Ta bort kulorna helt.

Vid kemisk kastrering finns det en liten risk att dem kan bli pappa ändå. Och dem ändrar inget speciellt med beteendet heller.

Var på ett hunddagis, där det var en dalmatinhane som var kemisk kastrerad, han drog i koppel, gillade inte okastrerade hanhundar osv. Men sedan lyckades vi få ägarna att kastrera helt, blev en helt annan hund :)

Beror ju på i vilket syfte du kastrerar

kom på att jag var lite för snabb på att klicka iväg det ;)

Mitt syfte är att min hund har lite för mycket hormoner i kroppen…

Hög i rang, lite för mycket enmans hund (lyssnar bäst på mig) och blir lite lätt dum när "ingenting händer" ute i koppel.. förvisso en tränings sak men vi går bara bakåt hela tiden… men utöver detta är han hur underbar som helst när JAG är ensam med BARA honom.. men så fort min sambo o hans familj är med då är han rena fan själv eftersom dom är väldigt stressade av sig och det smittar av sig på honom.. Lugn promenad i skogen. vad är det typ.

Tänkte prova på kemisk för att slippa ta bort kulorna om han lugnar ner sig lite med det och se hur han blir sen när det är borta istället för att ta bort allt på en gång. men jag vet inte riktigt

En kemisk är ju bra på det sättet att du kan se på ett ungefär hur hunden blir med en riktig kastrering innan du bestämmer dig för att ta bort kulorna för alltid.

Har haft kemisk kastering på båda mina hanar. De båda blev lugnare och lyssnade bättre ute. De första dagarna kan vara jobbiga om man har kemisk för kroppen producerar mer testeron då för att sen försvinna helt. Kulorna minskar också.

#5 Hunden blir inte samma vid kemisk kastrering som vid vanlig kastrering, det vet jag då jag har märkt det på 2 olika hundar.

Om det är för hormornerna är det bättre med vanlig kastrering, då ska ju ändå väl inte avla på han? :)

Vad är det som får dig att tveka till att inte göra en "hel" kastrering?
Ska han ev. gå i avel?

Mitt syfte är att min hund har lite för mycket hormoner i kroppen…

Hög i rang, lite för mycket enmans hund (lyssnar bäst på mig) och blir lite lätt dum när "ingenting händer" ute i koppel.. förvisso en tränings sak men vi går bara bakåt hela tiden… men utöver detta är han hur underbar som helst när JAG är ensam med BARA honom.. men så fort min sambo o hans familj är med då är han rena fan själv eftersom dom är väldigt stressade av sig och det smittar av sig på honom.. Lugn promenad i skogen. vad är det typ.

Jag skulle säga att med hjälp av en kastrering kanske du får bort ett problem av alla dessa du beskriver. Och det är den biten att han kan bli lite hög i rang/dominant.

Stressen kring andra människor är en träningssak, och har enligt mig och mina erfarenheter inget med hans kulor att göra (visst kan det påverka, men inte så mycket).
Att han är en enmanshund är inget som kommer ändras genom en kastrering, om du trodde det?! Det är inte så att han kommer bli en lugn, foglig, människoälskande myshund - bara för att du plockar kulorna/sätter in ett chip

Själv ser jag ingen anledning, annat än ekonomiska skäl att sätta in ett chip istället för att kastrera - om det inte är så att hunden är tänkt att gå i avel senare.

Stressen beror på min sambo, och hans familj.. Akillez blir stressad av dom eftersom dom är väldigt stressiga personer… nog så vet jag att det är träning träning och åter träning men lite jobbigt när DOM inte lýssnar på mig och försöker att få dom att tänka på deras stress nivå då dom smittar av sig på akillez…. men det förstår inte dom, dom blir bara arga och irreterad. och det går ut över akillez tyvärr!
Om någon vill veta mer så får ni pma vill inte skriva så mkt öppet om det här i tråden :)

men jag har fattat mitt beslut efter mkt googlande. han kommer inte att bli kastrerad varken med chip eller ta bort kulorna helt. Ska försöka aktivera han mer och att jag går iväg och hittar på något annat när vi är hos mina svärföräldrar för att få bort "problemet" i deras ögon …..

#8, Det låter som ett klokt och bra beslut :)

Förstår det här med släkten, då jag har en likadan släkt som inte är hundvana/djurvana för fem öre, och har absolut inget intresse för att hjälpa till/lyssna när jag säger hur dom ska agera kring mina hundar (självklart när dom är hos mig, är vi hos dom är det ju deras regler som gäller).

Du kanske även skulle kontakta en privattränare som kan komma med lite tips och råd på vägen? :)