Kan han kommandot Nej (som i Upphör med att göra det du gör just nu)? Om inte, så träna in det och använd det när han sätter igång. Använd gärna en bestämd röst och gör nejet kort och tydligt. 

Dessa mjuka metoder i all ära, men ibland måste man sätta ner foten och visa hunden att man inte lever i en demokrati. 😉

Jag kan ha missat detta när jag läste igenom men har du testat: pipa, säga aj alt. skrika till när det sker? Annars så har jag använt mig av byteshandel - lix släpp så får du en godis/leksak, det har fungerat galant här.

#1 Jag ska genast börja träna in det!  Vet du vilken metod som fungerar bäst? Verkar finnas en hel del olika sätta att lära in 'Nej' såg jag nu när jag kollade runt på nätet :)

Jag anser att man måste vara tuff mot sin hund, om hon/han verkligen hugger mot dig då ska du ge igen så han känner sig underlägsen.. Med ge igen menar jag att trycka ner honom (ta i nacken och få ner honom så han ligger på sidan tills han gett upp). Dom har så mycket hud så dom tar inte skada av de, om man inte tar i som en galning då men man märker oftast var gränsen går :) hunden ska inte få ont!! utan bara förstå att du bestämmer och det var inte okej de han gjorde. När ni leker o han biter lite löst (om du tycker de är ok) så belöna. För tillslut inser han att leker jag så här så får jag fortsätta leka o ha kul :) Vad är det för ras förresten? :)

#2 haha ja när jag piper/skriker 'aj' så bryr han sig inte ens. :P Jag tror jag har fått tag på en känslolös valp. Men uppfödaren sa att han också blev väldigt tuff av sig när han blev äldre. 9 av 10 gånger när det var ett syskon som skrek till så var det för att det var han som hade bitit till dom. Och han hängde efter uppfödaren i byxbenen redan som så liten. Hur funkar byteshandel med godis? Att så fort han släppt taget om mig så får han en godis alltså? Det känns som att han lär sig att det är bra att bita då för då får han en godis eller har jag fel då? :)

#4 Jag får testa detta nästa gång han börjar och se vad som händer. Det kanske gäller att hålla ner honom länge och tills han är helt lugn då.  För när jag testade detta första gången så sprattlade han som en galning och sparkade allt vad han hade för att försöka komma loss. Morrade gjorde han också. Sen när han verkade lugn och jag släppte taget om honom så blev han helt galen och började hoppa o hugga mer än vad han hade gjort innan. Han är en finsk lapphund :)

Missuppfattade dominansen. 

Du kan lix locka bort hunden med en godis/leksak så att hunden ist väljer den, går att lära in kommando ex "släpp/nej" med. 

Hade du gett han godis medan han biter dig så är det belöning för han biter dig, om du ger godis när han släppt är det för han släppt. Allt handlar om timing. 

#7 ahh ska genast testa detta. Så när han har släppt taget så lägger jag på kommandot 'släpp' och ger honom en godbit? Jag känner mig helt trött i huvudet känner jag haha.

#6 ha godis berett nästa gång och belöna när han blivit lugn :) Mina valpar (6 o 7) har aldrig morrat åt mig, men ibland när dom typ försöker tugga på fransarna på en filt jag har så morrar jag åt dom o då slutar dom :p haha, lite knäppt kanske men de har ju funkat så :) lycka till, blir säkert bättre med åldern med :)

Hur leker ni med hunden? Testat att bara leka lugna lekar = inte dragkamper, jaga bollar eller annat som får upp han i varv?

Hur mycket vardagslydnad tränar ni med han? Sitt, ligg, stanna, fot, inkallning, mm?

#10 Jo vi tränar en hel del på det. Vi brukar gå i skogen med spårlina (då jag inte vågar ha honom lös) och då träna inkallning. Håller just nu på att lära honom fot. 

Och ja lugna lekar är nog absolut bäst för hans del. Problemet är nog att han inte kan varva ner riktigt. Jag försöker att träna passivitet med honom men det är så svårt när han bara biter en hela tiden…jag har försökt att lägga honom mellan benen i famnen och hålla fast honom men han hugger en i benen och sprattlar som en tok.

#11 Vad gör han om du ger han ett kommando som han kan (tex sitt) när han biter dig?

Jag undrar, precis som #12 - vad gör han om du ger ett kommando som han kan? Dvs, ger honom en uppgift istället?

Hur mycket sover han per dag? Vilar han för lite? Många förväxlar energi med stress, vilket innebär att hunden egentligen behöver gå ner i varv och vila, istället för att "göra av med energi"

Hej!

Kan hälsa att min hund var exakt likadan i valpåldern, jag grät ofta och det var inte roligt att vara hundägare - hundkraken kändes inte som min för fem öre och vi hade noll band till varandra. Han bets gärna i händerna och armarna, vi snackar ta tag i hela armen med hunden och dra, kampas och bitas. 

Jag löste det med "time-out" dvs, jag upphörde vara rolig eller liknande - satte mig i soffan dit han inte nådde och väntade ut honom, för då kunde han fortfarande se mig och veta var jag fanns. Har du testat det?

En annan sak jag körde var att jag helt sonika inte petade/klappade på honom alls för att inte trigga igång bitandet då det kom när man var nära honom (jag ignorerade honom helt alltså). Han har en väldigt stor personlig sfär - kanske din har det också?

Jag är också inne på att han är stressad så försök att verkligen tänka igenom era aktiviteter och ersätt de som kan ge stresspåslag med lugnare alternativ. Annars hamnar ni sannolikt i en ond cirkel där han blir värre och värre medan ni försöker trötta ut honom varpå han varvar ännu mer. Det gäller dock att ha tålamod när man ska få ner en hund i stress - i början kan han bli ännu värre innan kroppens hormoner har börjat ställa om sig från överproduktion. Jag tror även att #14 kan vara något på spåren; lapphundarna (och många andra spetsraser) har ofta hög integritet och då blir det ännu värre om man "tar tag i dem" eller rent fysiskt tvingar dem att sitta still. Kan du lära honom passivitet på till exempel en filt? Börja träna när han är trött och lugn och gå gradvis framåt. Lapphundarna (i synnerhet den finska) framställs ofta som väldigt enkla och lättfostrade hundar, men det här är faktiskt inte särskilt ovanligt. Stresspåslag och hög integritet samt ett visst mått av självständighet kan vara svårt att hantera, i synnerhet om man förväntar sig en relativt enkel och "cool" hund. Lycka till :-) !

Jag ser inte att du skriver något om att ni tränat på att ta det lugnt?

En "skitunge" i den åldern som biter ute på promenad, skulle jag helt sonika ställa mig på kopplet så fort den börjar så den inte når upp. Och sen belöna så fort den lugnar sig 🙂 Inomhus skulle jag vända ryggen till och helt utesluta hunden tills den lugnar sig och då belöna.

#16 när han blir väldigt uppe i varv så brukar jag helt enkelt stänga in honom i hallen bakom kompostgaller och då brukar han till slut lägga sig ner för att sova. jag försöker att träna passivitet med honom men det är så jäkla svårt när han bara ska bita en hela tiden ;/

#14 tur att det finns någon mer som har haft det som jag då haha.  Jag brukar antingen stänga in honom i hallen bakom kompostgaller när han bli väldigt uppe i varv och bitig eller så går jag själv och stänger in mig en stund någonstans tills att han har lugnat ner sig. Tyvärr så har jag nog inte något ställe där jag kan vara på där han inte kan nå mig. I soffan hoppar han upp lätt som en plätt och sätter jag mig på en stol eller liknande så hugger han i benen på en.

#11 om jag ger honom ett kommando så brukar han göra det jag säger men så fort han har gjort det så blir han lika hoppig och bitig igen. 

#12 Han sover en hel del men efter att jag varit ute med honom ett tag så brukar jag stänga in honom bakom kompostgaller så att han får vara ifred och kan slappna av o sova istället för att stressa upp sig och vilja busa direkt efteråt.

Nu har jag begränsad erfarenhet av kamphundar, men tänkte dela med mig av mina tankar och tips. Kanske kan ge lite perspektiv och nya tankar om inte annat. :) Time-outs eller avgränsningar funkar jättebra för vissa hundar. Men har du testat att göra det motsatta? Lägga dig med hunden och vila, klappa honom lugnt och avslappnande på bröstet. Huvudena nära varandra. Jag har en BC-blandis som lätt går upp i stress. Vi testade time-outs etc men det enda som verkligen funkar är att han känner att han alltid har en plats i flocken. Sedan vi började korrigera tillsammans, dvs vi sätter oss båda och tar en lugn stund på promenaden, vi sitter lugnt inne och tuggar på varsin morot etc. Så har han blivit mycket lugnare. Om hunden känner att den aldrig riktigt får vara med dig så kanske han bits för att få uppmärksamhet, gör uppror för att förtjäna sin plats i flocken, för stt synas. Att uppmuntra positivt beteende så mycket som möjligt och verkligen umgås med honom tror jag i längden är bättre än att ta tag i honom fysiskt, men det är ju upp till var och en vad de känner sig bekväma med. Min valp var ett helvete på promenaderna när han började bli könsmogen, men eftersom att han älskar att "göra rätt" övade vi mer intensivt på kommandot fot och sedan fick han gå fot stor del av promenaden när han tenderade att få "ryck". Det är viktigt att visa vad hunden gör rätt också, blir det bara undvikande och "nej nej nej" är det väldigt svårt för hunden att veta vad han ska göra. Angående bitande har jag helt sonika rytit "aj" när ett bett kommer och satt mig helt stilla. Sedan när hunden lugnat sig belönat med en lugn, rolig lek. Jag uppmuntrar inte till kamplekar innan hunden lärt sig att den inte får bitas, anser att det ger fel signaler och snarare uppmuntrar bitandet i många fall. Lekar behöver inte alls vara fysiska, då tycker jag att passivitet med fysisk kontakt är viktigare.

Jag tycker att det låter som att du gör för mycket och som att ni behöver träna ännu mer på passivitet. På mammas svenska lapphund fungerade ryggsäcken bra, men bara om hon inte kom åt att bita mig. Så jag satte mig med henne i ryggsäcken med ena handeen under hakan, vi käkbenet och andra på bringan. OBS! Det är jätteviktigt att du inte håller fast honom under hakan, den handen är bara så att du kan parera bett, så fort han inte biter ska den vara avslappnad, klia honom gärna då. Sedan hade hon sina två platser framför öppna spisen och ytterdörren där hon gillade att sova, så ögonblicket hon var lugn nog att inse att hon egentligen var trött släppte jag henne och hon gick och sov. Jag fick använda ryggsäcken när hon bet på möbler, mig eller min hund (oftast luggade hon honom i öronen). Lekte hon med leksak eller tuggpinne så fick hon göra det även om hon egentligen var för trött, för att uppmuntra önskvärda beteenden. Var bor du någonstans? Har du pratat med uppfödaren till din hund?

En valp ska ju knappt fysiskt aktiveras.

Där är miljöträning/passivitetsträning, inkallning, små kommandon mer viktiga. Lärt mig 5-minuters regeln. Efter varje månad så ökar man promenaden med 5 min. Alltså vid 2 månader så 5 - 10 min. Sen vid 3 mån: 15 min, 4 mån: 20 min. 

Tro mig, livet med stressad hund är inte kul alls!

Jag kan ha missat någon kommentar, så du kanske redan har fått de råd jag tänker ge, men i så fall är det bara att ignorera mig. =)

Jag hade en hund som var liknande, och jag lärde honom kommandot "sluta", vilket visade sig vara effektivt åtminstone så länge han inte blev FÖR upptrissad.

Jag höll en godisbit i min knutna näve, och lät hunden nafsa och nosa och slicka. Så fort han slutade sa jag "sluta" och gav honom godiset. Så småningom lärde han sig att när jag sa "sluta" så lät han bli handen och satte sig ner. Då fick han godis. Sedan kunde jag använda det när han gjorde något jag inte gillade. Jag sa bara "sluta" så avbröt han och satte sig ner.

Om inget av de råd du fått i denna tråd hjälper så rekommenderar jag att du kollar på tex http://www.immi.nu/ efter en bra instruktör/hundpsykolog i din närhet så ni kan få hjälp av någon på plats i vardagen som ser hur ni och hunden beter er i olika problemsituationer och därefter kan ge råd om vad som kan göras.

#22 Tack för rådet ska försöka med den metoden av ryggsäcken och se om det fungerar med honom! 

#23 Jo jag kanske tar två halvtimmes promenader med honom per dag. (Eller ta en längre promenad per dag) Sen ute för kissrundor i trädgården. Och jag brukar ta promenaderna i hans takt då. Fast sen några dagar i veckan så brukar jag ha spårlina på honom så att han får gå 'lös' i skogen och då brukar det bli mycket längre vändor. Sen under promenaderna så brukar jag tex gömma godis i en stubbe eller nåt så att han får leta och sen träna på inkallning och lite lydnad. Tricks brukar jag köra i kanske 5 minuter på kvällen. (Fast inte varje kväll). Jag har på senaste tiden haft honom lös så att han får gå i hela huset men nu har jag åter igen sätt upp kompostgaller i hallen så att han istället får en tredjedel av huset att vara på. Så fort jag ser att han håller på att bli uppspelt och stressad (och därmed bitig) så sätter jag in honom bakom kompostgallret. Han brukar lägga sig ner och sova efter en stund då. :) 

#24 Tack för tipset! Det lät faktiskt jättebra. Bättre kanske att säga 'sluta' istället för 'nej' eftersom att man annars säger nej till så mycket annat.  Ska lära honom detta och hoppas på det bästa haha!

#25 Tack! Ska absolut göra det om jag inte får bukt på problemet. Jag tänkte kontakta min instruktör som jag hade på valpkursen då hon ska vara väldigt duktig. Sen får vi ser om hon har tid eller inte.

Inte fel heller att som någon annan skrev kontakta uppfödaren för tips och hjälp.
En seriös uppfödare blir snarare glad för att du ringer när du har problem, hellre det när hunden är ett halvår och börjar balla ur än att få den i retur när den är två år och skogstokig 🤪.
(Nu menar jag givetvis inte att det behöver gå fel med din hund, men bättre att kontakta uppfödaren en gång för mycket än tvärtom…)
En erfaren och seriös uppfödare som ställer upp när det behövs är guld värd! Inte bara kan de den typen av hund, de har dessutom personligt intresse i just din individ ❤️.

Ett enkelt tips, som jag gett valpägare som gått valpkurs hos mig, med samma bekymmer är att hålla hunden i koppel. Jo, även inomhus. Låt kopplet bara släpa med. Hoppar hunden för att bita, trampa på kopplet så att den inte kan hoppa. Många gånger hjälper det för att stilla hunden

Humla var en fruktansvärd valp, hon bet, slet, blev stressad, övertrött, vägrade sova dagtid… Det gick över men jag förstår att det är en klen tröst just nu. Jag ska dela med mig av en liten del av allt vi gjorde för att ta oss igenom det första året. Först och främst så satte jag in henne i sovrummet med jämna mellanrum. Hon var trygg där och detta blev hennes plats för vila. Jag fick ha koll på henne och lärde mig att se tecken på trötthet innan det slog över, då fick hon ta en paus i sovrummet och bara va. Hon var ingen valp som sov dagtid så länge jag var närvarande men hon somnade som en stock så fort hon fick vara ensam där. Valpar är jobbiga men en övertrött valp är hemsk, det är viktigt med vila. Vi tränade mycket på att låta bli godisar som jag hade i en öppen handflata. Försökte hon ta godiset stängde jag handen och höll den stängd tills hon slutade försöka, först då öppnade jag handen och lät hon då bli godiset så fick hon en godbit som belöning. Sen utökade jag tiden. Vi körde en lek som kallas "Gas och broms". Den går ut på att först leka med hunden, för att sen helt plötsligt bryta leken och inte börja leka igen förens hunden uppvisar lugn. Hittade en video som förklarar lite mer. http://youtu.be/PAt-ABH3gRc Jag tränade lite annorlunda, exempelvis så nöjde jag mig med små tecken på lugn till en början. Humla hade fått spel och gått upp sig mer i varv om jag hade börjat med att ta tag i hennes halsband, dit kom vi först efter att vi lekt den här leken några gånger. Med hjälp av klickerträning lärde jag in "Bryt". Först funderade jag över vad jag ville ha för reaktion. Alltså vad skulle Humla göra när hon hörde ordet bryt. Jag bestämde mig för sitt och ögonkontakt. Sen formade jag fram det här beteendet, vilket sällan tar särskilt lång tid. När hon förstod att sitt och ögonkontakt innebar belöning så la jag på signalen, bryt. När jag väl hade en hund som på signalen bryt satte sig ner och tog ögonkontakt så försvårade jag genom att be henne bryta när vi lekte. Viktigt att komma ihåg om man har en aktiv hund som älskar aktivitet är att du inte kan lära hunden att inte vara aktiv. Däremot kan det vara bra att lära hunden att för att få aktivitet så kräver du passivitet.

När jag läste ditt inlägg tänkte jag att det låter som min hunds tvilling; han betedde sig PRECIS likadant! På alla punkter! Han är också en finsk lapphund - surprise! - och tydligen är det inte helt ovanligt att de är rent ut sagt skitjobbiga som valpar/unghundar. Nu är vår hund ett år och några månader och han har verkligen mognat och lugnat ner sig (så länge inte granntikarna löper förstås, hoho!) så det BLIR bättre, det kan jag nästan lova.

Jag tror verkligen att många lapphundar är de där mysiga, arbetsvilliga, mjuka hundarna som man hör talas om men vår kille (och kanske din?) verkar vara mer åt polarspets-hållet med stark integritet, jaktinstinkt, kamplust och en stor dos självständighet. Alltså herregud han var så sjukt jobbig; han var verkligen sjövild tills han var ungefär 7-8 månader gammal (sommarvärmen hjälpte nog till att lugna ner honom också, tyvärr är det ju långt dit nu).  Fy vad kämpigt det var, jag förstår verkligen hur du känner dig… Jag ska försöka att inte skriva FÖR mycket men här är mina tips/erfarenheter:

- Säg inte till "på skarpen" eller lägg ner hunden när han får sina tokryck. Om han är någorlunda lik vår hund så kommer det bara att trigga och stressa honom mer, och en dag kanske han svarar med samma mynt. 

- Vi har ett koppel med pistolhake i varje ände (ungefär ett sånt här) som är väldigt praktiskt när bita-morra-jucka-rycken kommer: sätt helt enkelt fast snorvalpen i närmsta träd/staket och gå därifrån när han drar igång. Hämta honom när han lugnat sig, och upprepa tills han förstår att det blir tråkigt om man beter sig illa. För oss fungerar det här tusen gånger bättre än att säga nej och putta bort hunden (för det är ju kalaskul när matte börjar gorma och studsa runt!). Att slänga ut godis på marken som han får leta reda på kan också fungera för att lugna ner honom, men enligt vår hund ska det i så fall vara typ köttbullar och det har man ju inte alltid i fickan…

- Ryggsäcken passade inte vår hund alls; han gillar inte när man sitter eller står "över" honom och borstar/pillar/klappar, så just den övningen gav vi upp ganska snabbt. Han tyckte att det var obehagligt och det var alldeles för lätt för honom att bita sig loss. Däremot har vi kört "lugna famnen" och det har varit till stor hjälp. Nu menar jag alltså inte "håll lugnt fast valpen tills den somnar" som man läser om ibland, det testade vi också och det slutade med att både jag och min lilla valp grät och var ännu mer stressade efter typ 45 minuters brottningsmatch… Usch, det var hemskt. Men plocka upp hunden på rygg i knät när han är någorlunda lugn, ge en godis, prata lite, klia magen, titta ut genom fönstret tillsammans och ha det gott, och sen ner på golvet igen fort som attan innan han stressat upp sig. Andas lugnt och tänk på glada saker. Tanken är att vänja honom vid att bara sitta stilla i din famn i några sekunder i taget, inte i 20 minuter i sträck. Håll fast honom lugnt och snällt om han bits eller ålar sig och släpp ner honom så fort han blir stilla eller slappnar av med en endaste liten muskel. Du kan lära in beteendet med samma princip som ryggsäcken: plocka upp honom i famnen, håll en godis framför nosen på honom och ge honom den så fort han slappnar av.  Lite lugnt beröm på det och så ner på golvet igen. Vi gjorde det här ett par gånger om dagen i ett par månader och ökade tiden efterhand (ha tålamod, det tar tid) och nu ligger han som en liten trasa i famnen när jag plockar upp honom, även om han varit jättestressad precis innan. Väldigt praktiskt vid t ex kloslipning eller bara om han bara behöver varva ner en smula. Ibland när han får sina tokryck utomhus så lyfter jag helt enkelt upp honom i famnen ett ögonblick och då taggar han ner direkt, sen går vi vidare.

- Att skicka ut hunden i ett annat rum eller till en komposthage för en timeout, dvs. precis det du gör, fungerar också väldigt bra för oss. Dessutom tror jag att det lade en bra grund för ensamhetsträningen. 

- Jag borstar vår hund utomhus. Jag höll på hur länge som helst med godis och klicker och beröm och lugna klappar men han tycker verkligen inte om att bli borstad och joxad med. Han bits (inte hårt, men ändå), stressflämtar, går upp i varv etc. Utomhus ligger han däremot och spanar på allt och är helt obrydd även när den hemska kardan kommer fram. Lite oortodox metod kanske men det fungerar för oss; han vänjer sig successivt vid att bli borstad, jag kan reda ut tovorna och vi slipper bråka.

- Vi har tagit ganska långa promenader med vår hund sedan han var ungefär ett halvår gammal. Någon timme om dagen i alla fall, i hans takt förstås och på mjukt underlag. Han behövde springa av sig helt enkelt, precis som vilket barn som helst. Att försöka passivitetsträna en superenergisk valp som bara fått vara ute i 20 minuter var liksom inte speciellt party… Sen får vi väl se vad HD-resultatet blir men jag tror att vi hade blivit tokiga allihopa utan ordentliga promenader.

- Såhär i efterhand har jag insett att jag hade extremt höga förväntningar på den där lilla åttaveckorstussen (hade ju längtat efter hund i tjugo år!). Är övertygad om att jag (i all välmening) överaktiverade honom som valp i ett försök att lugna ner honom; det var godissök och klickerträning och spår både inne och ute och kontaktövningar och gud och hans mormor… När det inte hjälpte och det inte alls var speciellt kul att ha hund så tog jag det väldigt hårt. Så nu har vi backat i all träning och tar det väldigt lugnt; vi joggar, går på långa promenader och leker. Ibland kör vi lite sök/spår men det är allt. Jag tjatar inte om en massa trick eller lydnadsgrejer på promenaderna som jag gjorde förut utan belönar kontakt och övar någon inkallning då och då. Jag upplever att han blivit mycket mer harmonisk, och jag med för den delen! Vi blir väl kanske inte lydnadschampions men vad gör det?

- Skriv ner alla bra, roliga, tokiga saker han hittar på, starta en liten anteckning i mobilen och lägg till nya saker efterhand. Då har du något positivt att läsa när du stängt in dig i badrummet för att komma undan hans tänder och undrar varför i hela friden du inte bara kunnat få en sån där snäll och lugn hund som alla andra har?! Uuuh vad jag svurit och gråtit över vår hund men jag kan samtidigt sätta pengar på att jag skrattat mycket mer åt hans påhitt än alla som hade de där extremt välartade hundarna på valpkursen ;) 

Åh hjälp vad långt det blev men tossiga lapphundar ligger mig varmt om hjärtat :P Jag tycker att det låter som att du gör ett jättebra jobb med honom, och att du ska prata med hans uppfödare för stöd och pepp om du inte redan gjort det. Det blir nog bra ska du se! Stor kram 🌺