Vad tänker ni när ni läser den meningen? ("bevara rasens genetiska mångfald"). Har träffat på meningen på två rasklubbars hemsidor den senaste tiden (mops och italiensk vinthund). Meningen finns förmodligen med på de flesta rasklubbars hemsidor. Och jag kan väl komma att tänka på lite olika tankegångar kring meningen.

Min första tanke är att det bara gäller de ytliga mångfalderna, typ som att behålla alla färger som finns inom rasen. Så att ingen färg försvinner - vet en ras med en färg som inte går att hitta bevis på att den finns även om färgen är godkänd överallt i alla större internationella rasklubbar. Så en ras som typ doberman skulle behållas i black tan och liver tan och olika färg nyanser på tan markeringarna. Men eftersom blue tan och isabella tan är sjukdomsdrabbade genetiskt så är de ju inte godkända i Sverige och den mångfalden kan man ju kanske undvika att bevara.

Min andra tanke är att de menar att man ska avla på så många olika individer som möjligt, förutsatt att de är lämpliga (rätt utseende och hälsa) för att skapa en större genetiskt mångfald inom rasen. Men det blir ju ofta att man får tumma på någon egenskap om de andra egenskaperna är i snitt bättre. Rottweilers är ju just nu på det sättet, man får para hundar med något sämre höfter om armbågarna är kanonbra och hunden har en för rasen bra mentalbeskrivning och har utseende som är rätt. Just den rasen kan jag väl tycka att de borde vara mer kritiska till, det är ju ingen liten ras till antal sett. Men om typ en numrärt liten ras med få genetiska sjukdomar hade den dealen så gynnas ju rasen av att så stor genetisk mångfald skapas.