Hm, jag vet inte riktigt om jag förstår din fråga. Du kommer ju komma i kontakt med aussies när du besöker en kennel oavsett, och i värsta fall så inser du där och då att du inte vill ha den sortens hund. Chansen är liten - men den finns.

Så visst tycker jag att du ska besöka en kennel eller någon som har en aussie (gärna fler än en också, så att det inte bara är "individen" som passar). Ju tidigare desto bättre. Det är bättre att veta om en vecka att rasen är fel, än om ett år då är redo att köpa hund. Och är rasen rätt - ja då kommer det säkert kännas bra i hela kroppen hela tiden du väntar på din lille hund :).

Självklart ska du besöka kenneln innan du bestämmer dig. Du vill absolut träffa åtminstone mamman. Känns det inte bra, besöker du en annan kennel, tills du hittar en som känns rätt.

Eller så kanske rasen inte känns rätt heller, efter några besök, då bör du omvärdera vilken ras du ska skaffa. :)

Lycka till med ditt hundköp.

#1 Förmodligen var jag ganska trött igår när jag skrev det men, du har rätt i det du skriver, vad jag ungefär mena. Men det är det att kennlarna ligger några mil här ifrån och att ta sig en dag för att besöka dom skulle kosta ganska mycket. Men självklart väljer jag en bra uppfödare som jag känner att jag trivs med och vet att hon/han föder upp friska valpar.

Problemet det jag känner är att jag älskar alla sorters raser och har sådan beslutsångest. Aussien känns rätt ändå, om jag kollar på det jag har som mål med min hund. Men det kan ju ändra sig som du säger (:

#2 Dock är det väldigt långt mellan kennlarna, både från mig och deras. Men det är nog värt det ändå för att hitta min "drömhund".

#3 Tycker verkligen inte att du ska dra dig för att åka en bit när du ska skaffa valp. När jag skulle köpa för två år sedan så hittade jag några valpar som var 4 mil ifrån, och några andra som var 14 mil ifrån. Men jag kände så starkt för en av de valparna som var 14 mil ifrån, så jag åkte dit över dagen för att hälsa på och det sluta med att jag la handpenning. Sedan när det var dags så möttes vi halvvägs.

De är de bästa beslutet jag någonsin tagit, för jag känner själv att de var värt det. Jag hade verkligen ångrat mig om jag låtit milen bestämma och tagit den som bara var 4 mil ifrån.

Så försök spara ihop lite pengar till reskassa, och tänk på att man kan ta buss/tåg också för att hälsa på :)

#4 Jag kan tänka mig att det oftast blir bättre val om man verkligen tänker igenom vad hjärtat säger och inte vad pengarna säger (: Visst, pengarna har ju oxå sin mening.

Min svärmor har alltid haft hund och de senaste tre Curlysarna hon hade och den hon har nu då har hon köpt från en uppfödare i England. Jättefina hundar. Förra året när min pojkväns bror skulle köpa en husky valde dom en som var i Kiruna. Vi alla bor i värmland. Så för mig, egentligen!, spelar det ingen roll hur långt man än får åka. Jag ska spara respengar och tänka på tipset du gav mig (:

Aussiens negativa sidor är svårt att säga sådär på rak arm, då det jag uppfattar som negativt kanske är positivt för andra.

Dom har en rejäl dos vakt i sig, vilket kan bli jobbigt i längden, och eftersom det är en vakthund tycker jag inte man ska träna bort något dom gör av ren instinkt.

Dom är extremt intelligenta, och låter man dom inte få utlopp för det så kan det gå lite hur som helst.

Men, Aussien är en fantastisk ras om man kan tillgodose dess behov. Det är en krävande ras som behöver jobba.

Det är även jätteviktigt att välja rätt uppfödare. Först måste du bestämma dig för om du vill ha show-linjer, arbetslinjer eller DP, därefter kan du kolla upp olika kennlar. Var inte rädd för att åka en bit, den perfekta hunden är sällan precis runt hörnet.

#6 Jag tänkte om det var någon här inne som hade en aussie som kunde berätta lite om deras negativa sidor (de flesta hundar har negativa sidor). Men inlärt beteende och instinkt är helt två olika saker. Jag mena mest det beteende som kan uppstå.

Att dom är vaktiga har jag uppfattat, men dock inte så mycket som du beskriver. Min mor har ju två shelties och den ena är väldigt vaktig av sig, dock är han ganska osäker oxå. Så jag har några hum och lite knep på hur jag kan undvika att det blir negativt av det. Men det hänger väl ganska mycket på vad man väljer för linje oxå?

Att det kan hända nästan vad som helst om den inte får utlopp för sin energi har jag läst ett antal gånger ;P "Man har aldrig tråkigt med en aussie", "Det kan vara riktigt spännande att komma hem när en aussie varit ensam hemma". Och att den behöver stimulans nästan hela tiden vet jag och jag vet på ett ungefär hur jag ska träna och tävla (: Det är det jag vill!

Ang. linjer. Att det är stor skillnad på bruksaussie och utställningsaussie (show) är jag medveten om. Man ser ju ganska tydligt på utseendet vad aussien är avlad för. Då menar jag om den har mer päls (och oftast stumpsvans) så är det mer sannoligt att det är en utställningsaussie än bruks. Och har den mindre päls är det tvärt om. Men vad menar du med DP?

Jag skulle börja med att maila eller ringa uppfödarna som bor närmast (även om "närmast" är långt bort) och se vad du får för kontakt med dem. Säg att du är nyfiken på rasen och har hunderfarenhet, att du vill veta lite om deras hundar och smickra lite om hur vackra eller duktiga hundarna är ;).

Kanske kan du redan där märka att en kennel är mer intressant, mer vänlig eller mer seriös än en annan, och då skulle jag satsa på att besöka den så fort det passar.

Tips: Tänk gärna igenom i förväg om huruvida du vill ha en utställningsavlad eller prestationsavlad hund. Hur pass "friska" djuren måste vara etc, och sätt dig sedan och granska stamtavlor och titlar på hundarna från en kennel du är intresserad av. Om den verkar dålig så kan du ju stryka den innan du lagt ut massa pengar på ett besök.

#7 Well, jag är aussieägare så jag berättar bara hur pass vaktiga dom är enligt mig. Och det är en rejäl dos.

Min aussie är DP (= dual purpose) alltså blandlinjer.

Och det är så sant som det är sagt, man har aldrig tråkigt med en aussie. Nu har jag en terv också så mitt liv är långt ifrån tråkigt, haha.
Det är inte bara det att dom är krävande och att man måste hitta på saker, utan dom är så roliga i sig. Dom har ofta väldigt mycket personlighet och har ofta tokigheter för sig.

#8 Tack för tipsen! Det ska jag försöka genomföra (:

#9 Nämen gud förlåt mig, visste inte att du var ägare till en aussie!

Jajaa, då är det lite alla möjliga linjer i din då (:
Jag själv är mest ute efter show-linje som du säger, lite av den "lugna" typen som kan varva ner lite mer (om jag har förstått allt rätt?)

Men du har aldrig haft problem med vaktandet? Alltså du har aldrig tyck att det har gått över kanten, om man kan uttrycka sig så? Jag menar endel har ju inte så stor användning av vaktheten, kanske mer om man bor på en gård och har andra djur. Om du förstår vad jag menar.

#10. Ett till tips, om du är ute efter showvarianten så var jättenoga med att kolla upp föräldrarnas och tidigare kullars mentalitet. Ofta har de nämligen sämre mentalitet - även om det givetvis inte tvunget är så. Har hört vissa benämna dem som "skräpaussies" då de uppvisat diverse dåliga beteenden. Som sagt, det här gäller absolut inte alla - men man får vara noggrann!

Om du vill tävla så skulle jag satsa på en kennel som avlar DP eller i alla fall inte ren show, men det är bara min egen tanke.

#10 Jo det stämmer, show-linjerna är generellt lugnare men fortfarande väldigt arbetsvilliga så dom lämpar sig bra som "första aussie" om man säger så. Sen om man är intresserad av utställning så är ju en show-avlad aussie det ultimata.

Vaktandet kan verkligen gå en på nerverna, speciellt dom där dagarna när man har extrem huvudvärk och hunden sätter igång och larmar. Men det är ju en vaktande vallhund från början så det är nästan något man får finna sig i. Men det är ju individuellt också, vissa är verkligen extremt vaktiga medan andra bara larmar lite och sen tystnar. Men generellt är det en hel del vakt i dom.

#11 Jaha, det får jag koll upp ordentligt. Bra att du skrev det, då vet jag! (:

Alltså jag själv är inte så noga när det gäller att tävla, jag gör det mest för skoj skull, om jag ska se mig själv tävla då. Jag brukar träna främst agility, provat på spår (blodspår och godisspår) några gånger och nyligen börjat lite allvarligt med lydnad tillsammans med min mamma med hennes hundar då. Jag älskar att se när hunden njuter av att det är kul att arbeta. Men jag kanske kommer bli mer "petig" med min egna hund. Planerna går iaf mot att tävla i agility. Så jag får fundera på vad jag tycker är bäst om jag skaffar mig en ren show eller DP (:

#12 Eftersom det blir min första aussie, dock inte min första vallhund, tror jag nog skulle föredra en show linje mer än bruks. Visst, jag vet att jag själv är kapabel till att träna ganska mycket. Men jag tycker även om när hunden kan lägga sig i lugnan ro. Jag själv blir bara stressad om hunden måste ha något att göra hela tiden. tex. en border collie. Sen vore det ju kul och ställa ut vovven någon gång då min svärmor håller på med det oxå (: Jag var med till MyDog nu i vintras och det verkade väldigt intressant.

När jag bodde hos min mamma fick jag stå ut med det mesta skällandet (sheltiesar är väldigt skälliga av sig för övrigt oxå, de gäller inte bara vaktandet). Det kan jag hålla med dig om att det var ganska irriterande ibland. Spec, i en lägenhet.
Men då måste jag fråga dig, en aussie är väl inte förövrigt skällig? Inte som en sheltie? Är det bara när det gäller vaktbeteendet?

#13 Vissa aussies har lätt till skall, tex när dom blir upphetsade. Min aussie skäller vid vakt, och hon kan ljuda när hon blir glad, men det är verkligen inte överdrivet. Samtidigt finns det ju aussies som ljudar väldigt ofta men det är en träningssak.

Jag har inte träffat så många shelties så pass länge att jag fått en uppfattning om hur pass skälliga dom är, så det är svårt för mig att jämföra, men jag tycker inte att aussien generellt ljudar speciellt mycket utöver vakten.

#14 Jajaa, okej. Jo, de mesta beror ju på hur man tränar och så. Men shletien skäller över det mesta, iaf min mammas. Visst, hon har inte världens disiplin på dom, dock när jag är med dom försöker jag hålla dom lite i schack och framförallt hos mig är dom lite tystare.