Fördomar och missuppfattningar
Ja, sådana här trådar är alltid roliga och intressanta tycker jag. (Mest misstag om raser då, rena fördomar är mer tragiska än komiska.)
Vilka missuppfattningar och fördomar stöter du på när du är ute med hundarna?
Tror folk är att de är raser som är helt uppåt väggarna, eller har de bestämda uppfattningar om raser och individer som de aldrig ens träffat?
Jag har haft rätt mycket "tur", och inte stött på så många fördomar. Varken här i Karlstad, eller när jag bodde i Örnsköldsvik, verkade folk särskilt snacksaliga. Varesig jag går med Sheltie, Whippet eller Ca de Bou. Men några exempel har jag väl.
Wikus har blivit "anklagad" för att vara Boxer två gånger, båda gångerna av folk i äldre medelåldern.
Jag antar att Boxrarna såg ut ungefär så på deras tid.
(Och jag har hört av andra, med hundar av kamphundras, att de ibland fått höra av äldre personer "Vilken fin Boxer" de har, medan de verkar tro att det är Bullterriern som är den "onda Pitbullen".
)
Annars brukar ingen gissa raser på Wikus, de flesta antar att han är en Rottweilerkorsning. (Några ungar har trott att han var renrasig Rottweiler.)
Och det är så konstigt tycker jag - de enda skillnaderna mellan Wikus och en Rottweiler är han öronstorlek, huvudform, att hans tan-tecken är mer gula än röda, och att han har lite vitt.
Men INGEN (utom småbarn) tror att han är en renrasig Rottweiler = "alla" vet hur en Rottweiler ser ut.
Men Pitbullen - vet ingen hur den ser ut.
Det märks ju då jag hört om alla möjliga raser som anklagats för att vara "Pitbull" när de varit ute på promenader. Siberian Husky, Border Collie, Welsh Corgi Cardigan, Shetland Sheepdog, Clumber Spaniel (!!!), etcetera. Och i fallet med Huskyn, så höll husse faktiskt i en American Staffordshire i andra kopplet… 
Just när vi var ute nu och skulle in i trapphuset igen så satt jag på marken för att plocka upp en boll som Wikus släppt, och då var det en kvinna i övre medelåldern som stod och såg något förskräckt ut bakom dörren.
Hon öppnade dörren ett par centimeter, och sade "Håll hunden."
Och "Vågar jag gå ut?"
Jag blev så ställd att jag bara sade "Ja men herregud, gå du."
"Okej, men du måste hålla hunden!"
Sheesh.
Jag kanske skulle sagt att han har fått frukost idag.

Så länge ägaren har koll på hunden spelar det ingen roll vad för rasen hunden är. Det är ägaren som gör hunden inte rasen. ;)
Däremot när jag rider och nån kommer med lös hund som dem inte har så bra koll på ber jag dem att koppla hunden, har hänt att min ponny attackerat hundar förr.
Min aussie är en border collie, berner sennen, berner sennenblandning, labradorblandning, flatcoated retriever, flatkorsning och eftersom hon har halv svans är jag dum i huvudet som har en kuperad hund. En gång fick jag höra "ska du ha kuperad hund så kunde du väl iallafall kapat hela svansen?"
Min tervueren är en collie, schäfer, collie/schäfer, leonberger och diverse andra korsningar. Har fått höra väldigt mycket om vilka ostabila, opålitliga stresspaket tervar är och att "såna där kan man ju inte ha".
När jag hade amstaff/rottweilermixen så var han en boxer, amstaff, mastiff och alla bytte sida av vägen när man möttes. Dock var det inget jag störde mig på, jag är likadan nuförtiden.
Man får höra mycket, i början vart man lite less men nu bryr jag mig inte så mycket. Jag kan bli stött när folk nedvärderar mina "blandraser" och syftar på att man inte ska stödja blandrasaveln och att blandraser har mindre värde.
Jag stödjer inte blandrasavel, men blandrashundar är det inget fel på. Men att folk ser ner på mina hundar bara för att dom tror att dom är blandisar trots att dom är renrasiga med stamtavla, det gör mig lite sur.
Sabina
www.anibaz.blogg.se
Har fått höra en del saker, både positiva, negativa och roliga saker.
Lite roligt att det en gång kom fram en man som var stensäker på att Hugo var en briard och när jag äntligen fick en syl i vädret så sa jag att han är en portugisisk vattenhund, mannen kutade iväg. En kväll när jag var ute med Hugo så mötte jag en kvinna och en man med två briarder. Mannen och kvinnan kollade väldigt mycket på Hugo och tillslut sa dom "vilken fin briard! Vilken kennel kommer han ifrån?". Jag blev lite paff och sa att det var en vattenhund. Ägarna sa att det var ju så svårt att se skillnad.
Sen så möter man folk som tror att Hugo är såå snäll mot allt och alla bara för att han är långhårig och tydligen ser snäll ut. Folk kan komma fram och klappa bara sådär, även om det inte händer lika ofta nu som innan.
Har även fått höra att Hugo är en Pudel, labrador, riesenschanuzer, puli och bergamasco.
En annan gång kom det även fram en dam som trodde att Hugo var 4 år när han bara var tolv veckor. Hon trodde inte på mig utan trodde stenhårt på att Hugo var 4 år. Jag gav mig.
Trams (Amstaff/Rottis) frågar folk oftast om det är en Pitbull (eller i vissa fall bara Amstaff). Det stör mig egentligen inte särskilt ofta, värre är när folk inte frågar utan utgår från att han är Pitbull. Mest för att jag inte förstår varför man envisas med att säga en ras när man uppenbarligen inte har den minsta koll.
Å andra sidan har även grannen med sin jaktlabrador fått frågan om det är en Pitbull, så man nog inte förvånas över folks okunnighet. Har dock fått frågan om Trams var en labrador så det kanske jämnar ut sig. Annars brukar en del bli förvånade över att han har Rottweiler i sig, en del säger att de nog gissar RR vilket jag faktiskt kan förstå.
Att folk byter sida eller liknande bryr jag mig inte så mycket om, det kan ju faktiskt vara så att de är rädda för ALLA hundar eller att deras hund har svårt vid hundmöten eller så är de helt enkelt fördomsfulla, vem vet. Jag tycker dock att jag märker en viss skillnad på folks reaktioner här nere i Göteborg och när jag är hemma i Övik och det är lite intressant.
I övrigt tror folk ofta att Blue är en kille. Lyckligtvis tar jag inte illa upp eftersom min familj envisades med att kalla henne för han typ första halvåret. Annars tror de ofta att Blue är gammal (eller åtminstone äldre än hon är) och att Trams är yngre.
Ibland får jag också höra att det är bra att skaffa blandras och någon dumt skäl ex. att blandraser ju automatiskt blir så mycket trevligare, friskare, bättre eller vad som helst. Aldrig någonsin har jag faktiskt varit med att någon varit nervärderande mot mig eller hundarna.
Min Chihuahua valp är många som frågar vad det är för ras. De flesta tror att hon är korsad med något. Inte ens butiksbiträdet i zoo-affären fatta att hon var renras med stam. Blev då lite irriterad faktiskt då hon började tjata om att "en annan gång kom en äldre dam in här med en ÄKTA Chihuahua som bara vägde under 1 kilo" - Vaddå ÄKTA?! Rasstandard är 1,5-3kg hels så… aja, hon verkade inte så kunnig i speciellt många områden (varit där förr med)
En annan gång när folk fråga vad det var för ras inflikade en kompis snabbat- "det är en japansk rottweiler ser ni väl? Och folk reagaerade ungefär ; Jaha den rasen har jag aldrig hört talas om.. - Det var lite roligt faktiskt.. 
#2 haha får ofta samma reaktion på mina tervar.. "är där lite schäfer i henne?!" och samma fråga om collie. Sen är det väl oftast "är inte de Väldigt jobbiga?" eller "det är såna polishundar va?" .. Men jag pratar gärna om hundar så det är mest roligt. :)
Jag har fått höra att alla shelties är rädda och reserverade; det stämmer inte på våra hundar. Lilla valpen kan tycka att vissa främmande människor är lite äckliga och då kan hon uppfattas som lite blyg. Även om hon går fram. Våra andra sätter sig i knät på nya besökare och pussar på dom. Även fått höra att shelties är "nerviga" - men det stämmer inte på någon av våra. Miljöstarka som satan och väldigt enkla att ha med sig överallt.
Även fått höra att en BC klättrar på väggarna av att ha en "hemmadag" med lugn och ro. Säg det till min Yim som inte har något emot det och nästan mår bra av att vila vissa dagar med enbart promenader. (upptäckt att han vanligtvis blir mer skärpt dagen efter vi tränar, och oftast är mer mottaglig och lättlärd dagen efter vila) Även om han ALDRIG säger nej till arbete om jag ber honom. *ler*
Rasmässigt har jag fått höra att Yim är en aussie, korthårig collie, muterad sheltie, huskyblandning, varg och saarloos wolfhound (?) av människor som träffat oss på promenad.
Mvh Emelie 
Nej inte så många fördomar. Mest stött på ett och annat ljushuvud som anser att det är djurplågeri att låta hunden dra cykel, släde, skidor etc.
Vad gäller raserna har det mest varit folk som faschinerats över hennes utseende och gett kommentarer som "hon är otroligt vacker" eller "har sett henne förr på håll och hon är så gudomligt fin".
Så sent som idag blev hon överröst med godis kramar och pussar från personalen i en djurbutik och när de fick reda på att hon är draghund då de fråga vad vi syssla med blev hon bara mer populär i deras ögon. Och ingen brydde sig när hon börja yla mitt i butiken av glädje, då blev hon bara mer sötare.
Mest folk som tar tag i en utomhus och frågar om henne än folk som slänger ur sig saker de sen inte har en hum om.
Men det roligaste jag någonsin varit med om är folk som till 100% trott hon är en Border Collie bara för färgerna, inte ens samma pälslängd.
#8: För att inte tala om i fall du, gud förbjude, låter hunden dra en kedja. Alltså många är nyfikna, ställer frågor och lyssnar på svaren men det händer då och då att folk som går förbi mumlar saker i stil med "Djurplågare" eller "Stackars hundar". Ingen av dessa "räddande änglar" vågar dock stå för sin åsikt ansikte mot ansikte.
Jag är lite "taskig" för jag snaggar av pälsen på mina två goldisar varje vår, så då blir de ju dels labradorer och dels blir de unghundar båda två (pga den lite mattare pälsen)…! De är faktiskt två mogna (kastrerade) gentlemän på 8 resp. 10 år. Dessutom är det oftast den äldre som blir kallad unghund…! Han har även blivit skylld för att vara tik (fast inte när han är nysnaggad, då syns ju underredet lite bättre…!).
När jag är ute med min staffe överväger det positiva men har dock hänt att någon kläckt ur sig "nu har du inte tagit på dig något lätt inte, dom där blir ju aggressiva, dom bits ju".
När jag är ute med honom blir han tagen för diverse raser ibland är han en fralla, ibland en amstaff och tom hänt att någon tagit honom för mastiff. Men när min pojkvän går ut med honom då är han en "farlig" pitbull, han får höra det verkligen varenda gång!
Mor och valp är standarden för oss, dom är kullsyskon.
Sansa är alltså oftast en valp, men ibland även en vavva. Pin är det barn som kan tro att han är en vavva, inte lika ofta nu som när han va mindre.
Sen har jag fått höra endel om att det är "pensionärshundar" osv. Folk blir även väldigt imponerade över hur tysta mina hundar är, "för sånna där små skäller ju vanligtvis jämt". Har även fått höra att "en såndär ska jag skaffa när jag blir gammal!".
När vi va på fjällen och vandrade va det någon som sa att "en såndär liten skulle jag aldrig ha med på fjället".
Så fort grannen är ute och jag tar ut schäfern så fryser hon till p.g.a. den ilskna stora schäfern….som aldrig gjort henne något eller ja…varit annat än stor.
Varje dag hör man att dom ska passa dörren och deras egna lilla hund så den stora schäfern inte kommer och äter upp den….skrattar lika mycket varje gång hihi…
Får ofta höra att min sheltie är "mini-lassie" men det stör mig inte alls…lassie är ju söt =D
Min lilla lassie..hihi
~mikkan
Jag har faktiskt aldrig fått någon negativ kommentar om min sheltie under hans 2,5 åriga liv, men så är han ju också både översocial och dundersöt. ;) Då och då blir det väldigt förvånade miner av folk som förväntat sig att alla shelties är väldigt reserverade. Detsamma när jag säger att han inte gillar agility så mycket; "shelties har det ju i blodet!" :p. Och så är det så klart väldigt många som tror/vet att han är en collie (möjligtvis "dvärgcollie").
Xavi är bara 37 i mankhöjd, så att han vore en collie är väldigt osannolikt. Men du har rätt, jag vet en sheltie som är 49 i mankhöjd. ;) Och ja, shelties har inte en lika långsmal nos som colliesarna, de är mer nätta i uttrycket.
#17 min sheltie är 38cm i mankhöjd så det hade varit en väldans liten collie då =)
~mikkan
