avlad för drag och det är det den behöver arbeta med. Vi kallar Malamuten för draghundsvärldens laståsna då de inte är effektiva för sprint men däremot starka för att dra tunga last.

Har kört med Malamute tidigare och kan säga att en Malamute som inte får arbeta och enbart vara "soffpotatis" kommer klättra på väggarna.

Är din syster inte beredd på att lägga ner väldigt mycket tid på Malamuten och dessutom hålla ett aktivt liv med drag, vandringar mm så ska hon nog inte heller ha en Malamute.

#9 Måste ha varit en liten rottis Men jag håller med om att Malamutes är stora hundar.

Till TS, Det har varit min drömras ända sen jag var väldigt liten, otroligt fina hundar! Men de kräver ju också mycket, väldigt mycket..
Himla bra av dig att försöka få henne att ändra sig, även om hon inte lyssnar så har du iallafall försökt!

Bara du vet vad du skaffar dig för ras så är det vell inga problem. Men en alaska malamute är en hund som kräver mycket motion ca 2 timmars springande i skogen varje dag har jag hört om man inte ska ha dem till att dra.

Vi har en alaska malamute där jag bor som de har som låg aktiv familje hund och han är EXTREMT hund aggressiv så i mina ögon mpste man springa med dem varje dag.

#9 Jag har träffat några malamute, men ingen har varit så pass stor?
Kanske ovanligt stor sådan du träffat eller väldigt liten rottis? :)
Men visst, dom är inte små heller.

#15 Jag tycker dem inte är så stora. Men det är klart folk tycker att schäfer är stora och dem tycker jag är ganska mellanhundar.

En malamute kan ju mycket väl vara större än en rottis. De är ju generellt rätt jämna i mankhöjd. Inte för att det spelade någon större roll för tråden..

#8 Låter som ett väldigt omoget resonemang, att du skulle vilja se hunden avlivad.. Hoppas att du kan få syrran att lyssna. Malamuter är ju i regel rätt skarpa och inte alls en hund man vill se understimulerad med någon som inte vet vad denne har i kopplet.

#13 - nej den rottisen är inte det minsta liten. men malamuten är stor

Haha jaså, enligt rasstandarden är ska hanarna(malamutes) vara 64cm i mkh, min rottistik är 63 cm och hon känns väl inte sådär jättestor ;) Men beror väl på vad man tycker är stort, fast man kan ju inte påstå att de är små hundar direkt!

Jo iofs gör ju pälsen att den ser ännu större ut än vad den egentligen är, men det är en rejäl hund

Ja de är de verkligen :)

Får mig att tänka på en bild i denna tråd, inlägg #16 Sibben på bilden är nästan 60 i manken som det står ett hack ner.

Okej nu har jag kollat lite mer och det blir ingen Malemute! Men de hon ger som berkännande är att hon vill ha en stor strark hund som skydd???

Jag är lite rädd faktiskt… då hon verkligen kolla och kollar alla dagar efter en stor hund och säger att hon ska spara ihop till en om det behövs.

Men som jag ser det så är hon lite för mycket på själva utseendet än hunden behov, ja de flesta fastnar ju för en hunds utseende först kanske?? Men det är liksom lite läskigt hur hon inte vill lyssna…

Som tur nu så bor hon hemma hos min mamma så mamma satt stop för draghunden, men hon tog det inte direkt på ett bra sätt…

Nu försöker hon typ övertala min mamma om fin hundar osv… :( Speciellt att jag har hört att de pratade om tik för valpar… jag blev faktiskt sur då! För det behövs inte flera som skaffar en tik för att para lite där och där! :(

Nee ibland undrar jag  :( Men frusterande är det!! Hon vill ockå jätte gärna tro att hon kan mer än vad hon kan… allså jag är inte expert men som jag ser det så skulle jag känna att jag kan hjälpa henne att hitta en ras, jag har läst mycket detta år jag har väntat och läst här massor, så nått kan jag säkert bidra med.

Men det vill inte hon tro…

Nästan alla hundar sticker hem med svansen mellan benen, om de kan när det blir allvar. Att räkna med att ha en hund som skydd, ja då skall man inte ha hund, utan ett överfallsskydd.