Jag tänkte från början att jag skulle vara hemma med valpen typ hela uppväxten(är sjukskriven 2 år framöver). Han är nu så gott som 6 månader, och det känns jättebra att ha varit med från början, dessutom är han otroligt  bra för mig, världens bästa lyckopiller, haha.

Vet att hunddagiset jag har praktiserat mycket på tar emot hundar från 4 månaders ålder, tror det är vanligt att folk "bara" är hemma med valpen tills dess, men har inga bevis för teorin!

Sambon var hemma första 5 veckorna då han var arbetslös, därför passade det bra att skaffa just då.

#1 Förstår att det känts bra!!

#2: var var hunden sedan när sambon började jobba igen? Den var ju fortfarande ganska liten…

#3 Jag studerade mycket hemifrån, annars var han hemma fram tills hon kunde vara mer och mer själv :)

Fick honom vid midsommar så kunde vara hemma i över 2 månader då det var sommarlov, efter det fick han följa med husse till jobbet :)

Sambon jobbade natt, så tills hon var ett halvår var hon hemma med någon av oss. Efter det gick hon på dagis i en månad ungefär innan jag blev sjukskriven i ytterligare ett halvår så hon har varit hemma mycket! Jätteskönt.

Vi var hemma runt 10 veckor och efter det började hon på dagis, då var hon drygt fyra månader 🙂 Vi kommer göra likadant med valpen som kommer hit om två veckor. 😃

Jag hämtade henne en fredag och började jobba igen på måndagen. Så två dagar. Nu har jag ett så bra jobb så jag hade möjlighet att ha med henne från början och min chef(uppfödaren) och en till kollega tog valp från samma kull så vi hjälptes åt och valparna lämnades aldrig ensamma. Sedan hade jag väldigt rörligt jobb då så jag kunde ägna mycket tid till henne även på arbetstid. Det var aldrig några problem och hon älskade att komma dit varje dag och träffa sina syskon och föräldrarna.

Var hemma lite över 3 veckor med min. Sedan fick han dagmattas (dock i sin hemmmiljö).
Han var 3 mån när jag fick honom.

Vi hade alltid någon hemma.

Ingenting faktiskt. Antingen har de fått hänga med till dagmatten från första början, eller så har de varit hemma själv utan problem.

2 dagar. Nu är han 15v och som max är han hemma ensam 3h vilket han klarar galant 🙂

Kul att läsa hur olika alla gjort!! 🙂

Men jag undrar ändå: vad har man för jobb om man inte behöver ta ledigt för att vara hemma med en valp, utan någon är alltid hemma? Vi jobbar heltid båda vuxna i familjen och barnen går i skolan till 15-16 på e.m så en hund hos oss skulle få följa med till mitt jobb, vilket är helt möjligt. Men jag tvekar på att ta med mig en 12 veckors valp dit som behöver kissas varje kvart och som kanske inte alltid tycker att den vill ligga stilla i sin bädd när den skulle behöva det.

En valp som kommer till oss kan vi vara hemma med i ca 6 veckor. Räcker det? Kan man efter den tiden ta med sig hunden till jobbet där den visserligen får sällskap i 8 timmar men inte så mycket aktivering och definitivt inget bus?! Det kan ju inte vara så att bara folk som inte jobbar heltid kan skaffa hund…

#13 Nja ska det inte få busa alls under 8 timmar, hade jag övervägt hundvakt istället.

#13 Skift ;)

Alla mina hundar har fått följa med mig till jobbet de 2 första månaderna, eller mer om det behövs. Sen är de främst hos mina morföräldrar (eller någon annan familjemedlem/bästa vännen) :)

Jag har ju främst tagit hand om vanvårdande, hemlösa eller oönskade vuxna/senior hundar från Sverige, Irland, Ryssland och Rumänien, men de har blivit behandlat som de vore valpar.

När jag bodde hemma så var vi så många så vi kunde pussla ihop det. Någon började sent, nån annan slutade tidigt, jobbade skift, jobbade deltid osv. Med mammas senaste valp var alla utflyttade men jag hade bott utomlands några år och kom tillbaks i april och var ledig och letade lägenhet till september. Fick mat och husrum mot att jag var valp au pair över sommaren :D bästa sommarjobbet ever ;) Mamma hade semester mitt i också, hon ville ju vara hemma med valpen så han bondade med henne med :) Nu är jag tyvärr sjukskriven för "all överskådlig framtid" men positivt är ju att jag kan vara hemma med valp

vi hämtade vår valp 2 maj. Jag har /ska vara hemma hela maj förutom 2 nätters jobb.. då är hon med husse.
Sen när jag ska börja jobba lite mer så ska jag jobba kvällar och då får husse sluta tidigare och ta henne.. från v.26 ska han ha semester och jag börjar på schema i 4 veckor sen när han börjar jobb igen så jobbar jag natt i 4 veckor sen efter det så ska jag söka lite tjänster och när jag jobbar ska hon börja följa med husse till jobbet eller vara hemma en stund själv (då är hon typ 5-6 månader).. men hur exakt det blir ser vi då :)

Jag hade jätte tur och kunde vara hemma första 4 månaderna helt med min valp efter det så började både jag och sambon plugga och så skaffade vi hunddagis. Men de flesta hunddagis jag kollat på tar inte emot valpar under 6 månader. Men de flesta dagarna var han hemma med någon av oss. :) 

Om du vill kunna ha med valpen till jobbet så måste du passivitetsträna ordentligt från början. Tror tyvärr att det blir väldigt svårt att få en valp att ligga still och inte hitta på något bus alls i 8 timmar. Men det kan ju finnas annat som kan funka beroende på hur du arbetar. Valpar sover ju mycket men just i den åldern så vill de ju utforska allt. Men sen beror det ju på individ också. Om jag var du skulle jag ha hundvakt som en back up. 😎

Min mamma jobbar typ 25 timmar åt gången och därmed bara 7 pass/4veckor. När vår hund var valp var hon hemma med mamma, när mamma jobbade var hon med på mammas jobb tills pappa slutade jobba vid 17, sedan var hon ensam ca 2 timmar på morgonen från det att pappa åkte tills dess att mamma kom hem.

Nu när hon är vuxen är hon alltid hemma, pappa kommer hem på lunchen och släpper ut henne ( hon är inte mycket för bus våran hund). Sedan kommer jag/min bror hem vid 15-16 och sen har hon sällskap hela kvällen. Dock tycker vår hund det är rätt skönt att va ensam, hon älskar att bli klappad men tycker även det är skönt att bara ligga och sova utan att någon/något låter

Jag är ledig i 4,5 veckor och efter det har jag hundvakt när jag jobbar. :)

#14 och #19 Ja det är väl så jag tänker att hunden behöver blir större först innan den kan följa med mig till jobbet. 

Hm… mycket att tänka på! Jag skulle vilja kunna ta ut föräldrapenning för hund under det första året! 😛

#22 jag skulle gärna vilja vara hemma ett år till och få ''föräldrapenning'' ;)

Jag kommer att vara hemma på "heltid" första året med min valp som vi hämtar på lördag 🙂

Trassel var 7 månader när jag hämtade honom och han var rätt duktigt på att vara ensam i tidigare hemmet. Mitt schema då rullade på 2 veckor dag och sen 2 veckor natt, men jag bytte mina dagveckor med en snäll kollega så jag fick jobba bara nätter i en månad så Trassel slapp bli lämnad så länge den första månaden :) Det kändes inte bra i magen att lämna honom för länge innan han bott in sig lite.

Jag skaffa valp i mitten av sommarlovet så kunde vara hemma i en dryg månad. Sen så fick jag hjälp av mamma som älskar hundar och mer än gärna kom upp för valpmys :p Jag misskötte även mina studier lite och hoppa föreläsningar😇

Jag tänker göra tvärtom mot många rekommendationer och börja ensamträna min kommande valp tidigt. Inte första dagarna kanske, men sen så. Givetvis bara jättekorta stunder i början, typ lämna honom ensam i ett annat rum en stund, avancera till att gå ut med soporna, så småningom springa till närbutiken o.s.v. och öka på vartefter att jag märker vad han klarar.

Det beror på att jag fick problem med min förra hund p.g.a. jag först var ledig och sedan kunde han vara med mig på jobbet, som dessutom var ett rätt kul ställe för en hund. Kom och gick chaufförer som skulle hämta grejer hela tiden och de tog gärna en fika och busade med valpen. Aldrig ensam, aldrig tråkigt. Hur jag gjorde när jag handlade minns jag faktiskt inte. Antagligen tog jag bil och han fick följa med och vänta i den.

Resultatet var en hund som var otrygg när han lämnades ensam hemma längre stunder, särkilt på kvällen och kunde börja skälla eller t.o.m. yla. Han var annars trygg och stabil. Dessutom älskade han bilen. I den var han alltid trygg. Jag tror att det delvis berodde på att han tidigt fick vänta i bilen. Eftersom jag nu är förtidpensionär riskerar jag att göra om samma misstag, att vara FÖR mycket med min hund, och det vill jag inte.

Allting annat ska man börja träna tidigt, varför inte detta? Missförstå mig inte nu. Jag menar så klart på valpens villkor. Först bara några minuter som gradvis blir fler och inte i flera timmar förrän valpen är större.

Oj, förlåt. Jag inser nu att jag kanske svarade lite på sidan om vad karanfil ville prata om. ☺️

Jag pluggade på distans när jag skaffade mina valpar så jag var hemma med den första tills hon blev 2 år och med den andra tills han blev 1 år.

Jag kommer inte vara hemma alls med valpis. Jag har daghusse eller tar med valpis på jobbet. Valpis kommer lördag morgon och på måndagen jobbar jag, lär inte bli några problem :)

När jag skaffade förra hunden så pluggade jag. Hämtade henne första dagen på sommarlovet och var hemma med henne hela sommaren. Efter det fick hon vara hemma på för och eftermiddagarna och jag kom hem på lunchen. Det funkade utmärkt.

Nu när det planeras ny hund så kommer jag (är det planerat) att anpassa min semester så vi får fyra veckor hemma innan vardagen börjar och sedan får hunden följa med till jobbet där Bosse (världens snällaste Leonberger) redan finns för det mesta och jag hoppas han ska hjälpa mig med lite valpuppfostran 😃

jag fick hem Charlie i början på sommarlovet 2013 så då var jag ju hemma med honom de första 2 månaderna :) sedan fick min farmor och hennes labbetik ta hand om honom på dagarna, tyvärr blev det inte så mycket ensamhetsträning vilket har satt sina spår… han har svårt för att vara hemma själv, men vi jobbar fortfarande på det och det går faktiskt bättre och bättre!

Köpte valpen på en tisdag. Han var hemma med hundvakt hela lördagen. Sedan var vi med honom i två veckor och sedan reste vi bort så han bodde med mina föräldrar i en månad. Sen kom vi hem och har varit hemma med honom några veckor. Nu när jobb och skola börjar så är han hos dagmatte när det behövs. Detta har resulterat i en väldigt cool valp som finner sig tillrätta överallt och har inga problem med att lämna bort honom. Han trivs väldigt bra i bilen också.

Första och tredje valpen var jag mer eller mindre långtidssjukrive. Andra valpen var jag hemma med i två veckor, sedan fick hon följa med på mitt sommarjobb som var på en 4H-gård. Hon lullade med på diverse sysslor, när hon inte kunde vara med så fick hon sitta tillsammans med våra andra hundar i en hage alternativt inne i huset där det nästan alltid var någon. När jag började plugga på hösten igen så var det inte så många schemalagda timmar utan mest hemmastudier. Behövde jag vara borta mer än några timmar så fick hundarna vara hos mina morföräldrar. De kunde inte gå ut med henne - hon var ganska vild och morfar skröplig - men hon fick sällskap i alla fall. Mina nuvarande hundar kom som vuxna, den första hade jag ett par veckors inkörningsperiod på innan jag lämnade henne längre stunder, den andre flyttade lite successivt så han var redan bekant med mig och miljön när han flyttade in på allvar. Dock är jag sjukpensionär numera, det är i alla fall EN fördel med det…

Vi var hemma med valpen helt i ca 6 veckor. Vi tränade en del ensamhetsträning i pyttedoser som ökades successivt, så att han skulle bli trygg i att vara ensam hemma. Vid 3½ månads ålder fick han vara ensam en timme utan att vi var i närheten. Det gick galant! Så vi fortsatte att ensamhetsträna. Idag är han 5 månader och får vara ensam hemma max 3 h ca 2-3 ggr/veckan. Och det är väl ungefär så vi tänkt fortsätta de närmsta månaderna, med små höjningar av tiden han får vara ensam. :)