Skillnad på två raser.
Hej!
Stort tack för alla svar och engagemang i förra tråden jag skapade. Sitter fortfarande och läser dagligen. Jag har insett att jag tyvärr får ge upp Husky. Men nu står jag här med två raser kvar som jag inte kan hitta någon direkt bra jämförelse mellan. Jag vänder mig därför hit igen till er erfarna.
Finsk lapphund jämfört med schäfer.
Vilken hade ni valt? Varför?
Schäfer finns ju väldigt mycket info om på alla möjliga sidor och youtube osv men jag upplever det betydligt svårare att hitta mycket info om den finska lapphunden.
Beror på vad du ska göra med hunden, behövs betydligt mer information.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Så klart, tänkte på att jag fortfarande var kvar i den andra tråden där jag hade skrivit.
Jag är ute efter en hund som blir ens bästa vän, en man kan ta med sig på de flesta ställena, göra mycket aktiviteter ihop men också kunna ta en kväll ”ledigt” och uppskatta en mysig stund ihop. Mitt mål är att köra mycket lydnad med hunden då mitt absoluta mål är att ha en hund som är väldigt bra på kommandon och jag kan lita på. Det kommer även vara en hel del längre promenader i olika miljöer då jag är en väldigt aktiv person där jag kommer vilja slänga in en del sök. Tilläggas ska göras att vissa platser jag rör mig på är en del människo/hundmöten.
Mvh
En Schäfer är ju i grunden en brukshund. Vad tänker du träna mer strukturerat som inte är allmänlydnad?
#2: jag känner bara till schäfern av de två raserna.
Mina vänner med schäfrar typ bor på schäfer klubben. All fritid går åt till olika sorts träning för hundarna.
Spår, lydnad, skydd. Och väldigt mycket motion utöver det.
Får dom inte det dagligen minus någon vilodag per vecka, blir det mycket hyss och minnesförlust kring hur man koppelpromenad. Typ valpar på nytt.
Så schäfer som den brukarnas som den är, behöver få arbeta.
En av vännerna som har 2 stycken sa att schäfer passar den som ser klubben som sitt andra hem.
Jag skulle avråda personer som aldrig kört bruksträning tidigare från att köpa rasen. Man bör redan ha stort intresse av bruks så träningen redan är en del av ens liv.
Att köpa rasen med ambitionen att börja bruksträning, för hundens skull, blir lätt fel. Att träna något man inte känner ett stort intresse av, och då flera timmar i veckan, brukar sluta ned att man känner att det blir ett tvång. Och jobbigare och jobbigare att lägga tid på. Ofta blir det färre och färre timmar som läggs på det, och hunden erbjuds ett liv som gör den understimulerad och "jobbig".
Vet några som får jaga boll som aktivering. Dom älskar det, men det ger inte stimulanser dom behöver, och har gjort stressnivån i dom hög.
Det är självklart att man kan upptäcka att msn älskar bruks och blir en av dom som är på träning så fort man är ledig. Man måste ju testa för att hitta intresset. Men att ha gjort det innan köp är definitivt en oddshöjare för en lyckad matchning.
Sen finns det ju schäfrar som inte kräver lika mycket. Som nöjer sig med lite träning hemma, och skogspromenader. Men det är inte vad man kan vänta sig, utan vid valpköp av schäfer är det brukshund med stort träningvehov man ska vänta sig. Och man ska ha koll på att dom har vakt i sig.
Man kan hitta vuxna schäfrar som visat sig ha för lite intresse av bruks och därför omplaceras av uppfödare som tagit bort dom från sin avelsplan eller ägare som har tävlingsambitioner. Tyvärr omplaceras också en del med dåliga höfter när dom inte kan avlas på eller kan träna och tävla.
Schäfern är tyvärr hårt avlad och har rasbundna hälsoproblem. Dåliga höfter och armbågar är en stor del av det. Och det betyder att försäkring för rasen är dyr.
Känner en som precis fått veta att hennes schäfer har d höfter, som troligtvis kommer behöva opereras, och inte får hoppa och inte bör springa mycket heller. Det är den 3e av 5 som hon ägt som haft c och d höfter och inte går att träna för att tävla i skydd som matte brinner för.
Finsk lapphund tror jag är en friskare ras, som är mindre krävande utan att vara omöjlig att träna. Vet att vi tidigare haft en medlem med finsk lapphund. Hoppas hon hittar hit och kan berätta om den.
A de två raserna så skulle jag helt klart satsa på finsk lapphund, om du inte, som skrivs här ovan, har höga ambitioner på träning, tävling och bruks.
Finska lapphunden är en relativt frisk ras om den är "avlad rätt". Men rasen är, som de flesta andra spetsar, känd för att vara rätt skällig.
De vill gärna ha aktivering i form av mental stimulans och lite längre promenader, de kan promenarea i stadsmiljö likaväl som skogspromenader. Det är ju en jakthund så den kan ha mycket jakt i sig men de har, vad jag vet, en tydlig av och på knapp.
Jag vet inte vilken erfarenhet du har av hundar men schäfern är lite skarp och inget jag skulle rekommendera för en nybörjare. Vet inte hur mycket Finsk Lapphund skäller (antagligen mycket pga de är spetshundar) men schäfrar är också "skälliga" hundar.
I övrigt så tror jag Finsk Lapphund kan vara intressant för dig, de verkar ha mer jakt än schäfern, så mer fokus på inkall, däremot så upplever jag att de inte är lika krävande.
Du kan också kika på vit herdehund, en ras som kom från schäfern men inte ska vara lika skarpa, upplever dem som mindre krävande även om dessa hundarna ändå ska kräva en hel del 🙂
- Redigerat 2024-03-25 10:50 av [Flodbis]