Hur beter du dig runt hunden jämfört med din sambo? Vad är era roller hemma, är någon av er mer flockledare än den andra?

När min valp morrar/skäller mot dörren eller ljud i trapphuset så motar jag bort henne, med mitt kroppsspråk talar jag om att du behöver inte vakta dörren, jag fixar det! Då blir hon coollugn, lägger sig ner och tycker det är riktigt skönt att "Matte vaktar dörren"

Jag vill inte att min hund ska vakta hemma iof…ni verkar vilja det? Eller tolkar jag det fel?

Jag är lugn och säger åt henne att göra det hon ska. Går jag in i köket en vända så ber jag henne om att ligga kvar i soffan medans jag går iväg. Därmed ligger hon lugnt kvar när jag går runt i lägenheten. Sambon säger inte åt henne utan låter henne följa och gå som hon vill runt benen på honom eller bara vara ivägen.

Jag och Gaia har nu varit hemma själva sedan 17-tiden och hon har inte morrat en enda gång trots stök i trappen. Hade det varit en ''vanlig'' kväll med oss båda hemma hade hon varit uppe i tvåsiffriga gånger med morrande.

Och nej, vi har henne absolut inte som vakthund. Försöker få bort det dagligen men utan framgång.

Hur menar du med flockledare? Han har haft henne sen valp medans jag ''kom in'' i hennes liv mer när hon var 10+ månader. Han är ute med henne om dagarna och jag/vi om kvällarna. Så vi delar upp promenader och så. Maten blir väl oftast hans ansvar då hon är med honom när det är matdax. Vi säger även till henne lika mycke när hon väl morrar.

Jag tror att hon uppfattar det som att hon ska bete sig pa det viset ihop med din sambo men med dig ska hon vara…lugn och trygg

Jag tolkar det som att hon är mer trygg med bara dig hemma! Hon litar på att du har kontroll över situationen. Det är det första jag tänker iaf. Om det låter lika mycket när du är hemma själv så är det ju nånting som ni göra olika eftersom hon inte skäller/morrar med dig.

Med flockledare menar jag just om en av er låter hunden göra som den vill och en av er är mer dominant. På din beskrivning låter det som att din sambo inte har några gränser riktigt gentemot hunden, den får följa honom och svansa runt benen. Hunden håller koll på honom hela tiden och kan därför inte slappna av. Han borde också säga åt henne att lägga sig eller att stanna, precis som du gör för det kan bli stressande för hunden att följa hela tiden.

Hur fungerar det att lämna henne ensam hemma? Är hon otrygg och stressad då eller hur går det?

Hon älskar att vara hemma själv. Iaf som vi båda har uppfattat det. Hon är knäpptyst och varken skäller eller morrar. När vi kommer hem så sitter hon 3 m från dörren och viftar på svansen och blir jätteglad. När vi båda är hemma med henne och nån kommer på besök skäller hon oavbrutet tills personen kommit in. Detta beteende gör hon även när bara jag och hon är hemma, fast inte lika ''länge''. Då räcker det med ett-två skall - NEJ, säger jag sen blir det tyst. När hon sen blivit tyst DÅ går jag och öppnar dörren. Är vi båda hemma får iaf jag intrycket av sambon blir nervös för hon skäller och det plingar på dörren. ungefär som ''vilket ska jag ta itu med först'' och han börjar stress-irra runt och säger slutligen åt henne först - som inte brukar bli nån speciell skillnad förrän personen kommer in i hallen.

När vi båda är hemma brukar vi göra två olika grejer. Antingen är han vid datorn och jag i köket, eller tvärtom. När vi båda är vid varsin dator är det fortfarande likadant med morrandet. Så länge båda är hemma så är det morrningar. Sitter båda i soffan och kollar på tv så morrar hon. Sitter jag vid tvn när bara jag och Gaia är hemma så morrar hon inte.

Jag förstår inte riktigt varför hon skulle känna sej otrygg eller stressad med att ha husse hemma, det är ändå han som haft henne sen hon var liten - den person hon borde känna sig mest trygg med. Nog för att han hade väldigt mycke ''makt''-attityd i början att uppfostran handlade om makt och att vara hård så har han skärpt till sig sedan vi träffades. För vi hade olika åsikter på det där. En otrygg hund blir inte tryggare av att man blir ''arg'' på fel sätt mot henne. snarare bekräftar att ''ja se, det där ljudet va ju farligt eftersom husse blev så arg''.. Men hur ska man göra när hon morrar? Vi har i början ignorerat det - blev värre. Sen sa vi till henne - hon tittar en i ögonen lite oskyldigt, fortsätter med blicken ner i golvet och fortsätter morra. Under den här morr-tiden får vi noll kontakt med henne. Hon är så inne i sitt ''LJUD LJUD LJUD, MÅSTE MORRA''-situation att hon inte bryr sig om något annat.

Se det mer tvärtom hon är lugn med dig varför vakta när du har satt henne i den positonen att det inte behövs

Vill bara få det att funka likadant när sambon är hemma..Vore ju en STOR fördel :P

Ja jag ser det också som att hon är mer trygg med dig. Det spelar ingen roll att han har haft henne länge, det är hur man förhåller sig till hunden som spelar roll.

Lite skumt att hon är "vaktig" när ni båda är hemma. Men om din sambo blir stressad av när det ringer på dörren så behöver ni nog jobba på det där! Bestäm hur ni ska bete er när det ringer på och så ber ni en kompis hjälpa er att träna vid dörren

Kanske. Hon har fortfarande inte morrat ;) .. Vi lekte en snbabis nyss med en leksak och då kom de väl ett skall. Men det var ett lek-skall och inget annat. Det förstod jag :P ..

ja jag förstår inte varför hon är det när båda är här. Det spelar ingen roll om det är jagi soffan han vid datorn eller tvärtom. Det morras ändå. Dock har hon börjat sova i tvrummet om nätterna istället för hos oss i sovrummet. Då morrar hon ingenting (vad vi hör iaf). Medans i sovrumemt sa vi till henne hela tiden att hon tröttna och kanske därmed bytte rum(??)..

Det med dörren ska vi träna på! Är så på alla ställen vi är på.. hans förädlrar.. mina.. Förresten med morrandet.. Är jag hos min ena förälder morras det om det låter utanför… fast sambon inte följer..