På hundmötena skulle jag säga skvallerträning. Det finns många artiklar och youtubeklipp, jag kan förklara om du vill. 

Har ni provat att låta de som kommer in i huset att ge henne en godis? Eller att slänga en godis över ryggen på henne när hon kommer skällande? Jag skulle göra det hela med att folk kommer till något positivt :)

Med bilen hade jag kanske provat att lära hunden att i buren sover vi. Punkt. Passivitetsträna i buren. Visa hunden buren. Vill hunden gå ut så styr du vänligt tillbaka den. (Du ska naturligtvis aldrig stänga buren.) Efter ett tag kommer hunden att ge upp och lägga sig ner för en tupplur. Då skulle jag lugnt ha berömt, gått fram och klappat lite grann, och sen släppa ut hunden. Jag skulle bara ha buren öppen när ni tränar, så att det alltid blir så att buren = sova. Sen tränar du i bilen. 
Behöver ni extra hjälp på traven hade jag kanske prova Adaptil-spray däri?

#1 Jag har provat skvallerträning, men hon verkade inte fatta grejen, men jag tänker ändå ge det en andra chans och testa :) Hon brukar skälla när hon har godis i halsen ibland, vilket ja tycker känns lite otäckt.

Det har vi inte provat. Men hon blir ju ändå glad när familjemedlemmarna kommer in och hon får se att det är dom, då brukar hon skutta och tycka att det är jättekul.

Vi har inte längre kvar buren som vi hade i början, just för att vi trodde att hon blev stressad för att hon va instängd. Hon blev jätterädd så fort jag tog fram kompostgaller förut. Eftersom hon är omplacering så vet vi ju inte riktigt vad hon har varit med om förut. Jag har funderat på om ja bara ska försöka ta ut henne i bilen och sitta där och sedan bara gå ut ur bilen och belöna. Adaptil kan ju vara ett alternativ. 

Jag tror hon har lite seperationsångest, framförallt när jag är med i bilen och vi lämnar henne för att gå in i affären. När sambon har åkt själv har hon suttit lugnt. Om det nu är det hon stressar upp sig för och att hon kopplar,  bil -> bli lämnad själv.

Men att det blir som mest påtagligt när jag går ifrån henne.

Edit: Hon verkar klara av att va ensam hemma när vi lämnar henne, dock ligger hon och tittar ut genom fönstret. Hon varken skäller, ylar eller går till dörren. Men så fort hon hör att någon/ eller vi kommer närmare mot huset börjar hon yla och skriker som en gris. (Har filmat henne).

Ett tips angående skvallerträning är att börja lära hunden att skvallra på något som den inte har så svårt för. Då får du in tänket hos hunden vilket brukar underlätta när ni sedan börjar med svårare saker, i erat fall hundmöten. Hunden kommer då känna igen situationen och får lättare att koppla vad det är den ska göra.

En snabb tanke om hundträffarna; Jag skulle i nuläget låta henne slippa "massträffar" och bara ta promenader med max 2-3 andra hundar.
Att det verkar gå rätt bra på träffarna kan bero på att det helt enkelt blir för mycket, hon stänger av.
Det finns ju olika teorier om det där; en del inom psykologin menar att "flooding" som det väl närmast kan liknas vid är väldigt effektivt, själv anser jag att det inte är ett särskilt juste sätt att träna sin hund på, i synnerhet inte om man inte är stensäker på vad man sysslar med 🙂.
Det kan funka, att hunden inser att "det här är ju inte farligt" men jag tror även att det kan spä på osäkerheten.
Jag skulle alltså jobba från andra hållet även om det kan ta längre tid, att man gradvis bygger upp hennes självförtroende tillsammans med en eller ett fåtal andra, snälla hundar med bra hundspråk och låter henne "växa".
Det är dessutom lätt hänt i en stor hundgrupp att något går fel, man kan inte kontrollera situationen på samma sätt som i en mindre grupp, även om hundarna är kopplade.

När det gäller bilåkningen så hade jag nog försökt få henne att förknippa något - en filt, en bur, en korg - med trygghet och sedan överfört det till bilen.
Jag hade dessutom börjat om från början med bilträning, som man gör med till exempel åksjuka valpar.
Tror att du är inne på rätt spår med att bara sitta i bilen och inte åka någonstans.
Åk korta snuttar, gå ur och gör något kul. Försök undvika att du lämnar henne ensam i bilen i nuläget.
Även om hennes stress inte beror på illamående så ge henne inte mat strax före ni skall åka. Försök också se till att hon är lite lagom trött.
Adaptil eller Zylkene lät också som ett bra förslag.
En bekants omplacering som hade liknande problem mådde bäst när hon fick sitta i en "tunnel" gjord av en liten hoprullad madrass. Det blev väl lite tryggare antar jag.

Sånt här tar tid och är tålamodskrävande men det lönar sig ofta att ta det i babysteps.
(Och titta för jösse namn inte på en viss person på TV som verkligen bara får hundarna att stänga av och inte visa sin rädsla!)

3 Mycket bra tips 👍

#3 Har du några tips på vad jag kan börja skvallerträna på som är lättare? 🙂

#4 Ja det verkar som hon stänger av när hon går på promenaderna. Har inte lyckats knyta kontakter med hundfolk här i närheten än. Annars hade jag ju mer än gärna velat umgås och träna tillsammans med andra personer. 

Bilen kommer vi försöka träna in att det inte är något att vara nervös över. Till en början får hon ju vara hemma om vi ska in och handla 🙂

Tänker du på mannen som talar med hundar? Använder absolut inga av hans metoder.

Allt som hunden inte har problem med! Det kan vara människor, cyklister, fåglar, bilar! Något som hunden inte bryr sig om (det vet bara du).

#6, Japp, det var honom jag tänkte på. Bra att du inte anammar hans idéer!

#7 Då är det ju lättast att börja med när det kommer människor, för då kanske det blir lättare när vi går över till hundar 🙂

Låter som en bra plan! Skvallerträning fungerar på det mesta och ni skulle säkert kunna börja på hundar direkt, men som sagt, kan ni få in tänket på lättare saker först så tror jag att det kommer gå upp ett ljus för hunden när ni väl börjar på svårare saker. Till en början kan det vara svårt att få hunden att ta belöning, tryck in godisarna i munnen, alternativt släng det på marken. Min hund högg efter handen pga överslag/omriktat beteende så jag kastade allt godis på henne. Jag lärde även in ett belöningsljud, typ smacka med munnen. Först använde jag ljudet på promenaden helt utan störning men när hon väl fattade så kunde det användas i svårare situationer. Ljudet hjälpte till att bryta hennes låsning. En klicker fungerar på samma sätt men risken är att du glömmer den hemma. Munnen har du alltid med dig och det tar inte lång tid att lära in! :)

#10 Men va smart att te.x smacka istället för att dra med sig klickern överallt. Hon tar emot godis om vi skulle möta en annan hund. Jag och sambon ska köra igång träningen nu på måndag 😃