Jag hade väntat till den planerade resan och tagit hand om studierna just nu.

Angående att ta med din hund så kan det vara mycket stressande att han ska behöva resa igen. Så även för hans skull hade jag låtit bli.

Egentligen missar du ju ingenting eftersom du redan har en annan resa dit planerad.

Sist Milo flög var han väldigt lugn, även om han såklart tagit lugnande. Vi åker tåg ofta då han följer med mig på hembesöken jag gör innan någon ska adoptera en hund.
Vet att det inte går att jämföra alls, flyg och tåg, men han är så säker i sig att jag inte trot det skulle vara något problem för honom.

Studierna har jag nog minst problem med, går en uppbyggnadskurs/barn i världen och den här skolan är väldigt lugn med studier öht. Allt kan göras över internet.

Jag missar ju antagligen en stor chans då det här är precis vad jag vill hålla på med och allt som egentligen stoppar mig är väl att det är så kort tid att bestämma allt på.
Sen tjänar jag nog inte mer än 2000:- efter flyg etc.

Det är en enda röra helt enkelt!

Tänkte mest på att du skriver att redan är efter. På en månad hinner man missa mycket till, även om det är lugn takt.

Hur ska du betala din hyra den månaden? 2000kr räcker inte. (om du inte bor väldigt billigt) Sedan har du kanske räkningar som ska betalas också.

Jag kanske missar ngt, men är det inte en stor chans när du åker på den planerade resan?

/Tillägg

Jag ser att mina inlägg verkar negativa, men det är inte så jag menar :) Men man måste ju tänka på mycket om man sticker iväg så, vill bara hjälpa :)

Vad säger magkänslan? Är det här du vad du verkligen vill så tycker jag du ska köra på. :)

#3
För tillfället bor jag hemma hos mamma och betalar bara halva matkostnaderna. Får 2300:- i månaden med studiestöd och bidrag.

Vet att du inte menar något negativt, du har helt enkelt det förnuftet jag inte lärt mig handskas med än :)
Skulle jag få resan betald tror jag inte jag skulle tveka, alls. Men pengarna är ju det ständiga problemet! Haha.

#4
Magkänslan är.. tvistad för tillfället.
Jag hade ju tänkt att mina två veckor i januari skulle leda till något mer lite senare. En vecka att förbereda sig gör att jag får lite magknip!
Hade det inte varit för pengarna hade min magkänsla sagt JA JA JA!

Jag skulle åka! Visst, du tjänar inte mycket pengar på det med du tjänar förtroende hos dem samt erfarenhet. Du har en hund som klarar av att resa, ingen dyr hyra och en skola som är ganska lugn. Varför inte - egentligen? På en vecka hinner man mer än man tror :) Nej, jag skulle ha tagit chansen i vilket fall - det låter ju jätteroligt!

#6
Problemet är bara att jag måste skrapa ihop resepengarna på väldigt kort tid! Resan skulle nog gå på ca 2000:-, har jag tur lite billigare. Men det är ändå mer än vad jag har för tillfället!
Hoppas på att kunna bli sponsrad ifall jag får åka.
Var ju på Milo's shelter under en helg i februari och det kändes verkligen.. Ja, "rätt".
Det kanske inte är once in a lifetime, men det är ändå något som är NU.
Vet att jag borde ta chansen, speciellt när jag faktiskt vill!

Min kontaktperson skulle antagligen kunna ordna så att resan blir betald genom att de drar av den summan på lönen. Hoppas!
Ska prata med lärare och rektorer imorgon, sen är det bara att sluta bry sig om förnuftet!

#7 Nja, förnuftet har vi av en anledning, så att strunta i det är nog ingen bra ide ;) Men hoppas det ordnar sig så du kommer iväg.

#7 Det finns kanske möjlighet att låna pengar av t.ex. förälder annars tills du får lönen? Ja, eller försöka rush-spara! Men hoppas på att det går att lösa genom att dra av på lönen, det vore ju det allra bästa :)

Det är just så jag tänker, kommer du ångra att du inte åkte? Det är kanske en once in a lifetime grej - du kanske får ut jättemycket av att ha gjort det här längre fram. Ibland ska man faktiskt vara lite spontan, grubblar man för mycket så går man ifrån det man verkligen borde tänka på.

#9
Grejen är att jag verkligen lever på impuls! Och din tankeställning där.. JA, jag kommer antagligen ångra ifall jag inte åker, big time.
Jag vet ju att jag antagligen kommer få chansen längre fram i tiden, kanske under ett lov till och med. Men varför vänta?

Jag tvekar fortfarande. Det är så kort tid och så mycket att plannera!
Men i det långa loppet  ÄR det ju bara en win win situation.. Dessutom är det alltid bra att "reklamera" sig själv inom detta. Det kan ju leda till nåt mer långvarigt i framtiden.

Man ångrar bara det man inte gjorde. Att ha arbetat utomlands är en jättefin merit när man sökerjobb. Och vilken chans att lära sig ett nytt språk.

#11
Tror verkligen inte jag kommer ångra mig när jag väl har gjort det!
Jag har själv ingen färdig gymnasiekompetens, anledningen till folkhögskolan, så egentligen borde jag ta vara på alla jobbchanser jag får. Utomlands eller ej.

Folkhögskolan står kvar.

Hm, i min värld borde du verkligen ta vara på chansen att få en gymnasiekompetens! Allvarligt, det är inte en once-in-a-lifetime-chans! Du har ju redan haft chansen en gång och vet redan nu att den kommer igen. Det finns ingen anledning att rusa iväg hals över huvud precis just nu!

Och om du skulle åka tycker jag att du ska lämna din hund hemma om det finns möjlighet. Han har redan varit med om mycket och du åker ju dit för att ägna dig åt andra mycket behövande hund-individer. Dessutom är hans resa en ytterligare kostnad som det inte känns som du har råd med. En bra regel att ta med sig ut i livet är att först tjäna pengar, sedan göra av med dem!

I all välmening!

#14
Den folkhögskola jag går på ger mig ingen gymnasiekompetens, endast rekommendationer. Dessutom kan det här ge mig väldigt bra meriter ifall jag söker andra jobb.
Jag ska ordna ett möte med mina lärare och rektorer imorgon och se vad de tycker. Jag går ett väldigt speciellt program där vi samarbetar med en skola i Indien, samt att vi har kontakt med ett sk. "hundshelter" som vi hjälper med alla former av donationer. Så har jag tur kan det här klassas som ett skolprojekt.

Först tänkte jag att det kunde ordnas med kennel etc, men nu visade det sig att han antagligen måste vara ensam i en.. Och det står jag inte ut med. Dessutom är han min ögonsten. Jag har redan fått honom därifrån och vill inte ha dit honom igen, även om jag är med.
Så BLIR detta av är det bestämt att han ska stanna hemma hos min mamma och hennes pojkvän.
En månad kändes som en alldeles för lång tid att vara utan honom, men samtidigt så är det en måndag.. Inte ett halvår.

#15 Vad bra att din mamma kan ha honom undertiden ifall det blir av!

Hoppas att det går att lösa med skolan, och att det ev. kan ses som ett skolprojekt är ju en bra idé :)

Att din lille hund kan stanna hemma är ju en fördel, för er båda.

#16
Hon och hennes kille timar varandras arbetstimmar väldigt bra, så Milo kommer vara ensam högst 3 timmar om dagen. Sen tar Thomas ofta med honom ut när han springer på eftermiddagarna, så det kommer förhoppningsvis få honom att tänka på annat än att jag inte är där! :)
Sen litar jag nog inte på någon annan att ta honom, haha.

#18 Låter super!

Jag tycker att du lyckats planera väldigt mycket och väldigt bra på kort tid, TS. Du har tydliga argument för att åka, och har antagligen möjligheten. Då tycker jag inte att du bortser från förnuftet faktiskt, snarare är du mycket förnuftig just nu. Hoppas mötet med lärare går bra! :)

#20
Jag har möjlighet att ta studieuppehåll, 50%. Vilket betyder att lite uppgifter följer med till Portugal. Dessutom får jag fortfarande halva bidraget och pga min behörighet då jag varit sjuk och hoppat in sent så kommer jag ändå inte få några imdömen för den här terminen.
Så till och med rektorn rekommenderade att åka och sedan satsa på skolan all in till vårterminen ist :)

Kanon! Lycka till och glöm inte att tokjobba i skolan i vår när du börjar igen.

Lycka till :)