Vår hund ska tystna när vi säger till och det gör hon. Hon skäller inte så mycket :)
Hon får ej skälla i onödan. Alltså stå och skälla på något som "inte finns" osv :) Eller skälla på mötande vid promenader osv. Men det gör hon inte som tur är:P

Jag tycker som dig! Min hund får skälla om det kommer någon, men inte många skall! Vi bor i radhus så det stör dom andra om han ska stå och skälla i evigheter. Men han får däremot inte skälla vid hundmöten, men det gör han ändå inte. Vid lek kan han få skälla ibland men inte mycket då.

Min hund får inte skälla eftersom att vi bor i lägenhet och det gillas inte av grannarna. Men hon skäller aldrig heller, vi lärde henne det från början. Men hon kan skälla till vild lek, det "får" hon

Min hund får varken morra eller skälla, kan tillåtas i lek dock.. men inte på människor. Jag får en halv hjärtattack varje gång han skäller, jag är väldigt känslig för plötsliga höga ljud :(

Precis som några har skrivit ovan - Vår hund får "skälla till" när det kommer någon vid dörren, men då bara ett skall och sen inget mer.
Vid lek får hon skälla, men inte annars.
Hon skäller fortfarande ibland när hon blir väldigt ivrig (tex vid hundmöten) men det är på väg att ge med sig, mycket tack vare att hon är mer van vid andra hundar nu än vad hon var förut :)

Min hund får skälla max 3 gånger om det kommer någon. Tycker att det är bra att ha en hund som varnar, bara det inte går till överdrift. Han skulle aldrig släppa in någon utan min eller någon i familjens tillåtelse och det känns tryggt.

Han får skälla när han leker, både med andra hundar och människor. Men inte vid hundmöten (alltså när man möter en hund på koppelpromenaden). Men han skäller inte särskilt ofta, han är ingen skällhund precis. Han pratar istället mycket genom att morra, pipa osv.

Helst vill vi inte att de skäller alls när det ex ringer på dörren, men det händer. Dock är det inte mycket till skall, utan mer ett "boff". Vid lek får de "skälla"/låta hur mycket de vill, förutsatt att de leker utomhus. Då vi bor i lägenhet vill vi att de är så tysta som möjligt inomhus.

Även om det kanske inte blir så mycket skall så förekommer det ändå en hel del ljud här hemma, då hanen har olika ljud för om han är busig, kissnödig, bajsnödig etc.

Ja min hund får skälla när det är något den vill uppmärksamma mig på, t ex att någon närmar si huset. Då tackar jag för uppmärksammheten o sen är han tyst.

Vid lek o bus får han självklart skälla eftersom det är hundars språk, bl a.

Nej skall vid hundmöten ute är inte tillåtet.

Min hund brukar skälla till/"boffa" när det ringer på dörren eller när brevbäraren lämnar post och det har jag inget problem med.

Skulle han tokskälla däremot så skulle det inte vara okej då jag bor i lägenhet. Men nu har inte jag nån skällig ras.

Mina hundar får skälla när det ringer på dörren eller liknande. Jag tycker det är bra att de varnar, men vill att de tystnar när jag ber dem om det. De får även skälla vid lek, men aldrig när vi möter andra hundar och människor på våra promenader. Det har heller aldrig hänt.

Jag har lärt in kommandot "skall". De behärskar det bra och skäller aldrig i "onödan".

Mina hundar är inga "skällhundar", men jag tycker att i endel situation är det självklart tillåtet att "prata hundspråk" :)

här får mina varna med men de får inte kuta fram till dörren om jag/vi ska öppna den, jag gör som vallhund tackar för varningen o sen är de tysta.

Vår hund skäller också ibland vid hundmöten men det är något vi jobbar på. Samma sak vid dörren där vi vill minska hans varnande. Han överdriver inte i nuläget men det är rätt många som kommer och går i trappan och det kan bli att han skäller mer än önskvärt då. Så då vore det ju bra att lära in skall och sen lära in tyst tänkte vi :)

Han skällde aldrig innan utan det kom som ett brev på posten ungefär när han blev könsmogen. Och när sambon eller jag kommer hem blir han ju så glad och skäller för det men nu har vi lärt han att han ska sitta ner, skäller dock fortfarande, men får inte hälsa förrän han är lugn. Blir väl en 5-6 skall där. Han ÄR ingen skällande hund men det har kommit smygande så är lika bra att få bukt med nu när han ännu är ung. Det där vaktandet får liksom inte stiga över vår kontroll.

Jorå, han får skälla - med måtta. Att vi bor på landet är ingen ursäkt till skallmissbruk, förr eller senare rör vi ju oss bland folk

Har aldrig tillåtit mina hundar att skälla. Om någon är utanför får de visa det genom att gå till dörren, men absolut inte skälla.

Däremot har de fått skälla om vi säger skall.

Det klart hundarna får låta, det är ju deras sätt att kommunicera.

Börjar med innehundarna:

Kommer det någon eller om de hör ett skumt ljud, larmar de. Jag går och kollar, och då tystnar de, för de fick ju säga vad de ville.
När vi får besök kan Vittra skälla av glädje, och Vidar låter på sitt vis, helt OK, då de slutar så fort värsta glädjeruset gett sig. Vid speciella tillfällen kan jag avleda med något, tex godis, för att dämpa intresset för besökarna.
Vid hundmöten föredrar jag ju att de har kontakt med mig. Men om jag brister i koncentration och framförhållning, så tystar jag dem inte. De låter ju pga osäkerhet, så jag ser till att fixa större avstånd till föremålet för deras osäkerhet, så blir de tysta.
Vittra skäller om hon vill gå ut. Ibland passar det inte och då talar jag om att hon inte får. Om hon verkligen vill, kan det komma 2-3 skall med några minuters mellanrum. Ofta ger jag upp och antingen släpper ut henne själv eller går ut med henne. Då är hon nödig.
Hon kan även skälla för att hon är uttråkad och vill att vi gör något. Eftersom hon är ruggigt envis, får hon ofta som hon vill (oftast pusslart vi ihop leksaker hon får ta isär, ibland läggs 5-8 dummys ut som hon får samla in).
Ibland på jobbet kan hon gå ut i butiken, skälla 1-3 skall, åter med lagoma (enligt henne) intervaller och titta på hyllan med plyschleksaker, och efter skallet, titta uppfordrande på mig. Där vinner jag, då jag inte ger mig.

Utehundarna skäller sällan. Ego och Ubbe har som självpåtagen uppgift att larma om det kommer någon eller något. Det fåtal bilar som passerar struntar de i, men älg, räv, lo, björn och ev människor som kommer förbi får vi veta rätt snabbt. Gjöa som har bättre utsikt åt andra hållet kan tänka sig att larma, men det är sällan, inte hennes jobb typ.
Sen sjunger de ju, alltid efter maten, då vi gått in. En strålande ylande konstert, och den gillar vi. De kan få för sig att sjunga på nätter, morgon eller så ibland. Vad som triggar dem då vet jag ibland, men oftast inte. Skönt att inte ha grannar i alla fall, när 8 huskystämmor tar fart i sång.

Sen låter ju alla hundarna massor när vi kommer hem, men inte när främmande bilar kommer. De låter mest när vi börjar förbereda ATV eller slädar för att köra en tur med dem. Detta upmuntras väl inte, men inget vi försöker träna bort heller. Innan vi selar på, samt tiden innan de hämtas ut och sätts in i spannet, är det bra om de springer runt och värmer upp. Skulle vi försöka korrigera bort ljudet, skulle de bli låga och inte röra sig lika mycket.

Sen kan de ju morra, och det skulle jag än mindre försöka korrigera eller träna bort. Det är deras sätt att be mig elelr någon annan att backa, ta det lugnt och ev öka avståndet. Tar man bort den signalen, har de ingen chans att visa att de är obekväma. Det blir större risk att det blir ett nafs direkt istället.

Haha, verkar som att, bara för att jag skrev den här tråden, att min hund börjat skälla mer (!?).

Som idag, brevbäraren hade väldigt svårt för att få in vår post så han gjorde om proceduren kanske fyra gånger, slängde in lite post åt gången (och en IKEA-katalog som var för tjcok;) Då sätter min hund igång. Först fem skall vid första postutdelningen, sen några till och ytterligare några med lite morr och sådär. Tillss brevbäraren är klar. Han låter ju lite arg när han börjat på.

Jag fokuserar dock på att ha honom sittandes på samma ställe, och han springer inte ut i hallen som han gjorde i början men tyst på honom, det får jag inte. Men hade jag sagt tyst hade han inte förstått. Så jag fokuserar som sagt på att få honom att sitta på sin plats, stoppa honom om han tänker ta sig till hallen och dörren.

Är lite sjukt för det började när han var 6 månader, innan hade han inte brytt sig/märkt av ljuden men nu är han ju mer vaken och har utvecklat denna vakt och nu verkar det som sagt ökat ytterligare. Tycker att tio-femton skall kan bli lite för mycket att höra på så öva skall och öva in tyst är nog vad som gäller för oss i nuläget.

Gjorde som #15 ett tag och kollade läget när han varnade men funderar på om detta gjorde att jag "uppmärksammade" vår hunds skall för mycket istället för att inte bry mig alls (som jag hört kan vara effektivt om man vill få en hund skälla mindre). Då får den liksom inte "utdelning" för skallet på samma visa utan bryr man sig inte visar man hunden att "det där bryr vi oss inte om." Eller är jag kanske helt ute och cyklar?

Att lära in skall är inte den bästa vägen att gå för att lära in tyst. Att lära in skall innebär ofta att hunden blir mer skällbenägen. Lära in tyst kan man lika gärna göra utan att först lära in skall. Tyst och skall är två helt separata signaler som inte är beroende av varandra.

Jag tillåter inte skällande. Jag blir galen på hundar som skäller. Min hund skäller nästan aldrig. Det händer att han skäller om det kommer någon och antingen grejar precis utanför så han ser dom eller att det ringer på dörren. Jag ber honom då att gå in och det är sällan det kommer mer än ett skall.

Min hund brukar skälla tex om hans vatten har tagit slut, om han vill gå ut på gården (men då står han vid vattenskålen eller dörren) och det får han göra. Det är hans sätt att komunicera och säga att han vill något.

När det ringer på (ibland när det är tex främlingar som ringer på, han gör oftast inte det när någon han känner ringer på) så skäller han. Men brukar tysta såfort han sprungit ner och kollat vem det är.

Men annars skäller han inte så mycket, det kan vara ibland om han hör något men då säger vi åt honom och då tystnar han oftast.