#0:

Jag skulle vilja föreslå att du ger henne lite tankeverksamhet och börjar träna med hennes stress, gnagande och oro. Till din hjälp skulle du kunna ha något som lugnar lite, som tex Adaptil.
Jag har själv haft otrolig hjälp av Adaptil halsband till de omplaceringar jag tagit. Idag finns även godis som lugnar. (Men även stora godbitar och godis lugnar, så träna med godisbelöning om hon gillar godis.)

Jag tror att det är bra om du kan ertappa henne med bitande på en sak hon inte får bita på och ger henne ett tuggben istället, dvs tar hennes uppmärksamhet från saken och ger henne något annat. Du behöver inte säga annat än "titta här får du något gott att mumsa på". (Dvs inget nej, försök ta bort nej helt.) Men det är också bra om hon kan ha saker hon får tugga på erbjudna utan att hon innan tuggar på något hon inte får tugga på förstås.

Kanske har mera tips, men tror inte det är nödvändigt, tror flera kommer att skriva här…

Omplacering… hm… alltså, jag kan verkligen förstå dig. Min senaste dobbiskille (som jag tog som valp) var otroligt krävande, men jag gav aldrig upp och jag är helt övertygad om att han skulle blivit bra om han fått leva. Den grundliga uppfostran jag gav honom som valp hade börjat visa sig lite och jag tänkte att snart kan vi börja träna på riktigt… men så blev han sjuk… han blev inte ens 3 år…
Och jag tror att det är runt 3 år som de landar, hundarna… Orkar du det?

Vad krävs av dig? Jo, hon måste få ensamtid då ni leker/umgås whatever. Hon behöver tränas på alla möjliga sätt. Och ensamhetsträningen behöver backas om till noll antar jag. Och en massa massa saker… Försök lista upp vad hon tycker är kul, är bra på och göra de sakerna med henne.
OM du tycker att det är kul och vill hjälpa denna tjej, så ge inte upp. Ge henne till 3 års ålder. 🤍
Ta hjälp av superduktig instruktör.
Det finns även otroligt hjälpfulla videos att glo på.

#1: tack för dina reflektioner och utförliga svar!
Vi låter henne få tugga och gnaga hur mycket hon vill på sin kampknut och då och då får alla hundarna varsina tuggben.
Adaptil kan kanske vara en bra ide. Hon skildes från sin mamma redan vid 6 veckors ålder så det är väl inte otroligt att hon skulle bli hjälpt av feromoner.
Jag är helt på det klara med att hon behöver träning. Jag försöker varje dag klura på hur och vad hon behöver. Våra andra hundar är så himla lätta och coola så jag kanske ser den här tjejen som ett större "problem" då det är svårt att inte jämföra henne med de andra. Jag fattar också att hon är ung och inget löser sig över natten.
Hade hon inte varit världens lilla gosegris som inte önskar nåt högre än att bli älskad och få överösa oss med kärlek hade jag omplacerat henne. Jag är helt övertygad om att hon vill göra rätt och vara till lags, men vi brister i vår kommunikation. Ena stunden kan hon ligga i knät och snarka i flera timmar utan att höja på ögonbrynen om så en bomb slår ner bredvid och andra så skriker hela hennes uppenbarelse stress.
Då vi är hennes trygghet och hon är väldigt fäst och tyr sig till de äldre hundarna som fostrar henne med vänlig men rättvis tass så vill jag såklart innerst inne att hon ska vara kvar hos oss, men är rädd att vi kanske inte lyckas knäcka hennes kod.

Tack igen för ditt svar och är hemskt ledsen att du förlorade din dobbis alldeles för tidigt 💙

#2 Jag är inte så bra på vinthundar. Vad är det för annan ras som är inblandad?

Tänker lite på vad raserna har för behov. Vinthundar vill springa och jaga och tror att de kanske blir stressade om de inte får utlopp för de behoven. Jakten kan du stilla med jaktlek. Springandet kan vara svårare om du inte har superstor tomt.

#2: Jag håller med "Grodan" i allting faktiskt!

Speciellt det om att du borde hitta någonting som tränar henne mentalt (och fysiskt, spec om hon har vinthund sig)…

Du skriver att du funderar på vad du ska träna henne i..

Några exempel som har fungerat för alla mina 7 hundar och som jag tycker passar alla raser är
först och främst för att få bort bitandet totalt…Då är lydnads träning med godis(leksak) som belöning helt outstanding..

Sen beroende på ras och vad som passar bäst så är någon nosaktivitet jättebra , tex spår, nosework, osv.
Sen finns det ju agility o annat beroende på ras då..

Jag köpte själv en valp för länge sen som var 5 månader och det är ju precis i den åldern där dom kan vara extra jobbiga dessutom..

Min hund blev tillslut den bästa, snällaste och lydigaste hund jag någonsin haft, efter ngr månaders "småtuggande" på oss😊, främst min man skulle han bita på vid speciella tillfällen, som när man torkade hans tassar, osv..
Då började jag träna honom än mer i lydnad och nosaktiviteter som spår och sök och han slutade gnaga på husse bara efter ngr månader…
Han blev världens snällaste hund, så ge inte upp än skulle jag säga…

#3: Det är minst 75% Greyhound, en hel del whippet och troligen en liten skvätt Collie.

Jag har världens bästa hund, alla kategorier, och det är min Greyhound. Greyhounds går under epitetet världens snabbaste soffpotatisar och det stämmer så himla bra in på henne. Hon är i mina ögon helt perfekt, följer med på allt, kopplar av i soffan, anpassningsbar och har väl inte gjort ett endaste fel i hela sitt liv 😇
Jag har även en kastrerad numera halvdement straffe som är gammal som gatan och vi skaffade lurchern så greyhounden skulle ha sällskap när Gammelgubben vandrar vidare. Alla 3 funkar klockrent ihop och jag är så tacksam att DEN biten varit total och absolut smärtfri och superenkel. Vinthundarna leker kapplöpning- och jaktlekar med varandra varje dag.

Vi är lyckligt lottade som har 10 hektar mark som är perfekt för en vinthund att springa tills den stupar, vilket de såklart får.

Jag tror mycket på adaptil som du tipsade om. Jag förstår ju att hon är otrygg och ibland så tänker jag att det kanske är familjen som inte passar henne. Hundarna får hänga med på det mesta. Kolla hönsen, mocka hos hästarna, ligga i soffan och kolla film, ligga och sola medan människorna grejar i rabatten och spana etc. Jag har ju alltid tänkt att vi är ett drömhem till vilken hund som helst, men någonstans brister vi ju. Kanske ska jag "bjuda" med henne på sysslorna och göra henne delaktig. Har tagit för givet att hundarna hittar sitt syfte själva när de är med oss, men kanske lurchern inte riktigt hittat sitt syfte då hon ofta bara hänger med greyhounden i allt. Luddigt skrivet, men kanske kan man förstå på ett ungefär vad jag menar.

#4: tack för svar!
Ja, vi får väl helt enkelt prova att köra mer lydnad. Det kanske är mer hjärngympa som behövs.

#4 Härligt att du håller med mig!

#5 Ah, vad lyxigt med så stor tomt. Men då kan vi bocka av spring-och leka med likasinnade-biten då… haha (OM det nu inte är så att hon blir överaktiverad av detta… hm…)

Du skrev något om att hon togs från sin mor vid 6 veckor… kan hennes stress och bitande bero lite på det också?

Får hon jobba något för maten? Om inte så se till att aktiviteten "äta mat" tar lite längre tid och blir lite tankeverksamhet. Nu beror det ju lite på vad för mat du ger… blötmat kan du stoppa ner i kongs/tomma märgben osv… torrfoder kan du hälla i en balja som du fyllt med bollar, toarullar osv…

Jag tror du kan ha stor behjälplighet med att börja träna stadja och passivitet med henne. Har du klickat in henne?

Hur är hon att träna med? Blir hon glad när hon får beröm?
Jag är ju helt inkörd på brukshund och vet att vinthundar kan vara mkt svåra att träna på samma sätt. Men jag tänkte spontant att alla hundar gillar belöning och beröm och ifall du börjar träna lite kanske hon förstår grejen att det är kul att göra det ber om och kanske söker mera sätt att få beröm på…

#7: hon är väldigt belöningsmotiverad och lär sig snabbt.
Inte klickertränat henne.

Jag tror hon blev mer påverkad av att skiljas från sin mamma än vad jag trodde och tänkte när jag köpte henne. Kullen var 6 veckor gamla och hon fick träffa en vuxen hund för första gången när hon träffade mina efter att hon blev av med sin mamma. Det är klart jag begriper att mycket av otryggheten kommer därifrån, hon har ju inte fått lära sig vara hund ordentligt de första 5 månaderna i hennes liv. Jag trodde dock i min enfald att såååå svårt ska det väl inte vara att ta emot en hund med den bakgrunden. Fel av mig. Jag trodde väl att det skulle vara lite enklare än vad det visade sig vara och inget stort problem.

Jag ska absolut prova att vara mer aktiv med att jobba med hennes hjärna och tänka mer på det. Jag ska prova att vara lite mer själv med henne utan greyhounden. När vi bollat så här tror jag lurchern saknar självförtroende och behöver öva mer än vad hon gör nu på att stärka det. Och absolut. Att snappa upp ett och annat från brukshundsvärlden kan garanterat hjälpa i den frågan.

#8 Låter super, då kan du träna allt med henne.
Vilken belöning gillar hon mest? Lek eller godis? Har du hittat hennes favoritgodis än?
Gillar hon jaktlekar (dra en trasa i snöre framför henne)?
Gillar hon att kampa?

Nu menar jag inte att du behöver stressa upp dig över det. Du kan träna precis vad som helst och med tanke på hennes överaktivitet och stress bör du träna lugna saker. Dessutom kan du träna korta små stunder, om 5 minuter, och sedan ha paus 30 min eller så. Till lugna övningar ger du lugna belöningar. Att tugga godbitar är lugnande.
Jag kan hitta på lite töntiga saker nu och ber om ursäkt

• stabilitet: sitta kvar tills du säger "fri-ord"
• stabilitet: ligga kvar tills du säger "fri-ord"
• passivitet: sitta/ligga lugnt bredvid dig på en gräsmatta/alt parkbänk
• klicka in och börja med target, enkelt och snabbt och hundar gillar det… nos på din hand, nos på en postit-lapp (som du kan flytta runt i köket/vardagsrummet
• lära skojjiga trix
• åka iväg och träna de mest enkla grunderna och sakerna på annan plats (sitt, ligg, trick, passivitet el dyl)
• balansövningar, gå på stockar, hoppa upp på sten och stå och sitta där (oerhört bra för självförtroendet)

Hur såg hennes liv ut de månader innan du köpte henne?

Apropå det här med grävandet så tyckte jag hundcoachen svarade bra på det här: https://www.harligahund.se/hundcoachen-var-hund-graver-overallt-vad-ska-vi-gora/

#7: Ja ha ha jag är också helt inkörd på brukshundar som jag haft sen 2001 och den första var den 5 mån belgiska vallhund som "tuggade" på oss😅

Till TS så…Ja eftersom ni redan har ett rent drömhem för en hund, så tror jag att om du tränar speciella lydnadsövningar som just hon behöver veta, tillsammans med passivititets övningar(för att hon ska bli lugnare)och ev jakt för just vinthundar eller/och nosaktivitet…att hon kommer bli en underbar hund!

Börja enkelt som "Grodan" skrev eller/och tex som jag gjorde med min hund…Så fort vi hade varit ute (som ett ex) så skulle han bita oss när vi torkade tassarna..
Det gjorde ju ont som bara den när en 5-6 mån belgisk vallhund bet oss, så jag var ju tvungen att göra något åt det..
Det som fick honom att sluta bitas var en enkel lydnads övning som du också kan tillämpa vid behov om du vill..
Jag tog godis och la det på golvet, precis framför honom när vi hade varit ute på promenad och lärde honom att han fick lov att vara still medans jag torkade 1 tass i taget och sen fick han ta godiset..Och så fortsatte jag med nästa tass osv..

Man får ju träna det man behöver just när det gäller såna lydnadsövningar varje dag, men typ spår, sök osv tränade vi ngr ggr i veckan..
Jag tror ju att om du börjar träna vad hon behöver, att det kommer bli en riktigt bra hund…😊

Håller med både Grodan och Heddiz. Det verkar inte vara några problem att låta henne "sträcka på benen" och kuta som hon förmodligen har stort behov av med tanke på rasen. Så mentalstimulans tror jag skulle hjälpa bra, i kombination med Adaptil.

Har en staffe/fralla korsning här hemma som är väldigt stressad och har svårt att slappna av. Jag köpte adaptil både som man kopplar i eluttaget och tabletter som han får vid behov. Det är nog bland de bästa köp jag gjort på länge 😉

Kämpa på 👍

Jag skulle testa att ge henne det hon visar att hon behöver - att få slita saker (fast då lämpliga saker) i stycken. En repknut i all ära men att gnaga på samma sak varje dag utan att det går sönder är nog inte lika lockande.

Har också haft en omplacering med knepig bakgrund och massor av stress, en sak som verkligen hjälpte honom var att få slita isär paket. All pappersretur gick ett varv i hundkvarnen innan det slängdes. Till exempel - någon form av tugg i mindre paket, typ hushållspappersrulle eller liknande. Detta läggs i en eller två papperspåsar som knögglas ihop. Sedan läggs alltihop i en större kartong och så får hunden hugga in! Man får förstås bygga upp det stegvis, och när hunden klarar allt detta kan paketet lindas in i en gammal handduk eller gömmas så att hunden även behöver söka upp det.

Utöver det skulle jag ge mer tugg och gärna maten i Kong eller liknande för att ge mer utmaning i ätandet. Gärna ett rejält köttben då och då.

Håller även med om Adaptil, eftersom det mest verkar hända när de är ensamma? Jag vet inte om det är för att ni annars har stenkoll, men det kan ju finnas en oroskomponent där.

Nosarbete är också superbra för stressade hundar, jag gillar framförallt nosework som är så himla lätt att göra hemma, men ni som har mycket mark kan ju hitta på mycket saker!

#12 Bra tips. Hjärngympa med tugg. 😀