Hejsan! Synpunkter som en som delar hus med en Tollare.

Skulle beskriva de tollare jag känner som väldigt osäkra, arbetsnarkomaner och stressade hundar. Har tyvärr även träffad en del aggressiva sådana. Jag tror dock att det till stor del beror på att de här hundarna inte används till det de är ursprungligen avlade till att göra.

#1 Tack för att du delar med dig :) Får man fråga hur de hundarna används?

Den som bor i mitt hus aktiveras väl, agility och en del spår. Det är också den bästa av dem jag känner och han är ändå rätt stressad. En annan aktiveras bara genom promenader och han är som jag anser ett mentalt vrak. En tredje en hona, aktiveras mest genom promenader och lite lydnad. Hon är väldigt aggressiv och har huggit mot min hund ett par gånger. 

Det är väl dem som jag känner rätt bra. Sen har jag träffat flera när jag varit ute på promenad. Känns som tollare börjar blir rätt popis hmm? Minns speciellt en som drog så att hans ägare trillade bara för att han skulle fram till min hund. Han skällde och morrade förskräckligt, som tur var släppt ägaren inte kopplet.

Trots min negativa syn på tollare tycker jag att det är en fin hundras 🙂 Du som tänker jaga med den skulle nog kunna få en riktigt fin tollare. Skulle dock vara extremt noga med uppfödaren.

Lycka till.

Jag hade en bonuskusin (eller vad man ska kalla henne) förut, hon hade två tollare. Riktigt trevliga hundar. Hon tränade/tränar allt möjligt och tävlade iaf i lydnad och agility, ev även något annat. hon tränade också viltspårspår, jaktträning m.m. 

Detta var lugna stabila hundar utanför träningsplanen. Sociala och trevliga med både andra människor och djur :)

#3 Intressant, tack igen för att du delar med dig 😃

Ja, jag upplever också att den börjar bli mer och mer populär, och som med alla raser som ökar i populäritet så ökar ju också antalet mindre seriösa uppfödare, och antalet mindre lämpliga djur som hamnar i aveln :/

Tack för tipsen, uppfödare med bra avelsmaterial är jag extremt noga med, det är inget jag kompromissar med. Väntar hellre länge på en lovande kull :) 

Nu är det ju iofs inte spikat att det blir en Tollare, men för närvarande står den högt på listan. :)

#4 Kul att höra :D

Åh en röd liten krutbomb! 😃

Enligt mig (minns nu enligt mig bara) så är de ofta väldigt pipiga/pratiga, det är ju både på gott och ont såklart. 
De har lätt för att gå upp i varv och stannar gärna där och är svåra att varva ned. som tidigare skrivit, arbetsnarkomaner som vill ha nått nytt hela tiden.

Mer vet jag tyvärr inte, men de verkar underbara om man har långt tålamod och vet hur man ska hantera dem när de går upp i varv, det vet inte jag nånting om ''tyvärr'' men lycka till iaf! 😛

En granne har tollare och det är absolut världens tryggaste finaste hund!
Den får mina hundar att verka som flängiga blådårar för den går så fint både i koppel och lös, mestadels går den lös då den är otroligt lyhörd och lyssnar till minsta vink.

Den är helt säker i alla situationer och flänghälsar inte utan hälsar lugnt på både hundar och människor. Hunden hänger med på joggingturer, skidturer och till stall. Riktigt harmonisk hund.

#7 En röd liten krutbomb är nog en rätt bra sammanfattning på min upplevelse av dom också 😂 På gott och ont :P

Ja jag har förstått att man inte får slarva med passivitetsträningen ;)

#8 Åh vad mysigt det låter! :) Vet du om hon tränar något särskilt med den?

#9 Nej den är enbart aktiv sällskapshund, hon körde lite agillity förr dock (:

#10 Vilken guldklimp hon måste fått tag i! :)

Min uppfattning av tollaren är att det är en väldigt alert och pigg ras, allt går snabbt. De verkar även vara väldigt kontaktsökande och förarveka.

en kompis har en tollare på snart ett år. har dock inte träffat den sedan i vintras men honom upplevde jag som att ha ganska svårt att koppla av och i kopplet drog han mycket, men ägarna hade inte övat så mycket på det då de mest haft honom lös.

han verkade väldigt energifylld och första gången han och min hund träffades var han ganska osäker. andra gången var det dock stor skillnad :) denna tollare är ju fortfarande ung.

en kompis till denna kompis har också tollare och denna ska vara väldigt dominant och bestämd gentemot tollare 1, ägaren sa att han var ganska bångstyrig men så är han ju också i den åldern (bara nån månad yngre än tollare 1)  ;)

har träffat på en tollare i skogen som gick lös med sin matte. jag och min hund, som var kopplad, stannade och lät de passera. denna tollare verkade väldigt duktig och lyhörd, medan jag själv fick avleda min hund så han inte skulle vilja fram och hälsa.

sen finns det ett par som jag inte känner men har en kompis som känner dem. detta par har fem hundar i en lägenhet, varav två är tollare och tre shelties och tydligen fungerar det utmärkt. hur de får ihop det förstår jag dock inte ;) men de är säkert duktiga och kunniga hundägare! hundarna skäller inte när de är ensamma och visst kan promenaderna se rätt jobbiga ut (träffade på de en gång) men överlag verkar det går förvånansvärt bra. 

aktiverar man tollaren rätt och passivitetstränar den mycket tror jag man har stora chanser att få ett underbart hundliv :)  men jag tror också att den kräver en hel del, så själv hade jag inte valt den rasen.

Mina föräldrars vänner har tollare. Tyvärr ingen trevlig hund, men hon är "deras lilla bebis" och blir behandlad så. Det kan tyvärr göra de flesta hundar jobbiga.

En väldigt stressad hund som ständigt ska vara överallt, har massa konstiga påhitt för sig, stjäl mat tex. Säkerligen pga understimulans och bristande diciplin.

Jag är lite ledsen att detta är min enda erfarenhet av rasen. Jag är säker på att är ute finns många trevliga tollarindivider, och med bättre erfarenheter hade det inte varit omöjligt att det låg en tollare istället för aussie bredvid mig i soffan idag.

Det går en tollare på samma jaktapporteringskurs som min hund och mitt intryck är att det är rn väldigt trevlig ung tik. Pigg, alert, arbetsvillig, kan dock ha tendens att pipa under övningarna när hon måste vara still och titta på när dr andra hundarna jobbar. Mycket söt och glad, känns inte som hon har ett aggressivt ben i kroppen. Hon är inte speciellt lydig och springer gärna iväg på eget bus men det har nog med den unga ålder att göra :)

Min kollega hade en tollare som hon fick avliva i unga år pga något som kallas "ragesyndrom". Vet inte om det är vanligt inom rasen…

#16 ren nyfikenhet. Är det sjukdomen som gör att de så lätt blir förbannade?

#16 Rage-syndrom är något som börjar bli vanligare hoss tollaren, så vitt jag vet. Tollarens mentalitet är väldigt blandad, de flesta är osäkra, stressade och mentalt nevrak, medan andra är stabila, lugna och arbetsglada. Det är en söt och gullig hund i bra storlek och många verkar tro att det är en lite, röd golden retriever och skaffar därför hunden för sällskap, och det är inget liv för en tollare. En röd raket till arbetsnarkoman, skulle jag vilja kalla tollaren, och är ingen hund man ska skaffa om man inte är berädd på att arbeta. Passitivitet från dag 1, och jag skulle inte vilja aktivera den jättemycket under det första året utan det blir nog mer passitivitet under det första året, för då har jag upplevt att hunden blir lugnare. De klarar av 1-2 dagar utan aktivering men sedan har man att jobba.

#17 Rage syndrom gör att de helt plötsligt attackerar, och när de attackerar, attackerar de ordentligt. Rage syndrom finns även hoss röda cockerspaniels.

Min kompis har en tollare (tik). Den var otroligt osäker när hon fick den (som 1-åring). Men den har fått mer och mer självförtroende och idag är det en tuff brud som hänger med på det mesta. Hon aktiverar inte den särskilt mycket men den är glad och trevlig ändå, bara av att få sina promenader.

Hade en träningskompis som hade en tollare (hane). En helt annan hund, stissig, burdus, hårdhänt, tog det sällan lugnt osv. Hon aktiverade den mycket med fålgelträning, agility, lydnad, bruks osv. Gillade inte den hunden särskilt mycket.

Vet även en tjej i stallet som har en tollare (tik). Den hunden vet jag inte så mycket om, har bara hälsat på den några gånger lite snabbt när dom passerat/stannat å pratat. Den verkar snäll och trevlig, lugn och avkopplad. Ingen aning hur mycket dom aktiverar den.

Känner till några till men har inte kunnat få så stor uppfattning av rasen. En uppfödare sa till mig (då jag för länge sedan ville ha en tollare) att dom inte gillade att bli klappade, och det har jag märkt flera tollare IRL som det faktiskt stämmer på. Dom har inte varit särskilt mycket för fysisk kontakt.

#17 som jag förstod det så är rage syndrom liknande epileptiska anfall. Hunden är okontaktbar och blir aggressiv. Det kan bero på hjärnskada men kan vara ärftligt som ep.

Tack alla för att ni delar med er, alla iakttagelser, stora som små, är välkomna och uppskattade 😃

Det är som jag misstänkte extremt blandade erfarenheter. Det är precis så jag uppfattar rasen också, som väldigt väldigt blandad och att man verkligen måste förstå vad det är man ger sig in i när man skaffar en tollare. Det värsta man kan göra för både sig själv och sin hund är väl att tro att det är en söt liten röd golden som nöjer sig med promenader och sällskapslydnad. Skulle vilja kalla Tollaren för retrieverns svar på Border Collie.

Känner en ung tollartik. Hon har alltid varit försiktig av sig och kan vara lite skeptisk mot nya saker. Mot hundar hon är lite osäker på är hon väldig låg. Hon är väldigt lydig men har så klart haft sina trotsperioder. Hennes ägare tränar många olika saker mycket med henne, och hunden en verkligen intresserad av jobba. Det är riktigt kul att se de ihop. Hon är en stabil, arbetsglad hund och verkligen inga problem att koppla av.

Jag har också gått samma valpkurs som en liten tollarehane. Husse var väldigt ambitiös så den kunde väldigt många saker väldigt tidigt. Den verkade väldigt hyper, men det blir ju de flesta valpar på sin första kurs. Den var ett riktigt litet matvrak, svår att träna med ibland för den var så fokuserad på godiset.

#23 Ang mat är retrievers generellt sätt väldigt matglada, mer will to eat än will to please, haha! Ang. att hunden var hyper kanske det inte lagt tillräckligt mycket fokus på passitivitet, vad vet jag, tycker det är otroligt viktigt när det gäller passitiviteten hoss tollaren :|

Den enda tollaren jag känner är lydig, men även dryg och stressad. När vi hälsar på familjen med tollaren försöker tollaren jucka på min hund heeeeeela tiden. Otroligt drygt och mina hundar gillar det inte alls.

#25 Om den håller på att jucka så är den kanske inte så lydig trots allt :P

#26 Stress/överslagshandling och olydnad är helt olika saker.

#27 Mjo, fast om den gör det HELA tiden, som trobajo skrev? Om man kan träna bort andra oönskade beteenden, borde man väl kunna träna bort även juckande?

#28 Det beror ju på varför hunden juckar. Den vanligaste orsaken är ju stress/överslagshandling och eftersom #25 skriver att hunden är stressad så tror jag snarare det är så att hunden är stressad då den ska leka med #25s hund och att det alltså är en överslagshandling. Det handlade ju inte om hela tiden till vardags utan hela tiden då dom hälsar på med sin hund, att hälsa på en timme med sin hund kan ju innebära att tollaren är i stress hela den timmen och därför inte kan släppa juckandet.

Jag skulle åtminstone inte se det som olydnad i första hand.

Edit: Och ang att träna bort juckandet så om juckandet beror på stress så kommer det inte leda någon vart att försöka träna bort det eftersom det är ett symptom. OM man nu lyckas träna bort juckandet trots att det beror på stress och utan att eliminera stressen så kommer stressen te sig i någon annan överslagshandling. Det enda rätta om det beror på stress är att jobba stressdämpande med hunden - och det handlar inte om olydnad.

Aha, du tänkte så :)