Att trycka ner en hund är helt förkastligt.

LÄR hunden istället att sitta ner för att kunna ta på halsbandet och sen få gå ut.  Är du och sambon inte överens om detta så är det beklagligt, och de första råden man får när man skaffar hund är att man ska vara överrens …. det gäller både ras och uppfostran.

Det låter som att ni båda skulle vara hjälpta av en valpkurs, förutom de rent grundläggande sakerna i hur hundar fungerar och hur de lär sig.

Att visa vem som bestämmer …. hmm … jovisst … men hundhavande handlar om så mycket mer, och i så många nyanserande saker … mycket går knappt ens beskriva i en så kort form som forum är

Ta ett prat med sambon …. ta hjälp av tex böcker om valpar och hunduppfostran … kom överrens om hur ni tycker och tänker … vilken metod ni vill använda. Detta skulle ni gjort redan före ni skaffade hund, men det är aldrig för sent :)  Men ni bör nog göra det bums.

Allt jag kan säga är - välj era fajter, noga. Det är en valp och det är tålamodskrävande. Om det nu funkar att du sätter på halsbandet på honom istället för att sambon bråkar med hunden om det, låt gå för det då? Det är väl inte värre än att din sambo får svälja stoltheten i 1 minut och säga till dig när det är dags att gå ut? Det är väl en jäkligt onödig fajt att ta så att halsbandet blir förknippat med obehag/stress och ni kanske får ännu mer trist att behöva träna bort senare? Tycker i alla fall jag.

Jag har aldrig hållit på med det där att "hävda ledarskapet" mot mina hundar. Nånsin. Och det har blivit bra hundar av dem också. Jag köper inte allt det där tramset om att man ska göra ditten och datten (t ex lägga ner dem) så fattar hunden att man är ledare och blaha-blaha. Var er valps trygghet, visa vad ni menar när han inte förstår, ha tålamod och var positiva. Visst ska man sära på fostran och inlärning, men vad sjutton? Jag tror väldigt mycket på det där att med en positiv attityd kommer man jäkligt mycket längre och resultatet blir stabilare. Sen är jag ingen klickerfanatiker utan tar faktiskt tag i mina hundar, men då har de gjort nåt jääävligt dumt (försökt svälja en katt exempelvis). Men att bråka om att få på halsbandet? Näe, där väljer jag bort fajten och går på det som funkar

#1 Vi ska gå på valpkurs nästa vecka, och problemet är att det är JAG som läst på om hundar men inte han. Det enda han kan om hundar är genom Ceasar Milan. Jag brukar alltid säga åt honom att sitta och han lyssnar ALLTID annars på mig, men nu när sambon hade jagat upp honom blev det för mycket för även mig.

#2 Jag håller med dig i det, jag tyckte också att kopplet kunde få vara på. Men eftersom Sheldon lyssnar mer på mig så känner väl min sambo att han vill han med.  Men hur ska sambon få honom lugn när kopplet ska på? Och hur skulle vi gjort när felet redan var gjort, att jag tog av kopplet igen och det blev sedan en omöjlighet att sätta på det igen?

#3 Problemet är väl att ni inte var samspelta redan INNAN hundköpet? Du och sambon alltså

#3 Jag hade struntat i hunden tills den taggat ner och sen lugnt gjort ett nytt försök och enbart varit positiv. Nosar hunden på halsbandet när sambon håller i det - gotta. Låter hunden sambon sätta på halsbandet - gotta. Stress - gå därifrån. Och så vidare. Gör det inte till en fajt, det kan komma att bita er i arslet senare.

Att din sambo kanske känner sig lite "utanför" är rätt naturligt om hunden verkar ha mer förtroende för dig. Det är lätt hänt att det blir så. Försök sätta dig in i omvänd situation. Det är bara att lägga ner prestationskraven att "han också vill". Hunden kommer inte lyssna på det örat ändå. Vi har samma visa här hemma, hundarna dissar husse och husse blir lite ledsen då han ju vill att de ska 'tycka om honom också' - vilket de självklart gör. Men ser man till verkligheten så är det jag som sätter alla gränser, det är jag som är konsekvent, etc. Det är jag som är tryggheten här hemma helt enkelt, sambon är "bara" en lekfarbror som tappar gotta kors och tvärs och som är en jävel på att klia gott på ryggen Alla har vi vår roll, även om det inte var den vi hade tänkt

Om det är extra mycket krångel vid "halsbandspåsättande" låt hunden ha halsbandet på sig ett tag, koppla när ni gått ut genom dörren eller strax innan, kanske i köket när han får en gottebit.

Det är lite samma hos oss, jag är den som "läst på" och tränat och lärt vår hund saker och då har det naturligt blivit att han lyssnar mer på mig. Därför har det också blivit att min sambo inte alltid gör så som jag vill ha det men det får man ju diskutera sig fram.

Jag delar ju självklart med mig av den informationen jag har som jag tyker verkar vettig för vår hund. Det viktiga här är att båda agerar likadant i samma situationer och jag vet, det är svårt, men din sambo borde kanske också försöka vara passiv och lugn i dessa lägen. Till slut kommer det gå! :) Men som jag sa, det är lättare sagt än gjort!

Vi har också en exhalterad hund och vi gör ungefär som #5 beskriver, sätter honom ner när vi ska ut, vägrar han ignorerar vi att han börjar "stirra" och går lugnt därifrån tills vi försöker igen. Mycket tålamod krävs men hunden kommer förstå så småningom, att man inte får gå ut förrän man är lugn och har halsband på sig. Ett annat alternativ är att låta honom ha halsband på sig även inne så han vänjer sig vid det om han tycker att det är obehagligt.

Man behöver väl inte ha "gjort upp" innan man skaffar hund, hur man ska uppfostra den eftersom man inte vet vilken individ man får. Alla tycker ju olika, även om man är ett par, och det får man ju lösa efter hand. Det är ju samma sak med barnuppfostran! Man kan ha en tanke om hur man vill ha det men man vet ju inte vilka problem som kommer uppstå innan man fått hem hunden/fått barnet och det är svårt att förutse hur man faktiskt reagerar när en del situationer uppstår. Det är bara mänskligt.

Hoppas allt går bra :)

#5 Okej jag förstår. Jo vi sket i det och väntade en halvtimme tills vi försökte igen, då gick det bra. Så nu har vi varit ute, äntligen.

#6 Jo vi har sett på en video att om han blir allt för uppspelt när man ska gå ut så ska man istället sätta på honom kopplet i tid och otid för att han inte ska endast se kopplet/halsbandet som en signal att "YES nu får jag gå ut och lukta på allt möjligt, JIPPIE". Så vi ska börja med det imörn tänkte vi.

Jag hade inte gjort en så stor grej av det hela som du verkar göra nu. Släpp det. Alla gör vi misstag, är inte mer än mänskligt , och att inte reagera instinktivt ibland kan till o med det vara fel. Vi människor är så av naturen.

Nej, men helt enkelt - vår hade inte så stora problem med halsbandet men i början var det kopplet han ogillade, jag struntade i det helt enkelt. Jag bara tog på honom det, sen gick jag.  Sen fick han bita bäst han ville på det, det hände ändå inget roligt då. Sen berömde jag honom när han släppte och var lugn. Nu går det som på räls, han skiter i kopplet och biter ej i det. Inga problem alls, blir glad istället när han ser kopplet.

Nu är det inte lika lätt att sätta på ett halsband som koppel när de är överexalterade  samt verkar ju din tycka det är väldigt jobbigt, men jag hade då nog väntat ut honom, när han är lugn - berömt o belöna när han är lugn, visa halsbandet igen - beröm och belöna. Han kan kanske visa halsbandet flera ggr per dag, beröm och belöna osv när han visar intresse för det…   osv, det kommer gå till slut!

Du ska inte göra en så stor sak av detta tycker jag  Det är ju bara en valp…..Han kan väl ha på sig halsbandet hela tiden ett tag framöver. Jag skulle träna in sitt med stadga med hjälp av belöning och sedan lägga in att koppla/koppla loss i den övningen (när ni inte ska gå ut).

Du och sambon måste nog prata ihop er lite grann så att ni inte gör helt olika, CM kan ni skippa helt tycker jag! Man kommer mycket längre med belöning! Lycka till!

Låter mer som om sambon behöver tips, råd o hjälp! 

Tycker att du verkar klara din valp alldeles utmärkt - och gör ett bra jobb med honom! 

Jag tycker helt klart att man kan trycka ner en hund för att visa den vem som bestämmer, men absolut inte i detta läget. Det ska gå till ifall hunden blir aggressiv och morrar (inte joddlar), är den exalterad och uppspelt är det bättre att ta den i famnen ( om storleken tillåter ) håll hunden nära dig tills den slutat sprattla och pipa. När den lugnat ner sig kan man testa en gång till, jag tycker du ska låta sambon lugna ner hunden någon gång med det tipset jag nyss gav, för verkar som han kopplar sambon till lek och det måste man få bort.

Min valp kan också börja bita i kopplet ibland men det är endast som sagt om den är uppspelt eller övertrött. Är det svårt att ta på kopplet locka med en godis så hunden lyfter huvudet och har ögonen på godiset ist eller på något sätt ta bort koncentrationen på kopplet. Då kan nästa person sätta på kopplet enkelt och bra.

Även som Maja2 säger att lära hunden sitta still medans man tar på kopplet och gärna sitta still innanför dörren innan du sagt varsågod, på så sätt får hunden lugna ner sig lite innan man går ut och tar även då koncentrationen från kopplet :)

Men att trycka ner hunden när den är uppspelt funkar ALDRIG! Håll den nära dig ist :)

Dags att läsa på lite?

http://www.dogma.nu/artiklar/den-missuppfattade-dominansen

http://www.dogma.nu/artiklar/flockbildning-och-ledarskap

O som övriga skriver, sluta lägga ner hunden, sluta straffa hunden, det är meningen att hunden skall lära sig lita på er, inte vara rädd för er. Det där med ledarskap o annat i samma stil är bara tjafs, bygg en relation med hunden istället så att de ser er som en resurs.

mvh

Tack för alla bra tips. Jag vet att man ska uppfostra och hantera hunden med positiva handlingar hela tiden, att inte straffa den. Just därför jag blev så illa till mods och blev ledsen på mig själv när jag "gick över gränden" i mina egna ögon. Jo sambon behöver råd etc. jag bad honom läsa på innan vi fick hunden men då sa han "äsch, jag vill ju inte lära mig innan, jag lär mig med tiden". Men jag tycker ändå det går väldigt bra, överlag har vi en väruppfostrad valp som kommer på inkallning och är lycklig :)

#14 "Lära sig med tiden"? Det gör man ju ändå, för fullärd blir man aldrig. Men det är helt klart bättre om man läser på och blir mentalt förberedd på vad som komma skall och hur man kanske enklast hanterar det innan man står där och kliar sig i huvudet.

Det kanske är det klassiska manssyndromet som slagit till igen? "Varför ska jag läsa bruksanvisningen, jag märker väl under tiden om en skruv sitter fel"

#14. Tycker folk är lite hårda mot dig, det märktes i ditt huvudinlägg att du inte trivdes med det du gjorde. Men prata med sambon om det här. Hunden ska få en konsekvent och kärleksfull uppfostran - och där verkar du ligga steget före din sambo. :) Sambon förvärrar nämligen sitt eget problem!

Om valpen stimmar runt så mycket som i detta fallet hade jag helt struntat i att försöka få på honom halsbandet. Jag hade ignorerat valpen och så när han lugnat ner sig, så hade jag snabbt och säkert satt på halsbandet/koppel som om det vore det mest naturliga i hela världen. Om valpen då åter börjar jaga upp sig så hade jag sagt till den, hållt den stilla intill mig, och sedan satt på halsbandet och gått ut. För att den inte ska lära sig att "om jag blir riktigt galen så får jag som jag vill." Den ska också lära sig att man är lugn för att gå ut.

Grejen är ju också att sambon så att säga själv skapar dessa utbrott hos hunden.. Hunden blir ju nypt (retad med) och får därmed en massa nya intryck ("stress" som i att bli överexalterad och uppjagad). Om valpen konstlar ska man bara fortsätta vara lugn och säker, det är ju till och med en av de grejer som CM lär ut!! Det enda vettiga i min mening också :). Be sambon andas in och sedan "bara göra det." Ingen tvekan, inga aggresiva rörelser, bara liksom.. göra det. Han ska inte straffa hunden för att den reagerar på honom utan fortsätta att vara lika lugn. "jaså, nu blir du galen hund, jaha kul för dig men det här halsbandet ska på ändå". UTAN att hetsa upp sig, nypas eller skrika. Förstår du hur jag menar?

En annan sak CM lär ut är att aldrig sätta på halsbandet om hunden är uppjagad. Blir hunden stirrig när den ser koppel/halsband så står CM där och väntar tills hunden är lugn! Det är roligt att han kollar på CM och det enda han "tar in" är sättet CMs korrigeringsmetoder :P i stället för det vettiga han ändå säger ibland.

#15 det är säkert manssyndromet:P

#16 Jo jag förstår det, nu i efterhand ser jag det som världens mest självklara grej, men just i stunden blev det så fel när jag precis hade sagt till sambon att han gjorde fel så ville jag så gärna visa själv att jag kunde få lugn hunden en ANDRA gång. Men man lär sig av sina misstag, nu är det nya tag :)