1. Det beror på hur mycket erfarenhet man har innan av hundar innan man skaffar sin första hund. Det är ju mer jobb med valp men då kan man "forma" hunden mer.

2. Jag går inte på ras, utan individ. Sedan beror det på vad man ska göra med sin hund, alltså vilken träningsform osv.
Visst, dem mest krävande hundarna är inte alla gånger de bästa nybörjarhundarna kanske.

3.12 veckors och 1 års, sedan efter det säger veterinärer olika, men varje eller varannat år sedan efter det brukar det vara.

1. Själv föredrar jag att köpa valp eftersom att man får vara med ifrån början och forma hunden själv och kan knyta starka band redan från början. Men har man inte tid med en valp (då valpar är som barn och kräver mycket de första året) så kanske en vuxen hund är att föredra. Nackdelen är ju att hunden redan har vissa rutiner och goda och dåliga sidor från sitt förra hem och man måste då kanske träna bort vissa grejer som den redan lärt sig istället för att med en valp redan från början träna in vad man vill/inte vill.

2. Alla raser kan passa som förstagångshundar. Det beror helt på hur mycket man läst på om rasen, hur många personer man varit i kontakt med gällande rasen osv. Tex en BC som är väldigt krävande kan vara en lika bra förstagångshund som en Bichon Frisé. Allt handlar om hur mycket man kan om rasen och vet att man kan ge hunden det den behöver för att må bra. Vilken ras som passar en bäst beror på hur mycket aktivering, mentalstimulans och träning man kan och vill ge den.

3. Hunden är vaccinerad när man får hem den vid 8v. Sen ska hunden få vaccination vid 12v och sedan vid 1års ålder. Därefter brukar det vara vanligast att man vaccinerar vart 2:a eller vart 3:e år. Det enda vaccinet hunden kan få varje år är mot kennelhosta. Tycker det är onödigt att vaccinera varje år bara för att få en extra spruta mot kennelhosta (som inte ens ger 100% skydd). Så jag j vaccinerar varannat år och mammas hund vaccineras vart 3:e. Det kan även baseras på hur ofta man är bland andra hundar tex på tävling, kurser, utställningar osv. Min hund som jag går mycket kurser med, som jag ställer ut ibland och som vistas mer bland andra hundar får då vaccin varannat år.

Det du ska tänka på sen är väl att du köper en hund (gärna renrasig) som har friska föräldrar. Då de renrasiga har stamtavla är det enkelt att kolla upp om föräldrarna är friska så de inte har rasbundna sjukdomar. Det är inte kul att köpa en valp som blir sjuk, det kostar både mycket pengar och är väldigt tråkigt för alla inblandade :/. Så bra att man kollar upp föräldrar innan man väljer att köpa valp från just den kullen. Sen är det bra att kolla upp försäkring också så man tecknar den, helst så den gäller samma dag man får hem valpen. Sen se så den fått vaccination, besiktigad av veterinär senast (tror det är 7) dagar innan man hämtar den, är chippad och reggad i jbv, reggad i skk (om det är renras), doldafelförsäkrad är även bra om den är.
Om ni väljer att köpa en vuxen hund är det viktigt att även den har fått vaccin ordentigt, är chippad, veterinärbesiktigad osv.

Hade en Collie för måånga år sedan, och det jag missade som första gångs ägare var att kolla inavelsgraden på hunden. Han var lite väl hårt avlad, så han var lite stingslig, men i det långa loppet så gick det bra.

Om jag får se till mig själv så skulle jag absolut undvika Border Collie, Dalmatiner, Schäfer, AmStaff, Rottweiler också Terrier för min del. ( har träffat så många ettriga terriers och jag gillar inte den egenskapen) mfl. som alla är krävande raser för att må bra där krävs en mycket aktiv famillj. Tittar man på blocket så svämmar det över av AmStaff korsningar och renrasiga och det borde innebära att många har svårt att klara av sina hundar.

Vad ska du ha hunden till är viktigt att veta när du börjar titta efter hund, hur stor hund vill du ha ?

Fråga också om föräldrarna haft några hälsoproblem, bra i magen , psykiska problem, hur de är som vuxna hundar. Det är inte valparna som är viktiga, det är föräldrarna.. Är inte föräldrarna bra ska du heller inte köpa en valp efter dem.

Jag har bla varit till en kennel nu när vi letat hund, där det inte kändes som att de var 100% serösa. De kunde inte ge mig en bra anledning till varför de  hade kvar unghunden som vi skulle titta på..Tex sparat för ev avel..utan undvek bara frågan.

De stod också misstänksamt på sidan och tittade när vi träffade hunden. När jag frågade vad de gillade med rasen själva kunde de själv inte prata för sin egen ras. Normalt kan du prata dig varm om din hund timvis, inte bara kortfartat muttra fram några ord.

Nu födde de upp en ras som blivit lite populär, när jag kollade föräldrarna på SKKs hunddata ser jag att ingen av hundarna är karaktärstestade trots att rasklubben rekommenderar detta, eller har några utställnings meriter heller. Misstänker starkt att de bara gjorde det för pengarna framför sin egen kärlek till rasen. Vi fick heller inte ens erbjudande att ta 1 års hunden på en liten promenad från huset, inte heller någon som helst prövotid vilket känns mycket märkligt med en 1års hund. ( anledningen var att hon visste att hunden är bra nu och den kan bli förstörd och då riskerade att bli vandringspokal??!!) Hunden kanske inte skulle trivas med våra barn, eller vi märka att hjälp nu blev det helt fel. Men risken känner jag är betydligt större under de betingelserna..

Nu har vi en welsh här hemma på prov som är dryga året, visst ganska krävande ras också men en gladlynt ras som vill vara med på allt. När vi fått mer kontakt så har jag planer för Agility eller Rallylydnad, men det är en bit tills vi är där. Vi har minst en månads prövotid för att kolla att allt fungerar och att hon och vi trivs ihop.

Uppfödarna är toppen, jag har haft tät kontakt med uppfödaren. Det är lätt att tala med henne, hon älskar sin ras… och kan prata i evigheter gott om den. Hon kommer stötta mig känner jag, kommer ifrån en familj där både mamman har kennel och systern. Så de har lång erfarenhet av rasen ifråga.

Vi valde en äldre hund (nu blev det bara en unghund) för att slippa träningen av rumrenhet och en redan ensamtränad hund, något annat skulle inte fungera just nu för oss. En valp kräver enormt mycket arbete, och att köpa in en valp i början av sommaren och tro att den ska fixa ett par timmar redan efter sommaren själv är går oftast inte. Hunden måste lära sig det normalt under betydligt längre tid.

Men en ett års hund är fortfarande mycket formbar anser jag. Har sett många 6-12 månaders hundar på blocket. Jag fick tag på just henne, genom att ringa kennlar (vi hade några raser vi var intresserade av, vi ville ha en inte alltför stor hund, men inte heller för liten som passar en barnfamilj ) och visa mitt intresse så vi snubblade över henne rent ut sagt. Så leta upp raser du kan tänka dig, ring kennlar, besök hundar av rasen, och ring och säg vad du är ute efter så kommer du hitta den hund som passar er familj bäst.

Visst kan blandraser vara fina, men det är svårare att veta vad man får som vuxen hund, för de olika raserna ger ju olika egenskaper som också ibland kan göra att hunden kan få problem tex vallhund x jakthund..i olika situationer kanske jakthunden kommer in och andra vallhundens egenskaper. Att tänka på gällande blandraser är att du kanske kommer få svårare stöttning av uppfödaren, då flera korsningar kan vara olyckor och inte heller gör att det är någon som har intresse av att vara en stöttande figur under hundens uppväxt.

Har stött på flera BC korsningar som varit rent ut sagt fördjävliga.. Sen vet jag att en BC rätt hanterad och aktiverad kan vara en alldeles underbar hund precis som andra krävande raser. Men inte för mig och min familj.

Så viktigast av allt är att lära sig, läsa och diskuttera fram vad passar oss så att man inte köper en hund man inte klarar av.

Läs gärna på skk.s sida Köpa hund. Där kan du läsa om rasers egenskaper, blir du nyfiken på någon ras, sök upp den rasens klubb, läs ännu mer och träffa hundarna. ( inte valparna ) för du köper den vuxna hunden, valpen är ju alla gånger enormt söt men den blir snart vuxen. DU ska trivas med den vuxna individen annars blir det fel.

Tycker att du fått bra svar redan men tänkte på en sak. Gör er själva en tjänst och välj en hund från en engagerad uppfödare som ni kan ringa och fråga om hjälp och råd. Om ni är träningsintresserade så kanske en engagerad uppfödare även erbjuder träningshjälp etc. Detta oavsett om det är en valp eller vuxen hund. Själv skulle jag enbart kunna tänka mig att köpa en blandras om det var uppenbart att det var en tjuvparning, dvs oavsiktlig, mellan två renrasiga föräldrar. Likaså skulle jag inte köpa en blandrasvalp om mamman och pappan har helt olika egenskaper, som #3 är inne på. Men det får så klart var och en avgöra själva. Men du kommer nog inte få samma "support" på en blandras som på en renrasig hund.