Det beror nog helt på varför de omplacerats och hur dan ägaren är. Jag har god kontakt med en man som tagit över en av mina katter. Men jag är inte på honom eller så, utan vi har varandra på facebook och gillar mest varandras bilder. Ibland får jag uppdateringar angående katten som jag blir jätteglad över!

En som jag köpte katt av la sig i allt. Gnällde om att jag måste skaffa försäkring - efter att katten redan var försäkrad - och var allmänt efterhängsen. Klagade på mitt matval, klagade när jag åkte och hälsade på mamma och tog katten med (ingen lång resa och katten mådde hur fint som helst), klagade på allt som fanns att klaga på, i princip. Jag matade inte direkt katten med småspik, men enligt henne var det fel mat. Hon var både otrevlig och efterhängsen. Till slut sa jag ifrån och då sa hon att hon ångrade att hon omplacerat katten till mig, så jag blockerade henne på facebook och sa upp kontakten.

Men annars har det gått bra. Har skickat/fått uppdateringar då och då, någon bild fram eller tillbaka, men annars lägger jag mig inte i det. Skulle jag omplacera en katt (eller hund) och se att nya ägaren gjorde regelrätta fel, t:ex vägrade försäkra, eller ta den till veterinär om den hade ont, då skulle jag som föredetta ägare lägga mig i. Men annars inte. Det är inte min katt längre. Nog kan man bry sig ändå, och klart man kanske vill ha lite kontakt för att se hur det går, men lägga sig i eller tro att man kan bestämma över djuret man inte äger längre kan man inte göra.

Vi har placerat om en hund, eller ja, min familj. Min mamma hade kontakt sedan innan med kvinnan som har tagit över vovven, och dom har fortfarande kontakt via FB. Tror familjen varit och hälsat på vovven en eller två gånger bara.

Men min mamma och kvinnan pratar ju om allt möjligt annat än just vovven, så deras kontakt är bra. Min mamma får uppdateringar ibland, när vovven gjort nåt speciellt eller så. Men över lag vet vi att hunden mår bra där den bor nu.

Jag tror att kontakten beror på från person till person. Vissa kanske man får jättebra kontakt med, och kan även hålla en kontakt efteråt, och inte bara prata om hunden.
Medan med vissa har man ingen kontakt alls. Den som omplacerade kanske inte vill ha kontakt heller.

Jag har tagit över Snöboll. Jag erbjuder förre ägare/ägarinna att träffa honom när vi åker förbi eller är på besök i stan men de är inte jätteintresserade. Dock har jag blivit lovad hundpass om jag ska bort en längre tid, vilket känns bra. Ägarinnan tror att hunden har det bättre av att inte träffa henne, men jag tror inte det spelar någon roll. Snöboll vet att han bor med mig nu :)

Jag har kontakt med min hunds uppfödare(hon såldes som vuxen omplacering av uppfödaren) självklart! Hon hade gärna fått hälsa på mycket, men vi bor rätt långt i från varandra.

Några få gånger/år kanske ja, men i övrigt är det min hund och då jag som bestämmer vad den ska äta, ha för utrustning och motion/aktivering.

Dock aldrig tagit en omplacering på det sättet :)

Jag har haft två omplaceringar och nästan inte haft någon kontakt alls med förra ägarna. 

Den ene ringde jag till efter några år och berättade att allt var bra och att vi älskade vår hund mycket. Han blev så glad att höra det. Jag kommer ringa den dagen hunden är borta. Det behöver han få veta. 

Det beror nog mycket på omständigheterna kring omplaceringen. Är hunden vanvårdad tycker inte jag att man har någon skyldighet alls mot förre ägaren.

Den första hunden hade farit illa och den ägaren ska vara glad över att jag inte anmälde honom. Mera kontakt än så behöver vi inte ha.