Jag kommer eventuellt att behöva ta hand om en släktings hund. Han är en pumi, 8 år, kastrerad, tämligen egen av sig efter en ganska förvirrad uppväxt utan regler, men har de senaste 5 åren hos min släkting blivit ganska trevlig, dock med tendens att bita främmande som stressar eller tränger honom, vilket kan hända ganska lätt. Jag brukar komma överens med honom, men har aldrig varit med honom utan min släkting. Han har aldrig gillat andra hundar och har aldrig träffat en katt på nära håll.

Jag har en katt, som går fritt ut och in i huset och är van att vara på eller nära mig och partnern stora delar av dygnet. Hunden kommer också att vilja vara på eller nära mig/oss. Jag litar inte på att inte jycken kommer att försöka jaga katten, eller åtminstone börjar tokskälla varje gång han ser katten - och då flyttar kisse snart till hemifrån. Inte heller lär jag kunna lugna ned hunden så lätt, när jag inte känner honom speciellt väl.

Vad är rimligast att göra? Att dela av huset mellan hunden och katten och dela min tid mellan dem? Att låta katten bo hos partnern medan hunden är här? Är det värt att försöka vänja dem vid varandra? Hur gör man det? Kan man stänga in hunden i köket över natten, så att man själv kan sova i sängen med katten? Inte kul för hunden, direkt …