Hur bemöter ni lösa hundar??
Vi var med om händelse för en tid sen och jag hamnade i en diskussion med ett par vänner kring detta.
Jag var ute och gick med min hund (kopplad) och han går alltid fot vid min sida då han har rastat färdigt. Vi var som vanligt påväg hem och min hund gick nu fot vid min sida. Från ingenstans swishar en hund upp bakifrån min hund och min hund blir både rädd och väldigt förvånad. Hunden som springer förbi touchar min hund i sidan samtidigt som den springer förbi (smal gångväg). Den stannar därefter 10 meter framför, vänder sig om och stannar upp innan den börjar traska på mot oss. Vi står stilla i avvaktan på vad den ska göra med den kommer bara närmare. Jag platsar min hund och tar då ett steg fram mot den lösa hunden och säger skarpt ”nej!”. Den stannar då upp, springer över vägen och pinkar och krafsar med benen. Min hund är nu ganska obrydd, varken skäller eller stretar mot den andra hunden, utan håller sig vid min sida.
Huden börjar nu cirkulera kring oss och så fort den kommer bakom ryggen gör den försök att närma sig. Jag blir tillslut irriterad och arg och tar ett par bestämde steg mot den samtidigt som jag säger skarpt ”nej!”. Hunden avviker därefter.
Ena vännen tyckte jag agerat rätt medan den andre undrade varför jag för guds skull inte försökte fånga in denna hunden?
Jag personligen uppfattade inte hunden som särskilt trevlig utan väldigt påträngande. Kanske var den trevlig - vad vet jag? Men jag känner i dessa fall att jag inte vill chansa. Jag vill ju att min hund ska kunna lita på mig och en lös hund som susar upp från ingenstans bakifrån tänker jag inte är så trevligt och snällt i hundarnas värld heller?
Jag har gjort lite olika beroende på situation och hund jag haft med mig. Vid ett tillfälle när jag och mamma var i skogen och plocka svamp och hundarna sprang runt lösa och lekte så dök det helt plötsligt upp en till hund (en till labbe). Den var, som de flesta labbar är, snäll och glad så koppla den med vår hunds koppel och sen gick vi till ett hus i närheten och fråga om någon visste vems hund det var (inte så många som bodde där) och det visste dem så vi kunde gå hem med hunden utan problem.
Vid andra tillfällen har man fått kämpa med att hålla hundarna separerade (speciellt då labben var ung och löpte och det kom stora hanhundar springande) vilket varit mindre trevligt.
Ett annat tillfälle kom en hund jag och labben kände igen (för vi gått promenader tillsammans), till den så gjorde jag lite samma som du, ställde mig rakryggad mellan den och min hund och sa ett ganska bestämt "gå hem" och peka mot bostäderna (hade ingen möjlighet att själv gå tillbaka med den hunden tillsammans med min hund då jag visste att den hunden kunde vara lite speciell) och hunden vände och gick hemåt.
Med de mindre hundarna jag haft (och med nuvarande pudeln) så har det smidigaste varit att plocka upp dem (speciellt pudeln då hon är rädd för andra, speciellt stora, hundar). I dessa fall har även ägaren varit nära och kunnat ta hand om sina hundar själva.
Tycker inte du gjorde fel i den situationen. Du har ju trots allt störst ansvar för din egna hund och finns det en risk att situationen kan gå illa bara för att man ska försöka fånga en främmande hund så är det bättre att låta bli.
Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu
Tanken att fånga in den hade nog aldrig slagit mig! Jag funderar just nu på varför inte. Men jag tänker nog alltid att ägaren troligen är nära. Jag brukar göra som du, i stort sett försöka sjasa iväg den.
#0: Du gjorde helträtt tycker jag. Du var lugn och sansad, så din hund höll sig också förmodligen lugn och sansad. Den lösa hunden förstod att det inte var lönt och avvek.
Jag skulle ha gjort likadant.
Tycker du gjorde helt rätt! Din hund är ditt ansvar, vilket den lösa hunden inte är. Jag litar aldrig på lösspringande hundar jag inte känner och jag "skickar iväg" dem om de närmar sig. Oftast brukar ägaren eller hemmet finnas i närheten.
Om någon av mina hundar hade kommit lösa hade jag såklart själv önskat att någon fångat in den, men det är inte ett ansvar man ska lägga på andra.
Sa till dem!
#4: Tack! Nej jag litar inte heller på lösspringande hundar, man har ju hört om både det ena och andra från andra hundägare och att det även kan gå snabbt ibland och vill det sig illa står man där med trasig hund för att man ville vara ”snäll”.
- Redigerat 2023-02-06 15:29 av BeatriceH
#2:
I detta fall befann sig ingen ägare i närheten och var nog därför jag blev lite osäker i mitt sätt att hantera situationen 😅
Att tilläggas är även att min hane var nykastrerad dagarna innan och visste att han även nog hade ont och tänkte att det även kunde finnas risk att min hane kunnat reagera extra starkt.
Givetvis hade jag velat att någon fångade in min hund OM den mot förmodan skulle lyckas smita. Men jag skulle heller inte kunna bli arg över om någon skulle prioritera sin hund före min lösa hund.
#5:
Fanns ingen i sikte. Visade sig att hunden rymt och ägaren var ca 1,5 km från oss 😓
#1:
Låter i mina öron som du agerat suveränt i de olika situationerna!
Jag har fullt sjå med min unghund och skulle nog ha svårt att fånga in och hantera en vilsen hund. Beundras de som kan hantera dessa situationer.
Min hane var även vid tillfället nykastrerad och smärtpåverkad så gick också in i min halv sekund långa bedömning om jag skulle fånga in hunden eller ej. Men är glad att jag agerade som jag gjorde nu i efterhand.
#9: I fallet med hunden vi "fånga" så var vi ju två personer och labben var lika kärvänlig och glad som vår egna labbe så då kändes det ganska självklart att ta med den. Men hade den verkat avvisande eller aggressiv eller på något annat vid inte helt pålitlig hade jag ju försökt sjasa iväg den istället även om vi var två personer.
Då är det verkligen ett rätt beslut att inte försöka fånga in hunden! En smärtpåverkad hund som känner sig hotad kan ju agera på sett den annars inte skulle gjort.
Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu