Har en hund som är rädd för papperskorgar, prassel i buskar, olika ljud och former på läskiga föremål. Jag går och drar i buskarna konstant där han går, rycker han undan fortsätter jag fast mildare, Reagerar han inte så berömmer jag (han brukar inte vilja ta emot godis eller lek när detta sker heller 😂). Samma med papperskorgar, när jag stänger dom och det blir en smäll hoppar han ochvill fly, Så jag backar, stänger den tyst, lite högre.. lite högre..lite högre… Så ta allt i små steg och uppmuntra hunden väldigt mycket, känner du at thunden får för mycket panik undvik det och försök med bebissteg igen.
Vet inte vad hunden reagerat på så kan inte ge tips på just de sakerna 🤐

Det vet du säkerligen men var lugn själv och ömka inte! (Skriver det mest om någon annan läser tråden.) Jag skulle träna belöningar, allt från att vara rolig själv (men akta så att du inte "trycker" honom, det är lätt att vilja FÖR mycket och bli FÖR intensiv, i synnerhet om man har en signalkänslig hund), spring och busa, låt honom jaga dig om han tycker att det är kul men även lugnare belöning som röst (går ju att variera enormt på skalan) och smekningar eller uppmuntrande "schäferdunkar". Jag lärde in ett trick på Skroffan som hon verkligen ÄLSKADE (biljettansvarig bero på att jag tränade det vid matdags ;-) ), det spelar ju ingen roll vad det är men för henne för det "studs", att hon skulle hoppa jämfota och nosdutta min hand som jag höll i höfthöjd (hon var ju ganska liten). Det var dessutom ett beteende som hon började med att bjuda på själv. Vi hade det både som "kom igång-övning" inför annan träning när jag ville ha henne lite extra laddad ich även som uppskattad belöning - men då gäller det ju att ladda den rätt. Lek med leksaker, både kamplekar och jaktlekar. Försök att hitta några grejer som är "speciella" och ladda dem extra med lite spänning och förväntan. Låt inte hunden leka själv med dem utan det är särskilda prylar som NI har ihop. Och så godis, förstås. Det kan ofta vara det bästa i läskiga situationer eftersom det även är lugnande att äta. Dock gäller det ju att hitta något som hunden verkligen gillar! Det kan vara en fördel med godis som luktar mycket (blodpudding tex) eftersom det har lättare att "nå fram" till en smått blockerad hund även om man ibland måste hålla det direkt framför nosen. Pröva dig fram, Skroffan älskade morötter, ridgebacken bröd och muffins ;-) . Något jag upptäckt med Charlie är att när han blir låst, oftast på viltvittring, så bryter jag honom lättare genom att slänga några godisar på marken framför honom än att ge dem ur handen. Väldigt positivt eftersom det även får honom att varva ner. Träna på allt det här i situationer där han är trygg och kan fokusera på dig. Ta sedan övningarna gradvis till jobbigare miljöer/situationer, se det just som övningar i början, givetvis totalt kravlöst. Kör mest på det han tycker bäst om, det andra kan ni bygga upp senare. Gå naturligtvis inte för fort fram men det tror jag att du kan läsa bra själv. Mina tre senaste hundar var/är omplaceringar, även om de är trygga hundar som fått en bra start i livet så tog det några månader/ett halvår innan de VERKLIGEN "landade" hos mig. Jag tror att det är rätt bra för dem att gå och drälla rätt mycket i början med bara vissa grundläggande grejer och lite "slapp tramsträning" för att bygga en bra relation. Man vill ju så mycket ich så gärna men jag tror att man tjänar på det i längden, att ta det lite varligt i början - i synnerhet med en ras som bc som lätt kan varva upp och dessutom ofta försöker hålla koll på allt. Å jisses, nu har jag skrivkramp och har inte ens kommit till huvudämnet :-P . Återkommer!

Har du sett Kickan Nikolics videoblogg där hon och Emma tar upp ämnet om rädda hundar? Det är en blogg i flera delar, ibland lite snurrig (papper och penna för anteckning kan vara bra) men också med en hel del bra råd. https://m.youtube.com/watch?v=_bAXyW3YTCE

Tack alla! Jätte bra svar.
Jag ska tillägga bara att han aldrig låser sig, han lyssnar alltid på mig men vill ändå inte ta godis eller så, utan bara gos och snack hjälper. Så jag har en stor fördel i att han aldrig blir blockad.

Ska kolla in vloggen :)

Jag har en osäker hund och det jag lärt mig genom honom är att aldrig tvinga, om det är något som gör honom osäker behöver han få sitt space och då släpper jag ut kopplet och går en bit bort (då blir han ofta nyfiken på det han var rädd för istället) och då blir jag också som en stöttning åt honom.

#5 Så sant. Harley vägrar aldrig gå utan med lite röstpepp så vågar han undersöka allt, men jag gör som du att jag släpper på kopplet, oftast, för ibland blir han tryggare av att kopplet är jättekort och att jag sköter situationen.
Men oftast så släpper jag ut honom så får han kika på det läskiga.

Jag har en ängslig hund. Omplacering som varit hos mig nu i ett drygt halvår. Hon kan fortfarande vara tittig och rädd av sig i nya miljöer men är mycket mycket bättre än i början. Viktigast för oss har varit att låta det ta tid och bygga upp en bra relation. Ju tryggare hon blivit med mig desto bättre har allt funkat. I början ville hon inte ta emot godis ute. Hon lyssnade dock oftast på kommandot sitt trots att hon kunde vara superfokuserad på något "läskigt". Så började inne med att hon alltid fick supergott godis efter att ha lyssnat på sitt. Sen flyttade vi ut det och i början fick jag nästan peta in godis i munnen på henne med tvång men snart funkade det och hon tog fint emot godis efter sitt precis som inne. Då lossnade det och nu går det att godisbelöna ute i alla sammanhang :) När det gäller lek jobbar vi fortfarande på det. Lek funkar än så länge bara i vana miljöer utan störningar. Man får vara försiktig och mjuk, för hastiga rörelser eller för höga ljud när hon redan är lite spänd gör henne bara med ängslig.

Jag tycker att du ska behandla honom lite som en valp. Gör så som man gör med valpar. Håller sig kring hemmet första 1-2 veckprna innan man sakta börjar miljöträna med successivt svårare/läskigare miljöer. Han är väl en gatuhund? Då får du anta att han helt enkelt inte har lärt sig att världen inte är farlig. Precis som en liten valp. Gå ut och miljöträna. Lägg lite godis på marken brevid er och låt honom hantera miljön ifred. När han spontant tar godiset, då är ni klara för den dagen. Jag tycker inte att du ska börja "lära" honom saker än, för då skippar ni helt de mest grundläggande stegen. Man måste lära sig krypa innan man börjar gå, och man måste lära sig gå innan man kan springa :)

#8 Nej han är ingen gatuhund. Det finns inga gatuhundar på Irland. De som överges tas direkt in av hundfångare etc. 
Ja hur ska man beskriva? Det är som här i Sverige när hundstallet tar in övergivna hundar, bara att på irland så avlivas de flesta.
Men min hund har inte blivit övergiven på gatan, inte heller blivit misshandlad eller liknande. Han har levt oönskad på en gård.
----
Jag tänker att han är kel & röststyrd ändå är en fördel, men han är ju av sån ras som sällan behöver godis utan det räcker med att man visar uppskattning.
Igår under och efter hans lilla "resa" så tog han emot godis under alla situationer och tillfällen. Men jag har redan en hund som är otroligt styrd av godis, har precis lärt sig uppskatta leksak och röst.. Lite därför jag valde en hund med de här dragen som Harley har, jag vill ha naturlig följsamhet utan krångel med godis eller så, och det har jag ju fått och jag är superglad över att röst/kel är jätte uppskattat av honom, även om det är skönt att se att han nu kan ta emot godis utomhus och så.

Tar vi allt i för små steg så blir han knäpp av understimulans, så igår fick han hänga med till stallet och busa med min kompis hund. Efter det så var han nöjd och reagerade inte på något ute, han gick så fint och kopplet utan ett tecken på stress/uppvarvning, så jag tror han är typiskt BC och blir stirrig när han är understimulerad och/eller stressad. Han sov dessutom till klockan nio(!) och nu på morgonpromenaden så reagerade han inte på något heller.
Han har en liten, liten av knapp (funkar bäst inomhus) men det är en annorlunda ras mot det jag redan har och denna rasen kräver mycket mer än en lagotto.
Så nu ska han få börja hänga med när jag åker iväg, mentalträna inomhus och passivtetsträna en del. 

Han landar mer och mer för varje dag och stressen över flytten är i princip borta nu, och ju mer han landar desto mer aktivering behöver han.
Jag tänkte ju också ta allt i småsteg, utöka promenaderna vartefter men då blir han sådär stissig/ängslig och sover inte på nätterna, så ska testa min nya plan så får vi se.
Men såklart ska jag ta det i små steg, även om han hänger med. Jag ställer inga krav på honom men jag har upptäckt hur viktigt det är att jag har ramar & regler i varje situation, då blir han trygg.

Har du testat thundershirt?

Jag vet inte om det fungerar i din situation men kanske kan vara värt att överväga eller kolla upp. 

tyvärr har jag ingen egen erfarenhet att dela med mig av. Jag köpte en till min ngt skotträdda hund för att testa på nyår men sedan har jag bara varit på väldigt tysta platser så den har inte blivit använd.

Ett tips som har funkat på min och som sägs funka på osäkra hundar. Balansträning och att hunden sätter tassarna på olika föremål och underlag. Jag kör jättemycket med min hund på promenaderna att han ska hoppa upp på stenar, olka lekställningar i lekparker och murar etc. När dom börjar bli vana vid den kan man be dom snurra runt wller sitta fint på avatsen, då tränar dom balans och kroppskontroll extra mycket. Tydligen ska det vara bra för den genrella självkänslan också, att hunden lär känna sin kropp och vad den kan och inte kan göra med den. Min hund har blivit mycket lugnare på promenaderna. Dessutom är varje promenad ett äventyr, vem vet när matte hittar nåt nytt att hoppa upp på eller lägga tassen på? Nu har min hund själv tom. börjat leta olika ställen att hoppa upp och balansera på och när han gör det så spelar det ingen roll om tio hundar står en bit bort och skäller.Så kul att se honom mer trygg i sig själv och att han har kul på promenaderna :)

#10 Nej och av min erfarenhet har det inte heller funkat. Inte testat så mycket men jag tror inte det behövs, känns krångligt att gå ut med? 

#11 Lite parkour typ, det är så kul! Och det stämmer att det är bra för självkänslan, min lagotto var lite feg som ung men nu är han inte rädd för något verkligen.
Ska absolut börja med det! Då får han lite sysselsättning för huvudet också.

#12 Jaaa! Precis! Är verkligen kul, haha min hund är så pepp på promenaderna nu, fast ändå fokuserad. Om jag tittar på ett föremål så tittar han tillbaks och liksom "Ok matte, jag hoppar upp på den, skynda dig med godiset!" :D