Bra att du valde en reversibel metod då. Här och på andra ställen nämns depression som en biverkan som kan förekomma.

http://andershallgren.blogg.se/2014/december/tank-efter-innan-du-kastrerar-din-hund.html

Hur länge kommer effekten att sitta i på honom?

Enl. vet ska den sitta i 6 månader. Så i början på december ska det börja gå ur då. Är dock olika från hund till hund.

Men det är ju bra. Då lär du ju märka ganska snart om det var det det berodde på.

Ja det hoppas vi på !! Var lite orolig att det var vår valp som var orsaken. Men vi tror mer på kastreringen. Har varit till vet. igår och kollat upp så att han inte har ont någonstans. Tagit prover. Vet. trodde inte att det berodde på kastreringen. Utan vill behandla honom med smärtstillande " ifall" det skulle vara något som inte visar sig på prover och undersökning. Men vi tror mer på att det är kastreringen som är boven.

Tempat honom? För han KAN ju faktiskt vara sjuk också. Jag upplever att hundar sällan är deppiga (annat än just i situationer där de har anledningar att vara det), ifall han är seg och osugen att hitta på skoj så kanske han inte mår helt bra? Jag tänker att både den kemiska kastreringen och valpen kom för såpass länge sedan att det inte låter helt bergsäkert som förklaring, något av det.

Håll koll på tempen och hans allmäntillstånd så kan ni kanske ha lite is i magen några veckor till ifall det händer något när kastreringen går ur kroppen, men blir det inte bättre kan det vara dags att konsultera veterinär…?

Det är inte alls ovanligt att hundar blir segare efter kastration. De kan så att säga "tappa livsgnistan". Känner hundar som blev helt förändrade efter kastrationen, och det utöver den urdåliga pälsen och extrema tendensen att lägga på sig vikt.

Fast om hunden går ned sig så totalt kanske det är läge att kolla t.ex. tyreoideastatus? Sköldkörtelproblem gör hunden seg, den lägger på sig lättare och får sämre päls - och sänkt ämnesomsättning är en känd biverkan av kastrering. Kanske går det runt många odiagnostiserade kastrater med hypotyreos?

Inom agility är det ganska många som kastrerar såväl tikar som hanar, och jag har faktiskt inte hört om någon som "förlorat gnistan" på något extremt sätt.

Är ni säkra på att juckandet inte berodde på stress? Många hundar som sätts ihop med andra hundar utan att riktigt känna varandra eller vara vana vid det går upp i varv så mycket att de börjar jucka på andra som en ren överslagshandling. Är det så, då går det många gånger att få bättre utan att kastrera och så slipper man eventuella biverkningar.

Vi var som sagt till vet. igår. Temp då 38,2. Väntar svar på sköldkörtel provet dock. Kommer i slutet på veckan. Stress kan absolut vara en orsak till att han juckade. Det var ju lite därför vi kastrerade i samråd med vet. Men då jobbar jag hellre med det än att ha det så här. Han har varit så här ett tag. Men när sonen kom hem på besök tyckte han också att han såg skillnad.

Aha, Labbe ägare - missade att ni just varit hos vetten… Hoppas att ni hittar orsaken eller att det blir bra efter att kastreringen går ur!

Hunden vi hade som barn blev "vuxen" väldigt tidigt och utan erfarenhet förstod vi inte att något var fel, hon var väl bara en lugn individ trodde vi. Men hon hade hypotyreos i ett par år innan det upptäcktes och vilken livsglädje som kom när hon påbörjade medicinering! Plus att vi hade trott att hunden var lydig, det var hon inte alls, hon var bara sjukligt trött…

Vi hoppas verkligen att vi ska få ett svar. Antingen att prov svaret visar något eller att vi kan se en skillnad när kastrationen släpper. Är ju så jobbigt när ens älsklingar inte är ok. Tycker ni att vi ska behandla honom med smärtstillande fast att inte proven visar på något som vet. vill? Ifall att det är något. Vi tänker att visar det provet inget så avvaktar vi och ser hur han blir när kastrationen släpper.

Det kan bero på den kemiska kastreringen! När den slutar värka blir hunden som vanligt igen!( Har varit med om det en gång) tror det ordnar sig!

#8 Ja, det finns ju hundar som juckar på folk som de blir glada att träffa också. Och det beror ju knappast på att de blir sexuellt upphetsade eller vill dominera, som man trodde förr. Som du säger, nån slags överslagshandling bara när det rinner över i skallen.

Tur att ni valde en temporär kastrering då iaf! Visar ju onekligen på riskerna som finns med kastrering..

Tycker det här är ett väldigt intressant ämne. Kan du inte rapportera sen om hur det utvecklar sig när homonerna börjar rätta till sig?

Absolut ! Vi återkommer !!!!

Fick precis svar från vet. och sköldkörtel proverna visade ingenting. Så nu väntar vi och ser om det blir nån förändring när kastrationen går ur!

Hoppas på det! Känns som som det bästa alternativet.

Hej, har nu varit hundinstruktör i 17 år och sett många fall där kemisk kastrering ger beteendeförändringar men riktig kastrering ger inte det bara man gör rätt från början, direkt efter kastrering  bra spannmålsfritt foder som gör att hunden håller vikten och inte ökar, se till att aktivera hunden så fort den orkar efter operationen så motverkar man att hunden slöar till. Så var inte rädd för att göra en riktig kasterering stor skillnad mot kemisk. Hundar mår mycket bättre av att slippa bli fyade och bortkörda för att de inte kan styra att de har för stark könsdrift som gör att de juckar, sticker och inte lyder OM det är det som är problemet. Men kemisk kastrering är inget jag rekommenderar för att prova för det ger ofta biverkningar som tyvärr gör att ägarna sen inte vågar kastrera på riktigt. Dock bör ni vänta ut den kemiska kastreringen tills hunden är helt sig själv innan riktigt kastrering görs för att behålla hundens riktiga personlighet. Precis som tikar som ska vara precis mellan två löp och inte nyss löpt eller vara skendräktiga för då kan man också få personlighetsförändringar som håller sig som folk skyller på kasteringen men som som inte beror på denna. Så var inte rädd för riktig kastrering för hundens skull om juckandet kommer tillbaka.

#19 konstigt argument. Så de som fått biverkningar av "riktig" kastrering anser du är pga att de haft fel foder och inte "aktiverats rätt" ?

#19 Ditt argument är ju helt taget ur luften och har inte ett dyft att göra med att du varit hundinstruktör i 17 år. 

En vän var tvungen att kastrera sin hund pga medicinska skäl. Han gick direkt upp i vikt, blev väldigt slö och fick dålig päls. Denna hund tävlas aktivt i agility och kvalar nästan varje år till lag-SM. Han fick bra mat, massvis med motion, ingen kemisk kastrering innan. 

Jag utbildar mig till hundinstruktör nu, och uppenbarligen har utbildningen uppgraderats sen du gick, för vi får minsann inte lära oss om att överslagsbeteenden kan botas av att skära bort kulorna på hunden.

Vi kommer inte att göra en riktig kastrering på honom. För vad gör vi om det blir lika igen? Då finns ingen återvändo. Nej, det blir upp till oss ägare att ta tag i problemet med juckanedet om det återkommer. Då vi även har en valp som gärna tar efter sin morbror. Våra hundar äter spannmålsfritt foder (orijen). Mår bäst i magen av det.

Bra inställning där! 🙂

Nu kan det ju som sagt vara kastreringen som på verkar honom. Men vår shih-tzu blev deprimerad då vi skaffade vår storpudelvalp. Det var så tydligt. Han drog sig undan, ville inte vara med oss på samma sätt. Åt sämre, var lite grinig och sov betydligt mer än vanligt. Efter några månader accepterade han pudeln och blev som vanligt igen. Så det kan ju även bero på valpen. Alla hundar uppskattar inte valpar, precis som alla människor inte älskar barn.

Visst har den nya valpen betydelse i hans mående också , det tror jag. Tycker ändå att han accepterar honom mer o mer. Låter honom ligga nära, dela korg, det ville han inte i början. Men det kan så klart bli bättre. Att kastreringen gå ur och att han accepterar valpen till fullo hoppas jag blir en fullträff.