Kan inte dina föräldrar ta honom om han nu inte skulle ha det så bra hemma hos dej?

#1 Hennes föräldrar har ju inte tid stog det ju.

2# aah.. glömde det.. Finns det ingen annan i närheten som kan ta hunden? Jag tycker att det är dumt att ta bort hunden för att man inte har tid. Även fast hunden är gammal

#0 Du vet bäst vilket beslut som ska fattas.

Tänk på att hunden har gett dej otroligt mycket av sej själv under den här tiden han/hon har fått vara hos dej. Mår han dåligt och är gammal så gör man nog den finastae tjänsten av dom alla att låta honom gå vidare. Ett sånt beslut tar man inte hur lätt som helst, men om jag läser mellan raderna så är du redan en bit på väg i det beslutet.

Att placera om en så pass gammal och "skröplig" hund är då av egoistiska skäl. Inte av tanke på hunden. Man kan ju tänka sej saknaden hunden skulle känna efter dej och allt det nya han ska lära sej, nya revir nya hundar nya människor. Och man kanske heller inte har en blekaste aning om vad han får gå igenom.

Lycka till i ditt beslut.

Kram Bleenda

Jag tror inte din hund kommer att må bättre av att bli omplacerad. Men det är ju inte vi som fattar detta beslut, utan helt och hållet DU!

Hade det varit min hund hade jag nog låtit den somna in, det hade kännts snällast… Men du bestämmer.

Lycka till, och jag vet att det är tungt.

Jag är säker på att dom flesta kommer att stå bakom ditt beslut.

Det är ju bara du som kan avgöra vad som är bäst för din hund, att försöka ha den kvar eller låta den somna in. Omplacering tycker jag inte är något alternativ, det känns inte rätt för en så pass gammal hund med de olika problem du beskriver.

Själv tycker jag det är helt optimalt att ha hund som student, jag är ju hemma mycket och kan styra stora delar av mitt arbete. Ett alternativ är ju att du försöker leta efter någon som kan se efter hunden några timmar per dag, när du inte har tid.

Det blir nog bäst om du låter den somna in, den är rätt så gammal och omplacering tror jag inte kommer bli bra. Jag vet att det är tungt.. jag har förlorat sååå många djur.. Varav 6 underbaara hundar!

// Emina  & hennes underbara avlidna & levande djur.

Tack så jätte mycket för alla svar.
Det är ett extremt svårt beslut att fatta och jag velar fram och tillbaka från dag till dag. Han är ju verkligen min hund och jag älskar honom oerhört. Och det känns verkligen hemskt att behöva ta ett sånt beslut baserat på att jag inte har tid.

Jag försöker tänka att det handlar om vad som är ett värdigt liv för min hund. Det är inte värdigt att ligga ensam i min lägenhet hela dagen. Han är dessutom van att bo i hus, han har bott i min lilla etta på 24kvm under ett år och har inte kommit till ro där. Han gnäller/ylar i en kvart när jag lämnar honom (har filmat honom). Han hör ljud nu och då och skäller, är orolig, vill vara nära mig hela tiden, när jag är i badrummet kommer han dit osv… Han trivs helt inte, framför allt när jag inte är hemma, och som 23 åring vill jag ju gärna träffa folk, gå ut, sitta och plugga med vänner istället för att sitta hemma och plugga…

Alternativet är att han ska bo hos mina föräldrar, där trivs han och har inga problem med att vara ensam. Problemet är då att båda mina föräldrar jobbar, pappa cyklar hem på lunchen och går ut en kvart, sen får han komma ut när de slutar jobba igen. Och de har inte tid och ork att ha en hund. Resultatet blir att han mest ligger och sover.

Men det är verkligen ett enormt svårt beslut att fatta, och hur jag än vrider och vänder på det så känns det fel. Det känns egoistisk vilket beslut jag än tar.

Finns det ingen som kan agera dagmatte i närheten av dina föräldrar? Bara en tanke…

Håller med 9# jag har fått en dagmatte till min lilla hund. Pensionärer som bor runt omkring brukar bli jätteglada för att de får sällskap och en anledning att gå ut och det är jättebra för dem lika väl för hunden:)

Bara du kan avgöra vad som är rätt.

Jag personligen skulle aldrig överväga tanken på att ta bort min trogna vän för en sådan sak, jag hade löst problemet istället för att ha gjort mig av med det. Det kommer alltid lite hinder på vägen under livets gång, men de är till för att lösas på bästa möjliga sett.

Att hunden har åkommor sedan tidigare hoppas jag att du medicinerar hunden eller dyl, så inte hunden går runt och har ont/mår dåligt…?

Jag hade börjat med att kolla mig efter någon form av dagmatte/husse. Det finns säkert ngn förtids/sjuk-pensionär, student, arbetslös, hundlös osv person som säkert gärna vill ha en kompis under dagarna.
Sätt upp lappar i din område och annonsera i lokaltidningen.

Där hade jag börjat!