Den första du skulle prata med, är ju Din uppfödare, som du ska ta valpen ifrån :) :) hon har säkert massor med kunskap att dela med sig av :)

#1

Tänker göra det nu i feb när jag ska åka upp och hälsa på lite :) Men var lite små nyfiken här också om hur folk har det eller om någon här är uppföddare osv :)

#2 Kolla inne på kennel i fokus. 
Där finns flera bra artiklar och många trådar där folk har ställt ilknande frågor.

Jag är inte uppfödare själv men har varit kennelflicka och har gått SKKs uppfödarutbildning. Båda dessa är bra saker att göra innan man går in på närmare funderingar. Kolla om det finns någon uppfödare nära dig där du kan hjälpa till och som har tid och intresse för att lära dig om det hon/han/de gör. SKKs uppfödarutbildning hittar du hos närmaste Kennelklubb :)

Det viktigaste är ett brinnande intresse, kunskap om den ras man har (och det tar tid) och en bra mentor.

Jag höll ju på med shar-pei i nästan 12 år och tog även en kull. Tyvärr blev det ingen bra historia, så det gäller att vara kritisk. Jag trodde verkligen jag hade en sund och frisk tik och letade efter en bra hane. 4 valpar blev det. En blev opererad för en tumör (godartad tack och lov) vid 1 års ålder och blev senare kvalsterallergiker. En har blivit entropionopererad och en opererad för cherry eye. Den sistnämnda har även haft 2 suspekta feberanfall. En blev avlivad som 1,5 åring utan min vetskap pga innekissande

När min tik var 5 år fick hon en rassjukdom som brukar visas före 18 månaders ålder. Den sjukdomen är i högsta grad ärftlig, så jag vet ännu inte om hennes avkommor fått det - det lär framtiden utvisa. Det är en ofta dödlig sjukdom och jag fick avliva min tik i somras som 7,5-åring.

Detta blev enda kullen shar-pei, då utfallet inte blev bra och jag bestämde mig för att inte satsa mer på den rasen då det är en mycket svår ras med mycket problem. Det är skitjobbigt när ens valpar får problem, för man vill sälja friska djur. MAn vil kunna se sina valpköpare i ögonen och kunna stå för att man gjort allt för att dom ska få en frisk, sund och trevlig kamrat. Nu är 3 av mina 4 valpköpare helt underbara och en bor nära så jag träffar dom en del - men det känns i hjärtat att veta det finns problem.

Numera har jag en helt ny ras och kommer troligtvis ge mig på avelsbiten igen framöver, när ålder, alla hälsotester är gjorda, meritering, MH och allting annat är gjort - men man har ett enormt ansvar. Man måste verkligen göra allt för att lära sig linjer, sjukdomshistoria bakom hundrasen och i olika injer, samt samla kunskap länge och ha öga för hur en bra hund ser ut och rör sig. Man ska kunna vara social och ha lätt för människor, för man kommer ha kontakt med sina valpköpare i både roliga lägen och mindre kul lägen - och man har stora skyldigheter.

Samtidigt är det väldigt spännande när man hittat en kombination man verkligen tror på och blir det då parning av så är det en spännande väntan både till födsel och sen att se valparna växa upp för att se om kombinationen man trodde på verkligen blev så bra som man hoppats på.

Sundhet och mentalitet är A och O i hundavel, men även utseende är viktigt för att följa rasstandarden och fuktion och det gäller att vara självkritisk. Duger den hund jag har verkligen i avel eller är den bara min söta och väldigt trevliga hund. Det finns många bakslag man kan råka ut för och man kan ha otur att det går väldigt illa - men går det bra är det superkul

#5: Fint av dig att så ärligt dela med dig av det.
Jag beklagar verkligen att du fick vara med om så mycket olycka men det är värmande att läsa om din självinsikt.