Man kan av idag inte adoptera en hund, utan man köper de eller tar över ägandet av hundar, dvs omplaceringar.
Ursäkta påpekandet, men det inverkar inte positivt på hundägandet om man försöker omskriva så det låter som att de är barn. 🙂

Jag har haft många omplaceringar, några via polisen, andra privat och en via blocket. 

Mitt bästa råd är att du begär att få hunden på prov några veckor. För då hinner hunden landa och då visa sina negativa sidor. Du hinner även känna på om du har det som krävs för just den hunden. Tänk då på att inte förskottsbetala, för då är du i lagens mening ägare vill hunden.

Okej!

Jag använder själv ordet omplacera, men skrev också adoptera då det är ett ord som används på tex hundarutanhem.se

Tack för tipsen! 🙂

Jag har en omplacering från Blocket. Via Blocket har jag hittat både hundar och medryttarhästar, och efter ett tag utvecklar man väl ett skarpt öga för vad som är bra och inte. 

Mitt tips skulle vara att skriva ner exakt vad hunden måste ha, vad den absolut inte får ha och allt där emellan. Det hjälper dig sen när du ska sålla. 

Var noga med att få all information om hunden, gärna innan du träffar den också. Registrerad, hälsotillstånd, tester som gjorts, hur hunden har blivit tränad, vad har den för problem (fall inte för "hunden har inga problem". alla har problem, bara i varierande grad.) Fråga om saker som känns helt orelevanta för dig, både för att lära känna hunden teoretiskt, men också för att man vet aldrig vad som en dag blir relevant.

Min hund är från Irland, en organisation som heter FriendForever skötte allt super bra!

Jag hade haft två omplaceringshundar. Den första ägdes av en granne till en bekant och den andre hittade jag på Blocket. 

#3 

Håller med. Man lär sig läsa mellan raderna.

min hund är från Bosnien, och jag hittade honom i en akut omplaceringsannons på facebook, och då var han kusligt nära avlivning

innan jag tog över honom hade han flängt runt i flera jourhem innan han hamnade hos en tjej som adopterade honom från föreningen, men som tyvärr inte kunde behålla honom pga vissa omständigheter, och tycärr så märks det på honom att han har svårt att lita på folk.

jag har haft jättebra kontakt med föreningen (Rolda Sverige) sedan jag fick hem Vincent, och det enda problemet har varit att hans pass var på vift pga så många som hade haft honom, och att han på ngt sätt har en halvfärdig kastrering

men innan jag skaffade min Vincent så var jag helt inne på att omplacera från hundstallet, och skrev intresseanmälan på ett par hundar, med referenser & allt, men hörde inget från dom alls, vilket gjorde mej besviken

men jag kan ju se nu i efterhand att det var bra med tanke på vad annars skulle ha hänt min lilla goding ;)

Jag har 4 hundar.  2 kommer från Spanien via ADA (som inte är aktiva längre) De har varit hos mig i drygt 5 år nu. En kommer från Portugal genom Hundrondellen, och hon har varit hos mig i drygt 6 år.  Alla de tre hittade jag genom att kolla hemsidorna för resp. förening. Jag hämtade dem på Arlanda, En av dem fanns dock i jourhem i stockholm, och hade bott där en månad. Han var den som var mest rädd, slet som en galning i kopplet osv.  En av dem hade nog bott i en familj, för hon var bekant med att gå i trappor och vistas inomhus, de andra var INTE vana det. 

Min fjärde hund är en svensk omplacering. Jag blev bekant med en tjej, när jag tillfälligt hade hennes kompis hund boende hos mig. Den här tjejen hade en staffe, och hade bekymmer med hans stress. Jag ställde upp som hundvakt några gånger, och han gick bra ihop med mina andra hundar. Till slut frågade hon mig om jag ville ta över honom, och det gjorde jag för ett drygt år sedan.