Ska man skratta eller gråta?
Var ute på långprommis med hunden , och gick förbi en par , penny var väldigt sugen på att gå fram men jag stoppade henne med ett nej och gav henne en godis för att hon lyssnade , lite senare möter jag samma par igen och jag platsar då penny och då ropar paret på henne men hon stannde endå kvar så jag berömde henne och hon fick ett varsegod att gå fram och hälsa och då börjar tanten brätta att när man tränar hundar så ska man endast använda sig av possetiv förstärkning och hon tyckte jag var en bra matte hon hade tal i ungefär 10 minuter till penny var på väg att hoppa på henne men hann stoppa henne och då utbrister tanten att hon minsan alltid knäade sina egna hundar när dom hoppade så dom fick riktigt ont så dom inte vågade hoppa igen, då säger jag att vi ska gå vidare och går iväg . och funderade långt och länge hur allt gick ihop för först lät det på henne som man inte ens fick säga nej till hunden och från att gå från det talet till att rent göra illa hunden är för mig en gåta .
Man stöter då på det mesta när man är ute med sin bästa vän :)
hahaha. ja om man anser att knäa hunden så den får riktigt ont vara en positiv förstärkning, då vet jag inte vilken planet man kommer ifrån :p (tvivlar ju på att det finns hundar som ser ett hårt knä i magen som förstärkning…) ganska dumt också att använda positiv förstärkning (vad de nu än må vara) över lag om man vill få hunden att sluta göra nånting :)
som jag brukar säga, det finns folk till allt.. synd bara om det ska behöva gå ut över hundarna!
hon visste nog inte riktigt vad hon pratade om…
Ja vissa vet nog inte själva vad dom menar…
Vi har en 11veckorsvalp hemma som vi ser till att avgöra vilka hundar och människor hon får hälsa på, det är ju vår rätt som hennes ägare att bestämma sådant.
Stackars sambon var ute med henne själv häromkvällen och fick en åthutning för att han inte ville att plutten skulle hälsa på en kvinnas cocker spaniel.
Hon tyckte då att han var dum som aldrig lät henne hälsa på hennes hund, "hon kommer bli alldeles konstig när hon blir stor om hon aldrig får träffa andra hundar"
Sambon svarade att det är möjligt men att vi gärna vill ha henne vaccinerad först (ett argument som folk brukar lyssna på)
Då svarade kvinnan "du vet väl att man vaccinerar hundar när dom är 8 veckor"
"Ja första sprutan ja" svarade sambon
Kvinnan mumlade tydligen något och gick äntligen.
HAHAHA
Lite rolig historia, och jag är stolt över sambon som svarade så bra :)
Den här kvinnan ser oss en gång i veckan typ, bara för att vi inte vill hälsa på hennes hund behöver ju inte det betyda att vi isolerar valpen…
Ja, tyvärr finns det ju folk som gör Stor skillnad i träning och uppfostran. I det ena är alla medel tillåtna (hunden ska ha en rak höger om den försöker ta maten utan varsågod) och i det andra kan det totalmesas och egentligen inte tränas alls(att ha godis framföör nosen och styra den med godiset är "verkligen" bra träning, och hunden gör aldrig fel). Stackars förvirrade hundar.
#1 Positiv förstärkning = att tillföra något för att öka ett beteende, hänger ihop med negativt "straff" (finns egentligen inget bra svenskt ord för det men ja) = att ta bort något för att minska ett beteende.
Och det behöver inte vara dumt alls, tvärtom. Här sker all träning där jag har en aktiv roll med positiv förstärkning och negativt straff, och omplaceringen har "tränat bort" följande - dra i koppel, dra åt folk, sno mat ur händer, sticka när man är lös, slänga sig över hunden man går bredvid, tugga på ALLT, hoppa mot folk… och vi jobbar vidare med att sno mat från bänkar, som nästan är borta. Och detta helt utan minsta lilla tillförda straff, helt utan några nej har beteendena försvunnit.Men egentligen fokuserar vi inte på vad hunden gör fel utan vad hunden faktiskt ska göra, och detta tränas stegvis och belönas så väl att hunden väljer det jag vill att den ska göra, istället för det beteende den tidigare ägnat sig åt.
#3 okej, ja, allt kan ju vinklas på ett sätt. negativ förstärkning och positiv bestraffning är ju typiska exempel som gör att negativ förstärkning ofta kan vara svårt att förstå vad det är, eftersom man ofta måste tillföra någonting för att kunna ta bort det och få till en negativ förstärkning.(tillför ett obehag för att minska ett beteende, när beteendet minskar försvinner obehaget = både positiv bestraffning och negativ förstärkning)
jag kan inte se ett knä i magen som varken positiv förstärkning eller negativ bestraffning… Vet inte om man kan se det som en positiv förstärkning för att öka beteendet att stå på marken men eftersom det sker i det ögonblicken hunden inte gör det så ser jag det mer som en positiv bestraffning = man lägger till något för att minska ett beteende.
och ja, jag jobbar själv också genom att förstärka de beteenden jag vill ha och ignorerar de jag inte vill ha. (under inlärning vill säga. jag skulle inte ignorera min hund om hon va i färd med att sno oxfilén på köksbänken till exempel…)
#4 Ja OM knäet i magen minskar beteendet så är det ju en positiv bestraffning, men det är det långt ifrån säkert att det gör (allt handlar ju om vad "mottagaren" upplever). Det Kan mycket väl vara belönande för hunden också. Det kanske gjorde ont, men det gav också vad hunden ville ha = uppmärksamhet. Och är behovet av uppmärksamhet större än smärtan som orsakades av beteendet så kommer ju beteendet att utlösas igen då det gav det resultat som önskades.
Och då är du visst en sån jag nämnde först. Själv förstår jag inte varför det skulle vara skillnad på "inlärning" och att sno mat från diskbänken. Blir det fel har ju inte inlärningen varit korrekt och fullständig för då hade hunden inte gjort fel och alltså har träningen misslyckats, och vems fel är det? Tränarens, alltid tränarens. Inlärning är en ständigt pågående process som inte tar slut bara för att vi säger det. Det är alltid en ny situation där val mellan olika beteenden måste göras, som dessutom förändras över tid. En hungrig hund behöver äta, en mätt hund inte, för att ge ett simpelt exempel.
Det är dessutom stor skillnad på att ignorera ett beteende och att inte belöna det. Jag ignorerar inte de beteenden jag inte vill ha även om du verkar tro det, däremot låter jag bli att göra något som skulle kunna förstärka det hunden gör och ser till att hunden, så långt det är möjligt, har så litet behov och chans/risk som möjligt att välja fel.
Där till kommer skillnaden i att träna och att rädda liv, där det sistnämnda kan kräva att man delvis förstör tidigare eller pågående träning för att man själv inte sett till att hunden inte fått möjlighet att göra så stora fel att hunden måste brytas (eller satt hunden i en miljö där den inte är säker, men det är inte vad vi pratar om). Snor hunden mat, sticker när den är lös eller gör utfall mot en annan hund har man alltså bara sig själv att skylla, som inte sett till att hunden ligger i rätt träningsnivå för den aktuella situationen.
jo, jag förstår hur du tänker, självklart är det skillnad på vad man menat med sin handling om det ska vara förstärkning eller bestraffning, men där jag började min diiskussion var att tanten hade pratat om att hon alltid jobbade med positiv förstärkning. och att hon genom sitt knä ville få till att hunden inte längre skulle hoppa, så kan ju inte det ur HENNES synpunkt anses vara en positiv förstärkning, även om nu hunden skulle se det så.
Nu snor inte min hund mat från diskbänken det var mest ett exempel. Men det skulle ju kunna vara så också att man inte har kommit så långt i sin träning att man lärt hunden att inte sno mat, då har ju inte träningen brustit eftersom man inte kommit dit i träningn än. och att då låta hunden få förstärkning för beteendet kommer ju inte hjälpa träningen heller - även om man fortfarande kan släcka ut beteendet.
Självklart är det också aldrig hundens fel om den gör något man inte vill.
#6 Och att inte ge hunden rätt förutsättningar för att hela tiden lyckas anser du alltså inte vara en brist i träningen? Har hunden fått möjlighet att ens försöka och dessutom försöker så anser jag att det är en brist i träningen, det är vårt ansvar att se till att hunden väljer rätt och att träningen ligger på rätt nivå, och likaså situationen vi sätter våra hundar i.
Måste man fela sin hund eller "rädda situationen" har man brustit i sin roll som tränare, så enkelt är det.
Och många gånger räcker det att hunden hunnit påbörja tanken "jag kan ta oxfilén" för att det felaktiga beteendet ska fortsätta. Om den sen får tag i oxfilén eller inte, pga att den inte når eller för att vi ingriper, spelar inte så stor roll. Tanken är liksom tillräckligt för förstärkning i sig.