Ingen ras. Individ på hund, samt att man valt rätt ras till en som person
Sedan tycker olika vad som är jobbigt eller inte.

Jag är övertygad om att vissa raser producerar fler valpar from hell än andra. Jack russell. Herreje vilka galningar. De jsg träffat då :)

Och whippets. Det verkar vara många som haft olika vinthundsraser som alla är överens om att whippets förstör mest, har mest energi och mognar sent. Med en frisk 9 månaders whippet får jag sålla mig till dom 😆

Vet en som skaffade boxervalp, herregud de flippen, flög längsmed väggarna ibland.

Just de. Boxrar är också kända för att vara galna som valpar. 🤣

#0: Chihuahua är de värsta valpar jag någonsin har haft. De är hemska de är verkligen precis som råttor 😝

#5: 😂 hahaha

i och för sig blandras men maltipoo, hanar!

Welsh springer spaniel, utan tvekan, våra chis är rena änglar, våra beardisar har varit saints, Staffe/frallan var en ängel jämför med han.

Aldrig mer en WSS valp, aldrig mer en WSS alls

Mallevalpar är små pirayor! Aldrig träffat valpar med vassare tänder.

#0 Det är lite olika beroende på valpens mentala status. Jag har erfarenhet från Griffon, stövare, Tysk schäfer, Hovawart/schäfer, Karelsk björnhund, Jämthund, Golden retrievers, "berner senner doodle", och Tollare.

Svårast att få lite disciplin på i mitt fall är givetvis jagande hundar. Mot allas tro så var/är Golden periodvis extremt envis och ovillig under några perioder fram till 3 års ålder då "polletten ramlade ner! Tollare är totalt omöjlig att "ändra" på i äldre år, som i mitt fall övertog en omplacering. Där får jag lära mig av hunden
Lättast för mig har varit tysk schäfer, Griffon, och outstanding helt passhunden "Berner senner doodle"( Pudel/Bener Senner), Jämthund.
Men som sagt det är så olika hur man passar ihop också, vad är ändamålet med hunden? Generellt kan man väl säga att mest energiska och läraktiga enligt min erfarenhet är mindre Pudel,
Det är så väldigt beroende på hur föräldrarna nedärvt sina gener och ditt tålamod och tid. Alla hundar går att lära, men alla är inte lätta och det krävs mycket erfarenhet att få till hunden som man vil ha den. "klokast" hittills av mina är passhunden Berner Senner doodlen och min egen schäfer på 60-talet. klok som få!
Lycka till men kolla upp noga om de har den egenskap du vill få fram.

Vi efrarenhet av tre hundar. Först en Golden, en hane som var väldigt trevlig som valp. Visst härjade han och bet sönder nåt mjukdjur men lyssnade ändå och ville vara till lags.
Vi har också en blandras Chihuahua/Bichon frisé som var den mjukaste, mest lyhörda lilla valpen någonsin. Bet aldrig oss eller på saker, bara mjuk och kontaktsökande. En riktig liten raring!
Sen har vi valp nummer tre… Hon är tax/tibetansk spaniel och du milde vilken bråkig, envis, självständig valp hon var. Hon härjade med outtröttlig energi, bet i allt och alla, jagade katten och yngsta dottern… Vi provade avleda med allt - godis (inget var gott), leksaker (inget var roligt), byteshandel, bannor, knep från tidigare valpkurser - inget hjälpte.Hon lugnade inte ner sig förrän hon var bortåt 8-9 månader och blev till slut en underbar hund som vi älskar högt!

#0: Enligt min erfarenhet så beror det inte enbart på vad det är för ras..

Även om jag också tror att tex vinthundsvalpar, eller bulldoggar kan vara bland dem värsta små monstrena :)

Det är mycket annat också som avgör hur dom blir som valpar.

Jag har haft flera olika raser som alla var olika varandra (såklart)
Men dom som var mest olika varandra var mina gamla Belgare som var kusiner, konstigt nog!?

En var som en ängel och den andra var riktigt jobbig, typ som Dr Jekyll and Mr Hide som valpar då. 😄

Så Belgare kan nog vara riktigt jobbiga, men dom behöver samtidigt inte vara det.

#5: på vilket sätt är de som råttor, menar du?
En barndomskamrat till mig hade tamråttor, så är nyfiken på hur det var du tänkte. 🙂

#13: De kröp in i trånga utrymmen och gömde sig, de tuggade på precis allt, klättrade överallt, nyfikna och totalt orädda. Den ena skulle utforska sonens ena sko vilket gjorde att han fastnade 🥴
En annan försökte krypa in i en ventil, jag kan fortsätta i en evighet 😝
De har varit hemska alla 5.

#14: aha, på så vis.😅
Då förstår jag.

#13 jag har också haft långsvansar, så draken (som är min mor) skulle aldrig använda råttor som nått negativt, rätt tråkigt att det blivit ett såpass negativt ord, men man får tänka på att inte alla använder det så =)

#16: trodde inte att det var negativt menat, men visste inte hur hon menade, därför jag frågade. 🙂

#16: när man har problem med vilda råttor och ser hur sjukt många det finns i en enda koloni är det ändå förståeligt att råttor används i negativ betingning AB många. De är trots allt skadedjur och är stora problem i de flesta städer numer. Ja länder till och med.

Jag har haft flera tamråttor under åren. Men när man stöter på mer än en råtta per promenad i fullt dagsljus förstår man de som kallar saker råttor på samma sätt som kackerlackor. Dom går inte att utrota och förökar sig i extrem fart. Och sprider sjukdomar tyvärr.

Jag har en teori, när hundar av alla raser hamnar i unghundsåldern blir de besatta av riktiga demoner. När hunden når vuxen ålder har demonen tröttnat och stuckit till nästa offer i närområdet.

Helt ärligt är nästintill alla unghundar fruktansvärda. Tror dock att aveln kan göra vissa individer jobbigare, de hundar med en stressig natur och som saknar av- och på- knapp är nog bland de värsta.