Tips för lyckade hundmöten?
Jag har nyligen köpt min allra första egna hund, en 5årig omplaceringshane. Han är jättesnäll och go, helt underbar inne och rolig att träna med.
Men då han tidigare bott på landet och inte träffat så många hundar, är det ett stort problem för oss där vi möter på i snitt 3 hundar/promenad.
Han är absolut inte aggresiv, men blir väldigt ivrig, hoppar, drar, skäller och gnäller i kopplet. Han blir helt okontaktbar.
Jag har försökt sätta honom så fort han ser den andra hunden, men det funkar inte. Inte heller att försöka distrahera honom med godis eller någon leksak, man kan vifta med en godis mitt framför näsan på honom och det enda han bryr sig om är den andra hunden. Det känns väldigt tråkigt att promenaderna ska bli en "kamp" mellan oss, då jag nu i början vill få en så fin kontakt som möjligt.
Jag vet att det bara är att träna, träna och åter träna. Men vet inte riktigt hur jag ska börja, hur jag ska gå till väga tyvär. Har anmält mig till en kurs i allmänlydnad men den startar inte förrän i oktober tyvär.
Någon som kan hjälpa mig?
Kanske testa med nåt supersmaskigt godis, tex köttbullar eller blodpudding? Nåt som är så gott att det kan avleda i alla fall en kort stund? Och så fort han vänder uppmärksamheten mot dig så överöser du honom med beröm och gotta. Vi hade lite samma problem med vår hund som annars är väldigt lätt att distrahera med "vanligt" hundgodis eller torrfoder. Men vid hundmöten på nära håll funkade det inte alls, jag kunde sitta där och hålla godiset framför nosen utan en enda reaktion, men så testade vi ha med lite korv och då gick det plötsligt myyyycket bättre :)
#1- Ska ta och pröva det imorgon :)
Dock vet jag inte om det är en permanent lösning? Har det funkat för er?
börja avleda hunden INNAN han får syn på den andra hunden. Har det redan skett blir det väldigt svårt.
#3- Har försökt det, så fort jag sett hunden så har jag avlett honom men han märker ju tyvär den andra hunden i sinom tid och då är det kört :(
Dock känner vi inte varandra så bra ännu så det är säkert att det brister i kommunikationen också.
Jobba på, det blir säkert bättre när ni blir mer säkra på varandra,
#5- Ja jag hoppas på det :)
#2 Det har funkat riktigt bra för oss faktiskt, nu räcker det nästan med att hon vet att husse/matte har nåt smaskigt så går hela promenaden mycket bättre. Vi försöker så gott det går att avleda redan innan Lily får syn på den andra hunden, och hon är fortfarande lite sådär att hon blir tveksam - "ooh spännande hundkompis eller mattes goda godis…?", men det försvinner ju inte på en dag :)
Vi började lite försiktigt, tog inte strandpromenaden där alla går med sina hundar, utan vi gick längs med gatan där hundarna istället sticker ut sina huvuden genom grindar och under portar. Och tro det eller ej, men med vetskapen om att det finns korv i en påse i fickan var det faktiskt möjligt att gå förbi dom där skällande hundarna utan att stanna och skälla tillbaka ;)
Jag är ingen expert på såna här grejer, men jag tror på att steg ett kan vara att hitta nåt som är mer intressant än den andra hunden. Lyckas du på så sätt få bort uppmärksamheten från den andra hunden har du tagit dig förbi första hindret och då behöver du nog inte köttbullarna lika mycket så småning om :)
Kämpa på och låt oss gärna veta hur det går! :)
Nu har vi tränat på i några dagar till och tycker mig faktiskt se resultat, redan!
Jag brukar sätta honom vid mig och använda mig av "sittövningen". Det funkar jättebra med hundar vi ser på avstånd, han kan gnälla lite men sitter ändå kvar och är fokuserad på mig.
Han bryr sig inte heller så mycket om hundar som sitter ner, typ fastbundna utanför affär eller liknande.
Däremot gör han fortfarande dessa "utfall" mot hundar som passerar, han blir verkligen frustrerad och vill bara hälsa. Det kan gå jättebra, han sitter och håller kontakten med mig fram tills att hunden just passerar oss. Då kastar han sig och skäller. Men skillnaden för mot tidigare är att han nu är lättare att "ta tillbaka" efteråt.
Självklart förväntar jag mig inte att allt ska lösas på en gång, men kanske nån som har tips på vad jag kan göra i ögonblicket hundarna passerar oss, då han blir helt blockerad?
gå undan en bit från hunden ni möter.. bara några meter bort från vägen, vänd er med ryggen emot dem och gör nåt skoj.. så han förknippar hundmöten med nåt roligt.. kanske en trasa, boll, köttbulle eller liknande.. :)
Det har funkat för mig.. sedan kan man närma sig vägen igen lite i taget, dag för dag, och till slut behöver jag bara sätta handen i fickan om det kommer en mötande hund så vet han att det ska hända nåt skoj :)
Det tar tid men det funkar med lite envishet! Låtsas att ni har ett "plank på ryggen" och ha en rolig stund vid hundmöten :)
******************************************************
Kattungar planeras under 2012
Caroline Arvidsson
Diplomerad Uppfödare
S*RagGorgeous Ragdolls, Stockholm
Hemsida: www.raggorgeous.se
Skvallerträning kan du testa.
Lycka till!
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
Nu har det gått någon vecka sen sist jag skrev och läget har inte blivit bättre. Ser vi hundar på håll så går det jättebra, tränar vi tillsammans med andra går det jättebra. Det är just ute i "vardagspromenaderna" som allt skiter sig, då går det inte att göra någonting :(
För mig har promenaderna blivit något jobbigt och det känner ju Loke förstås av. Jag vill verkligen inte att hans frustration ska leda till ren aggresivitet vid hundmöten. Som läget ser ut nu så är han mer frustrerad/ivrig/"sorgsen" vid hundmöten. Han låter riktigt ledsen när han skäller/gnäller/ylar och jag antar att han tidigare fått springa fram till alla hundar han mött, och blir frustrerad nu när han inte får hälsa på en enda hund.
Jag har försökt avleda honom och allt går som sagt jättebra fram tills då man möter hunden brevid sig, då exploderar han. Även om man går bort några meter. När vi tränar med andra lugnar Loke ner sig efter någon minut bara (efter att man har mötts och han fått "skälla av sig") men det funkar ju kanske inte att be varenda människa stanna några minuter med sin hund bara för att Loke ska få lugna ner sig..
Som sagt så ska vi ju börja kurs, dock tror jag inte det kommer hjälpa oss i just detta problem då han sköter sig jättebra när man väl är och tränar med andra. Och han lugnar ner sig så fort.
Har funderat på att anlita en privattränare för konsultation. För just nu känns det som att jag står helt maktlös i hundmöten, jag har försökt läsa allt jag kommit över.
Nästa grej att prova är nog skvallerträning, så vi får se hur det funkar. Tills dess försöker jag bara bättra kontakten och relationen oss emellan, men han är verkligen en toppenhund och så glad, positiv och lättlärd så det blir så tråkigt om alla promenader ska förstöras av ett eller flera dåliga hundmöten :(
Nu har det gått någon vecka sen sist jag skrev och läget har inte blivit bättre. Ser vi hundar på håll så går det jättebra, tränar vi tillsammans med andra går det jättebra. Det är just ute i "vardagspromenaderna" som allt skiter sig, då går det inte att göra någonting :(
För mig har promenaderna blivit något jobbigt och det känner ju Loke förstås av. Jag vill verkligen inte att hans frustration ska leda till ren aggresivitet vid hundmöten. Som läget ser ut nu så är han mer frustrerad/ivrig/"sorgsen" vid hundmöten. Han låter riktigt ledsen när han skäller/gnäller/ylar och jag antar att han tidigare fått springa fram till alla hundar han mött, och blir frustrerad nu när han inte får hälsa på en enda hund.
Jag har försökt avleda honom och allt går som sagt jättebra fram tills då man möter hunden brevid sig, då exploderar han. Även om man går bort några meter. När vi tränar med andra lugnar Loke ner sig efter någon minut bara (efter att man har mötts och han fått "skälla av sig") men det funkar ju kanske inte att be varenda människa stanna några minuter med sin hund bara för att Loke ska få lugna ner sig..
Som sagt så ska vi ju börja kurs, dock tror jag inte det kommer hjälpa oss i just detta problem då han sköter sig jättebra när man väl är och tränar med andra. Och han lugnar ner sig så fort.
Har funderat på att anlita en privattränare för konsultation. För just nu känns det som att jag står helt maktlös i hundmöten, jag har försökt läsa allt jag kommit över.
Nästa grej att prova är nog skvallerträning, så vi får se hur det funkar. Tills dess försöker jag bara bättra kontakten och relationen oss emellan, men han är verkligen en toppenhund och så glad, positiv och lättlärd så det blir så tråkigt om alla promenader ska förstöras av ett eller flera dåliga hundmöten :(
Om ni ska gå kurs så prata med tränaren om att ni har det problemet. Om inte h*n kan hjälpa er på kursen så kanske den kan ge er privat träning eller känner någon ger privat träning!
Jag är ju långt ifrån expert eller så, men kanske skulle det vara en bra idé att ta promenader med hundar som inte reagerar. Alltså inte träffas och träna på ett fält utan att helt enkelt ta en vanlig promenad med en stabil hund. Då kanske Loke kan lära sig av den hunden hur man ska uppföra sig.
Det är verkligen inge kul med promenader när man är frustrerad
. Hoppas det blir bättre snabbt. Jag och vovvarna hjälper gärna till så gott vi kan när vi kommer tillbaks till Luleå!

Vad gör du precis när de passerar?
Om han är placerad i sitt, kanske ni får jobba på lite mer avstånd, så att du går av vägen en bit, och sen kanske mata honom med en tub mjukost, alternativ ha med små korvbitar och kasta ut dem så att han får leta godis medan de passerar. Göra trick, sitt, ligg, sitt, stå, vinka, hela tiden, inte bara sitt stanna, så att han får jobba och tänka, och givetvis massor av beröm. Motbetingning går ut på att han istället för att känna frustration av att se andra hundar, ska känna glädje/träningslust ed, dvs en positiv känsla.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter