De stannar hos uppfödaren tills de är sålda.

Stannar tills dom blir sålda/behåller dom.

Fortsätt annonsera tills valpen är såld, sänk priset, skänk bort hunden till nån du litar på eller behåll hunden.

Man behåller dem tills man hittar rätt hem, det får man vara beredd på som uppfödare.

Råder er att gå uppfödarutbildning och sätta er in i rasen ordentligt under många år och skapa goda kontakter med uppfödare inom rasen innan ni börjar fundera på avel. Avlar gör man för att man brinner för sin ras och vill hjälpa till att förbättra rasen.

Som tidigare skrivit, som uppfödare har man ansvar för valparna, man behåller dom tills dom blir sålda. Vilket innebär att man i perioder kan bli sittande med flera unghundar samtidigt, för att dom inte blivit sålda som valpar.

Som det låter på dig så har du inte hund idag? Utan ni planerar att skaffa hund? Börja isf med att leta reda på rasen ni vill ha, se till att lära dig om rasen. Skaffa hund och skaffa dig erfarenhet, meritera hunden och fundera över vad du tycker är viktigt att bevara/föra vidare i rasen. Som hunduppfödare är man inte bara en producent (så som man lite är med kaniner, speciellt köttkaniner) utan man är även en mentor för sina valpköpare. Man hjälper valpköparna och bör kunna svara på alla frågor dom har och stötta dom, man bör ha många års erfarenhet av hundar och av rasen.

Man bör också ha sådan erfarenhet av hund att man förstår vad men avlar på och att man har ett mål med sin avel, en anledning till varför man ska ta en kull valpar. Och målet med kullen med valpar är ju också att dom ska bli så bra så att dom har något att föra vidare till nästa generation. Som uppfödare har man sällan en hund utan det brukar bli flera efterhand då man ofta sparar bra valpar själv, eller så lämnar man ut hundar på foder, så man kan ta hem dom och avla och sedan lämna tillbaka till valpköparen/fodervärden.

#5 Mycket bra beskrivet. :)

Har sett uppfödare bli kvar med flera valpar till ca 1årsåldern så när man tar en kull får man vara beredd på det och att ha en buffert ifall tiken behöver kejsarsnitt eller om valparna blir sjuka. Att para en tik kan innebära att man förlorar tiken så man ska verkligen tro på kombinationen man gör. "Är denna kombinationen bra nog att riskera tikens liv?"

Och med "bra" menar jag bibehållande/utvecklande för rasens framtid.

Jag tror, utan att ha statistiska belägg för detta, att det är fler hundköpare som kan tänka sig att köpa en vuxen individ än kaninköpare. Jag har sett flera presumtiva hundköpare som inte orkar/har tid med/vill ha valp, det händer nog mer sällan med kaniner, kanske därav man är snabbare med att avliva (gråter inombords).

#8 Fast det är otroligt mycket svårare att bli av med vuxna hundar än vad det är att bli av med valpar. Och man kan ju räkna med att det inte går runt, priset sjunker rejält och man har dessutom fått betala uppehälle för hunden under uppväxten.

Jag tror att man helt enkelt har olika inställningar till kaniner och hundar. Faktiskt, för att vara krass. Vi har haft kaniner som mat och ser det inte som konstigt med slakt av dessa, hundar har vi inte som mat utan som skickliga hjälpredor/jägare. Se bara skillnaden mellan hund och katt, samma där, mkt vanligare att kattungar avlivas än att valpar avlivas.

Man blir inte rik på att föda upp hundar om man gör det seriöst vanligtvis. Och gör man det oseriöst kan man lika gärna låta bli.

#7 jag har upplevt det motsatta, i alla fall när det gäller gotlandskaniner så går ungdjur/vuxna djur snabbare än ungar eftersom då vet man mer om hur djuret kommer att bli som avelsdjur.

Många som har gotlandskaniner skaffar dom i vuxen ålder, vi gör det blandannat, det är mindre chansning så.

Det är väldigt få som köper gotlandskaniner som sällskapskaniner de flesta köper kaniner för antingen köttproduktion eller genbank.

Och så kollar man ju självklart upp nya ägare och lär upp där det behövs.

#10 såklart vet vi det men skaffar vi en ny djurras så brukar vi läsa på och brinna för den rasen. Skulle vi skaffa en ras vilken som helst skulle man ju lika gärna ta över ett djur som behöver omplacering.

#11 Jo, det är nog annorlunda då såklart. #9 Jag försökte bara hitta en annan anledning till att man gör på det viset (utan att använda till slakt). Men det är ju såklart också rätt.

Seriösa uppfödare rear inte bort valpar som är osålda, ej heller ger man bort dem. Valppris följer ofta med uppåt i åldern, dvs man tar ut valpris även för en unghund.

Jag önskar att icke seriösa personer/uppfödare lärde sig vad det innebär att avla- för djurens skull.

Många är dom uppfödare som sitter kvar med valpar nu - främst hanvalpar, då dom tyvärr ratas av många. Tråkigt, då hanar ofta är precis lika trevliga som tikar i de flesta raser. I min ras är nog hanarna tom enklare än tikar, men ändå är hanarna ofta mer svårsålda.

Det är en anledning till att jag valt att vänta lite extra på att ta min första kull heeler (men det blir förhoppningsvis i höst), för jag känner att min yngsta behövde växa upp lite innan om det bli småknoddar kvar här hemma.

#14 vad har det med trådämnet att göra?

Ni andra: hur gör ni med pris, gotlandskaniner ökar i pris ju äldre dom blir (såklart enligt mig) men ni sa att ni sänker priset då dom blir äldre? varför? 🤔 man vet ju bättre om dom tex är bra avelsmaterial då dom är äldre tex

#16 Gå uppfödarutbildning, där får du lära dig massor om avel.

Bra avelsmaterial vet man inte helt säkert om hunden är innan den är äldre och även gjort de undersökningar som behöver göras, det är inte alla uppfödare som har möjlighet att behålla valpar tills de är runt 2 år gamla t.ex. Det är heller inte alla som vill ta en äldre hund/unghund utan vill hellre ha en valp eller vuxen.

#17 jag vet jag svarat på sånt förut men det har inget med trådämnet att göra alls.

Jag vet därför kostar äldre kaniner mer än ungar (däremot så är "äldre" 6 månader eller så men kaniner utvecklas ju snabbare än hundar)

Det allra viktigaste med osålda valpar är att dom inte går hemma och "dräller". Det är viktigt att göra saker med dom såsom koppelträning, socialträning, ut och åka bil, miljöträning osv - för att den ska kunna utvecklas i samma takt som en såld valp skulle gjort. Att sälja en halvårs valp som aldrig haft ett koppel på sig och blir livrädd för trafik eller folksamlingar pga den endast varit ute på landet är inget som gemene man vill köpa. Så att "jobba" med en osåld valp är oerhört viktigt för att den inte heller ska sjunka i pris - för inte många vill köpa en vacker halvåring, som inte klarar en normal miljö med allt vad det innebär.

Är det ingen som har hundar ute på foder tex efter ett tag?, jag tänker för mer erfarenheter osv

#19 så hundar ökar inte i pris när dom ökar i ålder?

#19 - nej, det är sällan dom ökar i ålder enbart av att ha blivit äldre. Det som ökar priset är meritering i så fall - olika beroende på vad för meritering det gäller. En injagad jakthund kostar troligtvis mer än en valp och likaså en invallad bc (men då är dom några år gamla). Utställningsmeriter kan öka värdet, men då lär det få vara en väldigt "snygg" hund och även den några år gammal. Även fria hälsotester bör räknas med, men då ska hunden vara över året för att resultatet ska vara officiellt.

Hundar mellan 8 veckor till 9 månader lär knappast öka i pris, då inga officiella meriter kan göra under den tiden och inte heller några officiella hälsotester.

#20 Nej, foderhundar lämnar man ut redan som valpar till någon som kan träna upp och meritera dem och så behåller uppfödaren avelsrätt (till två kullar tror jag att det brukar vara). När den är förbrukad, eller hunden når en viss ålder så övergår hunden i fodervärdens ägo. Det handlar alltså inte om att lämna ut "ett tag" utan för livet och man får då inga pengar för valpen utan byter omhändertagande mot avelsrätt, helt enkelt. Stiger i pris kan de göra om de är välmeriterade, då kan de helt klart vara värda betydligt mer än som valpar. Annars, som unghund, är väl priset oftast oförändrat om det inte skulle uppstå något som sänker värdet på hunden (t.ex något fel eller problem eller att den helt enkelt inte har tränats eller fått bra förutsättningar för att bli en bra hund).

#20 Generellt så ökar inte hundar i pris ju äldre dom blir. Eftersom dom flesta valpköpare är Svenssons som vill ha en familjemedlem så är man mer intresserad av att köpa en valp då den präglas så ofantligt mycket mer och snabbare på familjen än om man köper en äldre hund. Svenssons är inte intresserade av att se om det är en bra avelshund för dom ska bara ha en hund som passar ihop med familjen, och det gör den bättre om den kommer som valp. 

Man kan ju tycka att folk borde oftare köpa en vuxen hund, men då ska det ju vara färdigtränad om man säger så, alltså rumsren, gå fint i koppel, vara okej med mötande hundar och uppföra sig bland folk. Få uppfödare som sitter med 2-3 valpar + sina vuxna hundar har tiden och möjligheten till att få valpen att bli färdigtränad. Även om det finns uppfödare som är jätteduktiga på detta så är det tyvärr inte vanligt.

Det kostar ganska mycket att föda upp hundar, sen sjunker valpens pris då den blir äldre + att den kostar att härbärgera (och dessutom tar ofantligt mycket tid) vilket innebär att det är en dålig affär att ha kvar valpar. 

Uppfödare sätter ibland ut valpar på foder, valpar som dom tror kommer bli bra. Då gäller et att hitta folk som är intresserade av att meritera hunden (eller iaf ställa upp på att komma med hunden till tex utställningar). Det för att man som uppfödare ska ha fler hundar tillgängliga för avel utan att sitta och spara på massa valpar hela tiden.

Man ska vara medveten om att om man sätter ut en valp på foder, så kanske den inte duger som avelshund ändå som vuxen och då är den valpen "bortskänkt". Du kan aldrig ta tillbaka en hund som är satt på foder, utan det är att fodervärden tar hand om din hund som är priset, samt att du får använda den i avel (två gånger för tikar och 5-6 gånger för hane).

#20 Du kan inte börja lägga ut osålda valpar på foder för att slippa ha dem hemma, det fungerar inte på det viset med hundar. Lägger ut en hund på foder gör man med en valp som verkar lovande, som du vill behålla avelsrätten på, eller en äldre hund som du köpt in som avelshund men inte kan ha hemma. Och du kan inte ta tillbaka dem sedan, lägger du ut en hund på foder så gör du det med rätten till kullar och sedan går hunden över i fodervärdens ägo.

#24 Ja precis, viktigt att tänka på. Det är inte samma som foder på häst där man "lånar ut sin häst gratis en tid". Utan fodervärdskap på hund fungerar som så att man "säljer" en valp med bibehållen avelsrätt. Det innebär oftast att valpköparen får "köpa" hunden gratis mot att du som uppfödare får avla på hunden.

#25 ok jag har bara erfarenhet av foder då det gäller hästar och då är det helt annorlunda. Det låter som en kvinna som har kennel i en stad här i närheten men hon säljer valparna men har kvar rätter att avla på dom i x antal år.

#27 kan vara köp med bibehållen avelsrätt.

#27 Det är helt skilda saker, med hundar lägger man enbart ut avelshundar på foder/säljer med bibehållen avelsrätt. Hon säljer knappast alla valpar på foder, lägger man ut valpar på foder gäller det vanligtvis en valp per kull, ibland två.

#29 - Fodervärdsavtal ger rätten att ta kullar på en tik inom 5 år och 5-6 parningar på en hane inom 7 år.

Köpeavtal med bibehållen avtalsrätt ger rätten till en kull på tik inom 5 år och 2-3 parningar på en hane inom 5 år.

Det är med andra ord två olika avtal 🙂

Om sedan den som innehar avelsrätten inte tar några kullar/parningar alls är upp till denne - men rätten till dessa finns enligt avtal.

#30 Jodå, men vad jag menar är att det inte brukar göras med mer än 1-2 valpar per kull och inte med många ur samma kull.

#29 nej hon lägger säljer bara tikarna på det viset vad jag vet.

Jag menade bara att det var likt det hon gör.

TS/#16, det tycks vara flera kommentarer, som du anser inte har med trådämnet att göra.

Men jag anser det, annars skulle jag inte kommenterat.

Själva inledningen på din tråd låter i mina öron inte speciellt övertänkt.

"Jag och min man funderar lite löst på att om vi skaffar hund så kanske man ska avla också."

Tyvärr tänker många så!

Kan inte uttala mig om dina och din mams förkunskaper, efterom jag inte känner till dem alls.

För min del har jag lärt mig att man måste ha en klar plan över vad ens avelsarbete ska leda till.

Det får man inte om man inte har en mentor med god hund/avelskännedom och bevistar hundshower/träningar, där man ser rastypiska hundar och kunniga uppfödare/ägare.

Sen ska man veta att man aldrig tjänar pengar på hundavel om man är seriös.

Enbart titeln på din tråd tycker jag visar vad din tråd går ut på.

Vi har ibland så lätt att tro att en annan persons uppfattning är fel, om den inte stämmer med ens egen ooch då blir man aggressiv.

Men de är oftast enbart ägnade att förhindra misstag.🙂

En uppfödare jag känner har 40 ärs erfarenhet av uppfödning och det är mycket hon tycker hon inte kan.

#33 jadu det där har ingenting med vad folk gör av överblivna valpar.

Trådar som handlar om det ämnet kommer upp faktiskt ganska ofta på tex kanin i fokus och där anses det inte vara opseriöst att undra över sånt. Men jag är inte intresserad av vad folk gör med sina kaninungar som blir över eftersom det både redan finns trådar om det där jag kan läsa om det och vi har redan en plan för vad som händer med kaninungar som inte säljs.

Den här tråden är, precis som kanintrådar i ämnet bara en fundering, eller som trådar jag skapar på te i fokus om folks favoritfärger på tekoppar bara en "nyfiken i en strut" som undrar hur andra gör.

Den här tråden handlar inte alls om min och min mans förmåga att avla eller inte, jag förklarade bara hur frågeställningen kom upp. Sluta skriva OT i tråden tack.

Edit: sen är det uppenbarligen inte "uppenbart varför jag vill börja avla" eftersom det inte är för pengarnas skull då jag vet att man förmodligen om man räknar med arbetstid så går man extremt mycket back till och med.

Alla andra djur vi skaffat förutom katt har vi vetat att vi ska avla innan vi skaffar dom och det har inte heller haft med pengar att göra. Alla tänker inte som du verkar göra.

#34 Men du måste också förstå att sådana inlägg kommer upp då din frågeställning är väldigt ovanlig inom hund och hundavel. Ditt inlägg i #0 låter väldigt….oseriöst…och okunnigt. Men det behöver det inte alls vara och jag tycker absolut inte du fått några elaka eller tokiga svar om än några mer informativa än bara raka svar på din fråga. Men din frågeställning är väldigt…povokativ för många hundägare/uppfödare. Ditt sätt att helt avfärda och nästan bli irriterad på den typen av inlägg känns också ganska oseriöst. Tyvärr, men hundvärlden är inte lika dan som kaninvärlden. Hundar är inte en produkt så som kaniner är och vi pratar inte om dom på samma sätt.

#34 kaniner är ingen produkt, dom är lika mycket värd som en hund, och ja jag är irriterad på folk som inte kan hålla sig till frågeställningen så var vänlig och sluta med OT nu

#35 Instämmer. 🤗

#36 Men hundavel är något helt annat och hela frågeställningen känns väldigt märklig och också till viss del rätt oseriös som redan nämnts, det är inte särskilt konstigt att folk blir lite upprörda och fundersamma. Ni börjar i helt fel ände helt enkelt, man kan inte börja fundera på avel innan man ens har hund och har en ras man brinner för.

tycker att #33:s inlägg är jättebra eftersom det finns många som inte vet vad dem gör eller varför. Så TS: tycker du fått bra svar och det är ingen som  skriver OT eftersom det här är viktiga frågor och man missar lätt mycket kunskap om man är nybörjare. Att såna frågeställningar kommer upp är för att uppfödare ofta ser hundarna som en i familjen och inte något som är ivägen så det är nog därför:)

Vissa raser får mer valpar per kull också så det kan vara bra att vara insatt i om man vill få 3 eller 8 per kull, är ju lite skillnad:) Lycka till:)

#36 Jag har inte pratat om värdet på djuren. Såklart har en kanin lika stort värde som en hund. Men en kanin är en produkt, då man tex kan ha kaninproduktion. Det är en vara - kött, som vi äter. Det är, oavsett vad du vill kalla det, en jäkla skillnad på att föda upp kaniner och höns mot att hålla på med hundavel.

Jag har velat bli hunduppfödare sen jag var sex år. Jag har läst om hundars beteende, sjukdomar, behov, uppfostran, och ungefär allt som har med uppfödning att göra. Jag är nu 27 och jag har gått djurvårdsutbildning och jag har varit med på både kalvning, lammning och kattungefödslar och jag känner mig fortfarande inte redo. Finns så himla mycket mer som kan gå fel med en hund än t.ex. en katt. 

Jag har inte bråttom. Jag väljer kennelnamn med omsorg, jag gör "allt annat" jag vill ha gjort innan jag blir låst med en kennelfull med hundar. Jag sparar en buffert. Jag pluggar genetik. Jag pratar med uppfödare och frågar om erfarenheter. 

Jag har pluggat hund sedan jag kunde läsa och ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur redo jag inte är. Och eftersom jag fortfarande är ung så händer det att livet förändras fortfarande och jag vill vara säker på att jag väljer rätt ras innan jag kastar mig ut i branchen och skapar mig ett namn. 

Detta är vad folk pratar om. Hundavel är så himla mycket annorlunda motför många andra djur just för att det är så sjukt mycket som kan gå fel.

Jag tycker det här egentligen blev en riktigt bra diskussion. Fråga är "vad gör man med osålda valpar" och svaret är ganska entydigt "man behåller dem tills man hittar ett bra hem till dem". Valpar blir generellt sett inte mera värda. De kostar. 

Det som folk reagerar så starkt över tror jag är att det finns så mycket folk ute i världen som tänker som så att "det skulle vara så kul med valpar, och den och den hunden skulle få såååå uuuurgulliga valpar". Det finns fortfarande tankar om att tikar bör få en kull för att undvika livmodersinflammation. Det finns så mycket hundar redan, hundar som behöver nya hem, så hundfolk reser ragg bara över tanken på att sätta en kull till världen bara för att. 

Mina föräldrars granne fick valpar med sin tik. Hon har fortfarande kvar tre hannar, de blev aldrig sålda. I dagens läge är de väl ca 6 år gamla, och familjemedlemmar. De söker inte längre nya hem. Men det är något man måste räkna med, att man blir kvar med hundarna som ingen annan vill ha.

Jag påminner flera här att hålla sig till trådens ämne och TS fråga handlade om vad man gör med osålda valpar i en kull. Om TS är lämplig att ha kennel bör inte diskuteras här. Har man råd och tips till TS kan man skicka PM. Nu har TS önskat att man ska hålla sig till trådens ämne, då tycker jag att vi respekterar det.

Behåller dom tills dom hittar ett gott livslångt hem och ger dom det dom behöver under tiden.

Ber om ursäkt om jag upprepar något som redan sagts eller om det anses som OT.

Genom av göra sin avel attraktiv med bra avelsmaterial, bra uppfödning, gärna ha ett socialt nätverk och kanske en gnutta pr så kan man underlätta för sej själv.

Sen påverkar såklart marknaden, ger man sej in på en övermättad marknad och är helt ny så får man nog kallt räkna med att behålla större del av kullen.

 Tycker inte ´TS trådstart är oseriös, visst kan man undra över hur folk gör med osålda valpar, alla har frågor i början och inget konstigt med det.

Sedan behöver man inte alls vara frälst på hundrasen för att avla, bara man avlar på sunda hundar och vet vad rasen kräver och behöver.

#46, det är för att så många tänker som du som så många hundar avlivas för att ingen vill ha dem, hur sunda de än må vara.

#46 Skall man avla så gör man det för att man brinner för rasen, finns absolut ingen anledning annars.

# 48 vilket struntprat. Ge en anledning till varför så kanske jag ändrar åsikt.

# 47 du kunde bara inte låta bli va, du ska nog inte gnälla på att andra är otrevliga när du själv är det.

#49 De med sann passion för det de gör går den extra milen för att göra allt rätt, medans de allra flesta människor utan passion för rasen tar genvägar för att ha lägre kostnader. Rasens bästa kommer mao inte i första hand.

#49 Absolut inget struntprat, har man inget mål och inte brinner för sin ras har man inget i avelsvärlden att göra, punkt slut.

Att avla bara för att är bara att förstöra för rasens bästa.

#48 - håller med här. Hundavel är inget man tjänar storkovan på och det är något man gör just för att man brinner för en viss ras och vill fortsätta att bevara den alternativt förbättra den. Seriös hundavel är en dyr hobby.

Jag kan ju säga hur jag antagligen skulle göra om jag avlade på hund.

Jag vet att det alltid kan hända att köpare ångrar sig även om alla i en kull blir tingad, jag har haft folk som betalat en del av priset men ändå ångrat sig dagen före leverans så jag räknar inte med att folk som köper hundar är "bättre" faktiskt.

Vi skulle antagligen ha kvar hundarna tills dom är såld och absolut inte skaffa en ny kull under tiden. Skulle det ta lång tid att få en kull såld skulle vi vänta ett bra tag innan nästa.

På samma sätt som vi gör med kaniner alltså.

Priset tror jag inte vi skulle sänka lite som "kvarleva" efter kaninerna (som ökar i pris ju äldre dom blir) om inte nån visar sig vara helt omöjlig att lära då det kräver mer av en framtida ägare.

Däremot trodde jag folk hade mer knep med tanke på hur många kennlar det ändå finns i Sverige (så det borde finnas många osålda valpar i Sverige just nu faktiskt), tex trodde jag att folk kunde ha djur ute på "foder"* eller liknande när dom blev "äldre"

Sen var jag liiite nyfiken om folk som avlivat osålda valpar skulle svara för dom finns, men jag förstår att dom inte vågar.

* foder på det sättet som man har hästar på eller som katten vi har var på hos oss.

#53 Avlar man seriöst och verkligen ser till att just ens avel bidrar till rasen och är bra så behöver man inte oroa sig så mycket, då finns det efterfrågan. Det är nog inte särskilt vanligt med seriösa, renrasuppfödare som avlivar osålda valpar, man behåller dem tills de hittar ett bra hem. Kanske isåfall mer förekommande bland blandrasavel, där det kan vara svårare att hitta rätt hem. På foder lägger man alltså inte ut osålda valpar, enbart sådana som skall gå i avel.

Det som sticker i ögonen på mig lite när jag läser ditt senaste inlägg är att det låter som ni vill skaffa nya kullar tätt in på varandra, man avlar ju inte bara för att avla. Ni måste ju ta tid på er att kunna utvärdera er första kull innan ni fort skaffar en ny, ni måste ju se hur era val får för resultat så ni vet hur ni skall tänka nästa gång. Det kan ta tid att planera en kull och det skall man låta det göra, man får inte ta förhastade beslut i planeringen.

#54 hur "seriös" man än är så kommer det nån gång att hända att en valp inte blir såld då det är tänkt, på samma sätt som att det nån gång kommer bli nån valp som blir sjuk eller dödsfödd eller att man får ta tillbaka en valp.

Det enda man kan räkna med när det gäller (all) avel är att det inte kommer att gå som planerat, alltså borde alla även "seriösa" planera inför det som man inte vill ska hända så att man har en handlingsplan när det som inte "får" hända händer.

Som sagt läs * i inlägg #53 så förstår du vad jag menar med foder ( det var också därför jag skrev det inom ""). Jag skrev det som ett exempel för vad vet jag, nån kanske har en mamma som överblivna valpar kan bo hos ifall det krisar tex.

#55 Det är ju klart att seriösa uppfödare är beredda på att behålla valparna, det måste man vara. De behåller dem tills de hittar rätt hem om det blir någon valp som inte blir såld genast, men chansen är större att man inte behöver sitta där med någon osåld valp om man faktiskt håller på med bra avel som verkligen gynnar rasen, då finns det uppfödare som är uppbokade långt innan kullen är född och inte sitter kvar med några osålda valpar sedan heller.

Är man inte beredd på vad som kan hända och inte kan hantera att man blir sittandes med valpar kvar skall man inte heller avla, är det lätt hänt att det kan uppstå krissituationer skall man heller inte avla, som uppfödare måste man vara mycket förberedd.

#56 men det kan ju vara nåns förberedelse att man lämnar över en äldre valp tillfälligt till sin mamma tex om dom inte blir sålda. Alltså nått planerat och förberett inte nått man gör i panik.

Krissituationer kommer att hända, det måste man räkna med, vid nog få kullar kan man ha tur och det inte händer men ingen varelse är skapad utan att det inte blir nån dödfödd alls, inte nån blir sjuk alls osv. annars skulle väl inte veterinärer behövas.

Krissituationen kan ju hända en själv eller ens familj (olyckor och sjukdomar kan man inte förutspå) eller köparen (olyckor och sjukdommar kan ske där också som gör att ett planerat köp inte blir av)

#57 Som uppfödare skall man inte behöva placera ut osålda valpar medan man väntar på att de skall säljas, det är nog inte många som är intresserade av att köpa valpar av någon som har placerat ut dem här och var för att denne inte kunde ta hand om dem själva, är det också så att man får behålla valpar så länge och blir tvungen att göra på det sättet kanske man skall fundera över om man borde hålla på med avel. En duktig uppfödare har inte sådana problem.

Hundavel är något helt annat än kaninavel, gå uppfödarutbildning, var aktiv inom rasen i många, många år och skaffa goda kontakter med uppfödare och hitta någon/några uppfödare som är villiga att hjälpa dig, innan du börjar med avel. Du kan inte börja avla med den/de första hundarna du skaffar dig, du måste få kunskap och erfarenhet av rasen först och sedan när du har tillräckligt stor kunskap så du vet vad du skall söka efter, kan du börja leta efter en riktigt bra stamtik.

#58 Jag tog det som ett exempel på hur folk kanske gör. Man kanske har en mamma som förr hållit på med avel som inte kan göra det aktivt längre men gärna vill hjälpa. Folk i såna situationer som gör så tycker jag inte är oansvariga. Det jag menar är att alla har olika sätt att lösa problem. Ett sätt som varken skadar hunden, en framtida köpare el kenneln kan ju inte vara fel eller?

resten svarar jag inte på Då det är OT

#59 Som uppfödare måste man vara beredd på att bli sittandes kvar med valpar ett tag, visst, har man en förälder som är uppfödare kanske de kan tänka sig hjälpa till, men hur många gäller det egentligen? Och hinner valparna bli så pass gamla och det inte finns något intresse för dem kanske man skall fundera över om man faktiskt skall hålla på med avel, ifall intresse saknas har man nog inte gjort sitt bästa för rasen.

Resten hör ju även ihop med din andra tråd, men det är ju du som väljer om du vill ta emot hjälp eller ej. Det är ju ändå det du kommer behöva göra om du skall börja med avel, kan inte se hur det skulle vara OT, det är ju en del av det som gör att man inte blir sittandes med osålda valpar länge.

#60 men det kan ju finnas, jag menar bara på hur folk kan svara. Jag menar även om alla sagt att dom stannar så har det ju ändå varit olika hur man gör sen tex om man sänker priset eller har kvar priset.

Svara då i den andra tråden eller skicka PM, jag vill inte att tråden ska smutsas ner mer med OT då det inte har nått med tråden att göra.

Jag skulle ha haft kvar dem tills dem blev sålda och ha kvar priset på valpen om jag valde att skaffa valpar, är vad jag är van vid att andra gör:)

Känner ingen uppfödare som placerar ut osålda hundar i väntan på köpare. Utan nej, dom behåller dessa själva under tiden dom väntar och jobbar med dom precis som dom förhoppningsvis skulle blivit jobbade med om dom sålts till en person/familj. 

Dvs rumsrenhet (ja en del tar ju tid på sig, inte helt ovanligt att dom inte är helt rumsrena innan 7-9 månader), miljötränar (alltså kanske deltar i valpkurser, åker iväg och vistas i olika miljöer, träffar människor och andra djur etc), ensamhetstränar (blir väldigt svårt och kanske omöjligt att sälja en halvstor valp/unghund som har svår separtionsångest och inte klarar att ens vara ensam hemma ens 10 min), tränar vanlig vardagshyfs som koppelpromenader, inkallning osv (detta måste göras en och en så har man mer än en valp över och dessutom tiken så blir det många promenader för en annan…).

Men som som redan sagts så har man avlat på tillräckligt bra individer både hälsomässigt, mentalt (ska finnas dokumenterat, räcker inte med att hunden aldrig varit sjuk eller den är trevlig och snäll). Samt att kullen har en intressant kombination i fråga av andra meriter hos föräldradjuren och även längre bak i leden (här kan både arbetsmeriter, utställningsmeriter tex spela stor roll) Så blir man oftast inte stående med valpar någon längre tid om man dessutom har rykte om sig att vara en tillförlitlig seriös uppfödare med fokus på rasens bästa 🙂

#59 "alla har olika sätt att lösa problem"

Precis, vissa är seriösa, andra oseriösa. Att överhuvudtaget se valpar man har valt att ta som "problem" gör att det redan där känns oseriöst.

#50 Min erfarenhet säger tvärtom, de som brinner för rasen är helt blinda för dess fel.

#51 Tja, en del brinner för hälsosamma hundar, oavsett ras.

#54 Vilket nonsens. Även seriösa uppfödare med medfödda kunskaper kan stå där med en kull som inte föll ut som planerat och valpar kvar.

#64 det är inte valparna som är problemet utan situationen. (för man kan ju inte säga att en kanin som rymt inte är ett problem även om man får räkna med det som kaninägare tex)

#65 Ja, visst kan de, men de är förberedda på det också och är beredda på att ta hand om valparna tills de hittar rätt hem åt dem. Men är man mycket duktig och verkligen satsar på det man gör så står man inte kvar med valpar tills de börjar bli bra mycket äldre. Det vi pratar om just nu är ju valpar som lämnar osålda upp till 1-års ålder eller t.o.m mer.

Självklart skall hundarna vara hälsosamma, men en avelshund behöver vara mer än enbart hälsosam, när det gäller en ras där hälsan inte är ett stort problem.

#65 Gissar att det är mitt inlägg du kallar nonsens även om du numrerat lite galet! 😉 Nja jag ser inte osålda valpar som ett problem. Aldrig någonsin. Det är inget problem för mig, för jag ser alltid till att ha tid och plats och möjlighet att ta hand om dem så länge som det krävs.

#67 Och du menar på att TS inte är förberedd när hon funderar på hur man då gör ÅRATAL i förväg innan hon ens börjat?

#0 I och med att du vill pyssla med brukshundar så finns det en sak du kan göra om du får valpar över och det är att premiera dom, dvs testa dom, träna dom och tävla i de grenar som rasen är avsedd för.

Då är även en vuxen hund lättare att sälja, men dyrt blir det.

#69 Var har jag påstått det? Det jag menar är att man måste vara förberedd på att bli kvar med valpar. Uppfödare brukar alltså inte avliva eller placera ut valpar som blir kvar. Men iochmed att ts inte vill tävla/meritera några hundar kan det alltså bli svårare med osålda valpar.

#68 Nops! Numrerade helt korrekt, men kanske ska granska ditt inlägg också. 😉

#71 Ja det var fler som tyckte som jag! 👍

TS, det finns ingenting i världen som hindrar dig att sätta ut valpar eller hundar "på foder" i samma bemärkelse som man gör det med hästar. Det handlar bara om vad du och "fodervärden" kommer överens om. Att ordet "fodervärd" har en annan gängse betydelse i hundvärlden betyder inte på något sätt att det är förbjudet eller mot några regler att göra som man gör i hästvärlden - bara att du bör kalla det för något annat.

#73 Nej, man kan inte göra det, man kan inte bara bryta regler, det får konsekvenser.

Lägger man ut en hund på foder så har man ingen som helst rätt att ta tillbaka den hursomhelst. Lägger man ut en hund på foder övergår den i fodervärldens ägo efter den fått sina kullar, uppfödaren kan inte ta tillbaka den.

Menar du att man inte skulle skriva något kontrakt så gör man det också knepigt för sig, när man sedan kommer och vill ha tillbaka hunden kan den som tagit hand om den kräva att få betalt för den tiden de tagit hand om hunden. Har de även haft den under en längre tid och kan bevisa det, kan de få över hunden i sin ägo. Vill man kunna få tillbaka hunden i en sådan situation får man se till att skriva ett inackorderingsavtal innan och betala för att ha hunden hos någon annan.

#70 jag vill inte ställa ut, men tävlingar som tex drag el liknande kan jag tänka mig (min man vill inte tävla i nått men vi är ju två i hushållet) däremot måste jag kolla upp sånt mer, tex kanske kolla på vindelälvsloppet, det går varje år genom byn mamma bor i.

#73 min man sa exakt samma som du bara för några minuter sen 😃

#74: Lägg av nu. Det finns inga regler i världen som hindrar tlover från att till exempel lämna en hund eller valp hos mig, på villkor som hen och jag kommer överens om.

#76 Det är som att vilja att det skall gå dåligt att bara lämna över en hund hos någon annan utan några avtal. Ts kan bli av med hunden eller så hamnar denne att betala, inte många som kan tänka sig ta hand om en hund gratis för att sedan bli av med den.

#76 Om man ska vara ansluten till SKK och ha kennel så finns det sådana regler att hålla sig till.

#75 Kan bli riktigt dyrt för dig eller så kan du t.o.m bli av med hunden om du bara lämnar den för en tid hos någon annan.

#77: Och exakt vem är det som har sagt att det ska ske utan avtal?

#78: För fodervärdskap, ja. Inte för vilken individ hunden ska vistas hos under olika faser av sin existens.

#80 Du? För använder man sig av fodervärdsavtal har man ingen som helst rätt till att ta tillbaka hunden. Inackorderingsavtal kan man däremot använda sig av, men då skall ts också betala för hundens vistelse hos någon annan. Några egenpåhittade avtal gäller inte.

Alla blivande uppfödare måste ju börja någonstans, men också vara beredda att lyssna på vad de som sysslat med uppfödning under många, många år.

När jag var ung, trodde jag jag kunde allt, men inser att man aldrig gör det.

 Mina kommentarer har INTE varit menade som" besserwisser svar" utan helt enkelt dela med mig av mina 20 år med egna hundar och med en mor som fött upp hundar sedan jag var baby.(40 år) De flesta lär sig av andra, mer erfarna, inte själva.

Och det har som bakgrund för min del att jag arbetat med rescue av hundar både i U.S.A., där  1000000 hundar avlivas varje år  på grund av överavel.( Brookers, puppy mills, BYB)

Om man upplevt det på nära håll, vill man naturligtvis göra allt för att förhindra ev. upprepning om möjligt.

Snälla ni, som har annan åsikt, jag respekterar det, men ni måste också respektera min åsikt och inte ta dem som personangrepp.

Vi vill alla våra hundar det bästa!

#80 Det kan ju bli komplicerat att placera ut hundar till höger och vänster utan avtal. Och jag skulle inte vilja att mina hundar flackar runt under olika faser av sin existens, men det är ju jag det… 😎

#79 #83 Jag har faktiskt aldrig sagt att jag kommer att göra så, jag sa att det antagligen är en lösning som faktiskt antagligen finns redan. Sen har varken jag eller grönstedt sagt att det ska ske utan avtal.

Sen vill jag bara säga än en gång att jag vill gärna inte ha OT i denna tråd, det börjar nämligen slingra in sig på OT i vissa inlägg. Det finns säkert mer passande trådar eller liknande där det kan hamna istället.

Såg en liten film som kanske kan passa? 😎

#81: Jag har, som du borde ha vetat om du läst vad jag skrivit, inte rekommenderat att man använder fodervärdsavtal, och för den delen inte heller inackorderingsavtal. Det är fullkomligt möjligt för vem som helst att ingå vilka avtal som helst med vem som helst; deras giltighet begränsas endast av gällande lagstiftning och varken du eller Kennelklubben är någon lagstiftande instans.

#83: Och exakt vem har talat om att placera ut hundar till höger och vänster utan avtal, eller att låta några hundar flacka runt under olika faser av deras (sic!) existens?

#84 Nej, det är ingen lösning som existerar. Du kan inte använda något eget påhittat avtal heller för det kommer inte gälla, det enda avtal du kan använda för att få tillbaka hunden är ett inackorderingsavtal och då måste du också betala för att hunden är hos någon annan. Det är alltså ingen möjlighet att lämna över en hund gratis utan att betala, den som tar hand om hunden kan alltid kräva att få betalt sedan när du kommer och vill ha tillbaka hunden.

#86 Du?? " Inte för vilken individ hunden ska vistas hos under olika faser av sin existens."

#86 Nej, du kan inte använda dig av några egna avtal när det gäller denna situation!

Detta har varit uppe många gånger, med uppfödare eller bara vanliga ägare som gjort det stora misstaget att lämna iväg en hund och tro att de kan ta tillbaka den sedan. Det man kommit fram till genom advokathjälp och i rätten när det blivit stridigheter är att uppfödaren får lov att betala för hundens vistelse hos någon annan om hunden inte varit hos den andra personen så länge så de kunnat ta över hunden på sig själva. Och det enda avtal som gäller är inackorderingsavtal.

Vad sägs om att respektera TS önskan om On topic?

#75 Även om draget är mitt liv, så är det nog inte det du ska lägga vikt på hos en osåld valp, i så fall skulle du nog satsa på en ren draghund som AH (och de är inte roliga att ha ihop med höns och kaniner, tro mig).

Det jag menar på är jaktprov, vallning, lydnad osv, alltså sånt som folk behöver från en mer allroundhund. 

Har du sett att det finns http://jakthundar.ifokus.se/ ?

Uppfödarutbildningen inom SKK:s regi är en bra start. Man behöver även lära sig dom regler som gäller för uppfödning inom SKK:s organisation 🙂 SKK har avtal som gäller i de flesta fall och som ska användas inom försäljning, fodervärd, köpeavtal med bibehållen avtalsrätt osv och det ses inte med blida ögon på egenhändigt skrivna avtal inom organisationen. Just därför är det viktigt att lära sig vad som gäller, för annars riskerar man som uppfödare att åka ut och då kan inte valpar registreras.

#90 svarar i pm så att inte vi ska dra tråden OT heller 🙂

#84 Och svaret du får är att det inte finns någon sådan lösning som används. Enligt lagen så faller hunden i innehavarens ågo efter en viss tid. Oavsett vad ni skriver för egna avtal. Alternativet är att du blir stående skyldig att betala.

Du har också fått svaret att det går utmärkt att skriva ett inackorderingsavtal, där du betalar alla kostnader för hunden och eventuellt en summa för arbetet.

Men ett sånt avtal som fungerar på häst fungerar inte på hund, rent lagmässigt. Oavsett vad du och personen kommer överens om.

Sen känns det inte så bra att låta valpar flytta runt. Även om det bara blir en enda mellanhand så är det något som dom flesta medvetna valpköpare drar öronen åt sig av. 

#86 SKK är inte en lagstiftande instans, men dom kan fortfarande ha regler för vad som gäller för dig som medlem. Och dom har många regler som man måste följa om man ska få vara ansluten uppfödare.

#93 jag gav bara exempel på nått som jag faktiskt tror föregår, även om det kanske är i liten skala, det kan vara ens mamma, pappa, svärfar eller liknande som gör det, det behöver inte vara en främling.

För faktiskt, jag vet att jag kan ringa både min mamma eller moster om jag måste av nån anledning vara borta från djuren, det är ett skyddsnät man bör ha som djurägare, det kan vara nått liknande man kan göra helt enkelt.