Varför utsätter du henne för barn om hon inte är är förtjust i dom? Situationen hade inte behövt uppstå om du inte utsatt henne för något hon inte är bekväm med.

Låt inte henne träffa barn om hon inte gillar barn!! Absolut livsfarligt, både för hund och barn!

"Zally, som inte är förtjust i barn.." - du svarar ju på din egen fråga. Varför utsätter du hunden för barnet och varför utsätter du BARNET för en barnrädd hund?? Som att be om problem.

Det är inte så att hon ogillar barn. Jag försöker att försiktigt vänja henne vid att vara bland barn, då det finns mycket barn i vårt område. De barn som hon får och någonsin har träffat har varit hundvana barn som inte har skrämt henna alls. Hon behöver inte älska barn eller överhuvudtaget tycka om dem, men jag vill att hon ska känna sig mer säker bland dem. Min metod har då varit att försiktigt exponera henne för lugna barn under kontrollerade förhållanden. Är detta fel väg att gå? Borde jag istället bara isolera henne från barn? Vad tycker ni? Finns det något annat sätt att stärka hennes självförtroende med barn?

Jag skulle helt låta bli att låta barn komma fram och klappa. Hon har egentligen inget behov av att bli klappad av andra människor. Jag tycker att det helt enkelt är en för stor risk att ta.

Jag själv har en hund som nafsar (hårt!) och därför så får han inte hälsa på barn som inte är mina brorsbarn.

Om man nödvändigt ska ha hund i närheten av barn, så tycker jag att man lär BARNEN hur man beter sig bland hundar. Alltså; Springer inte, klappar inte, tittar inte och gör inte konstiga saker för att få hundens uppmärksamhet. Man beter sig som att hunden inte är där. Kan man inte klara av det får man inte vara där hunden är. Punkt. 

Klappa kan man få göra om man har frågat en vuxen om lov,  sitter ner på golvet och hunden själv väljer att komma fram och bli klappad. Förutsatt att man som vuxen tror (vet) att hunden klarar av det, då alltså.

Ansvaret ska ligga på vuxna tillsammans medbarnet, inte på hunden!

Detta är min personliga åsikt.

Se det ur hennes perspektiv. Små impulsiva människor som gör plötsliga ljud och rörelser kommer fram, stirrar visar tänderna och hukar sig över henne ;) Jag har en hund som tycker det är skitobehagligt att bli framtvingad till barn. Han får bara hälsa på barn när han kan vara lös och barnen får absolut inte jaga honom eller tränga in honom hörn. Han är alltså fri att söka kontakt eller gå undan som han vill. Det har gått bra för honom att lära känna barn på det sättet. Om det passar får barnen leka eller göra lite tricks med honom. Då blir det mindre fokus på klapp och gos och fasthållning. Trots att han numera gillar barnen han känner låter jag inte främmande barn hälsa på honom när han är kopplad eller begränsad. Han tvingar inte mig att pussa spindlar liksom ^^

Hon är ju i en lite känslig ålder nu också. Men låt inte barn klappa henne alls men tycker absolut inte man ska isolera henne från barn. Ha barn på avstånd från henne så att hon förstår att barn inte alltid betyder att man blir "påflugen". Be barnen bara ignorera henne och gör ingen stor sak utav det. Så hade jag gjort åtminstone.

Jag hade inte heller isolerat henne helt från barn, däremot hade jag lagt väldigt mycket lydnad på henne i de situationerna där du vet att hon kommer bli pressad. Hon ska inte behöva bli klappad, men då hon är nära barn (till exempel på en buss eller om det finns barn i rörelse runt er) så ska hon ha en tydlig uppgift. Sitta, vara tyst, titta på barnen eller titta på dig, men hon ska vara under lydnad och inte tillåtas ta egna beslut.

Det kan bli så himla tokigt om man övar på "främmande" barn så det skulle jag faktiskt helt låta bli. Min blir lite osäker på barn, men är samtidigt väldigt nyfiken och Bill fram. Resultatet är en hund som skäller, ibland morrar, men vill vara med och kolla vad barnen gör. Jag skulle aldrig släppa henne med grannbarn. Vi kan öva att vara nära och titta när dom leker, men aldrig låta dem gå fram. Att fixa att vara runt främmande barn är allt jag begär av henne. Låter man barn gå fram till en osäker hund är det liksom lite risken man tar. Då är det bättre att låta hunden lära sig att barnen inte kommer fram och att man inte behöver oroa sig. Just barn är så känsligt också, och inget man experimenterar med. Risken är en anmälan om något går tokigt och så står du med munkorgstvång eller i värsta fall avlivning. Nej, hellre lära hunden att man håller barnen borta och att hunden därför kan känna sig trygg runt barnen för hunden slipper dem ändå. Och andras barn är direkt olämpligt att öva en barnsäkerhet hund på. Alla barn ska inte fram till din hund ändå, så varför jobba med det? Det är lättare att mota bort barnen än att tvinga en osäker hund att bete sig på ett sätt som hunden inte riktigt fixar.

en hemsk upplevelse för alla inblandade.

Om du vill träna konkret så låt alla barn hon träffar ge henne en godis. Inte hand i mun utan låt dem droppa den och hon får gå och hämta den och så närmare när hon visar att det är ok. Ställ om hennes tankar när det gäller barn. Men låt dem aldrig klappa. 

Avlivning är inget alternativ säger du. Det kan bli så att det inte är upp till dig om det händer igen så snälla ta detta på allvar och träna det. För hur mycket du än vill så kan man inte styra alla situationer. Barn kan du möta överallt och tyvärr lyssnar de inte alltid. Att inte jobba med det är helt uppåt väggarna tycker jag.

Tack för svar! Hon har inga problem att vara kring barn som inte uppmärksammar henne, så jag kör på det spåret och låter henne helt enkelt ta det i sin egen takt. För även om hon är lite osäker så vill hon gärna hälsa på barnen och leka med dem. #11 Du skriver som om jag inte tar detta på allvar. Självfallet tar jag det på allvar. Annars skulle jag nog inte be om hjälp här? Det är det enda som kommer att göras nu- jobba på detta. Och alla ni som säger att det är fel av mig att ha henne runt barn och att det är jättehemskt osv.. Jag VET att det var en otroligt dålig situation som inte ska uppstå. Hon och denna pojken har alltså lekt och haft det roligt tillsammans sedan hon var liten och hon har aldrig visat tecken på obehag. Jag kommer efter detta att hålla henne på rimligt avstånd från barn, självklart. Jag känner inte att det tillför så mycket att påpeka "att det är oansvarig att låta barn klappa en osäker hund" för det förstår jag redan. Särskilt efter detta Känner att detta inlägget blev väldigt rörigt :P Inget illa menat mot någon, om någon råkar tolka något jag säger som det :) Jag är mycket tacksam för alla tips jag får!

En hundkurs jag gick på var det en hund som var jätte känslig när det kom till människor. Det gick inte som främmande person att göra plötsliga rörelser eller klappa hunden eller liknande utan att han reagerade. Hon som höll i kursen rekommenderade att man skulle träna in handtaget på hunden och sedan låta en främmande person gå fram med sidan mot hunden, utan att ge ögonkontakt eller liknande och bara sträcka fram handen en bit ifrån. När hunden sökte sig till handen så gav man hunden godiset. Tillslut så sökte sig hunden till händer, det märktes stor skillnad på den hunden! 

Det klart att man inte börjar med främmande personer utan man börjar med familj och nära för att sedan utöka, men detta funkade jätte bra på den hunden. Du får ju känna av själv men jag tycker verkligen att detta är någonting värt att testa!

#13 Tusen tack för bra tips! :)

Har PM dig ! 🌷

#13 bra tips!

#12 jag menade inte att du inte tog det på allvar. Jag menade att du skulle ta tag i det och träna det och inte som vissa säger, undvika barn. Att undvika och att alltså inte träna är att inte ta det på allvar.

Mina får inte vara nära barn. De gillar inte främlingar öht så låter inte främmande hälsa på dom. Om någon vill hälsa så är hundarna lösa och får göra det på sina villkor, ingen får närma sig dom själva. 

Har en systerson som vi vill ska kunna vara hos oss fast vi har hundarna. Vi låter dom endast vara i samma rum när vi är flera vuxna som har kontroll. Jag har 100 % ansvar för hundarna och min syster har 100 % ansvar för sonen, alltså lära honom att inte gå fram, kasta eller springa efter dom. Han ville ge en sak till hundarna men han kastade den mot dom. Därför är de nu skeptiska till honom. Äldre barn går bättre. Han är bara 1 år ännu. 

Så mycket kontrollerade situationer och alltid låta hunden gå ifrån. Jag belönar alla beteenden som mina hundar gör som är att gå ifrån, titta bort från osv. Så att de inte ska känna att de måste vara nära honom. De vill gärna slicka honom i ansiktet, men jag vill inte ha dom så nära honom då jag inte litar på dom. En har morrat åt honom efter incidenten där han råkade kasta en sak mot dom. 

Sen se till att hunden är väl rastad, mätt och glad i alla situationer. Är våra hundar trött så får dom vara i andra rum med stängd dörr för allas säkerhet.

#18 Det låter som att våra vovvar är ganska lika, så jag tror jag kör på samma språ som du! Låter rimligt :) Tack!

13 Bra tips. Jag ser dok svårigheten att träna detta med barn. Barn som inte själva är hundvana och är under 10 år kan ha svårt med hur man ska träna. Har en hund som inte ser någon nytta alls med lära känna andra personer eller hundar, jag ser det inte som problem vi har inte skaffat henne för att låta andra klappa henne. Hon blir inte stressad och lider inte av att hon är osocial mot människor. Hon tar hundmöten bra och har bra kroppspråk och funkar med andra hundar men som sagt hon ser dom inte som "nya vänner"  har inte svårt att hundar kommer hit vare sig dom ska bo här ett tag eller bara hälsar på. 

18 bra lösning tycker det är fint att du och din syster har löst detta på bra sätt :)