Det fanns två hanar som var otingade, och då fick jag välja den jag fick bäst kontakt med. :)

När jag kom för att titta på valpar så fanns där två att välja mellan. Den ena skulle säljas och den andra skulle min uppfödare behålla.

Hon visste inte vilken hon ville behålla, men valde tillslut att sälja Klenod till mig. Hon frågade vilken jag mest hade fastnat för och då sa jag att jag hade mest fastnat för Klenod, och viiiilken tur att det blev hon <3 för jag ångrar mig inte ett dugg :D

(bild på Klenod när hon var liten tagen av hennes uppfödaren)

Det fanns två tikar kvar av tre (fem i hela kullen), o det var faktiskt hon jag själv hade fastnat mest för som sprang raka vägen upp i min famn och pussa mig medans de andra bet mig i tårna.. Så det fick helt klart bli hon.. Hon gjorde samma sak varje gång jag var där.. (fyra gånger) Så det kändes helt rätt! Nu följer hon mig som en liten skugga, och jag ångrar inte en sekund att jag valde Lexie :)

(Bilden är tagen av uppfödaren)

Har valt först 4 st gånger resultat 3 fullcertade hundar, den som inte jag lyckades med fick jag fel valp med mig hem, när jag var dit och valde hade den jag valt en vit fläck på vänster framtass. Den var borta när jag kom för att hämta, åkt först 90 mil dvs 180 mil fram och tillbaka, sen upp och hämta dessa 90 mil.

Min första hund var ensam kvar i sin kull, men jag fastnade för henne direkt.

Andra hunden hade en kullsyster kvar som vi kunde välja mellan oxå, men vi ville ha en hane, och han var så underbar att vi från början kände att det var helt rätt hund för oss:)

Vår Border Collie hund valde vi själva. NU är hon rätt gammal så fick skanna över fotona på datorn så det är inte av bästa kvalité.

Vår blandras hund valde vi också ut själva. Vi var egentligen ute efter en papillon har jag för mig, men vi fastnade så vid Zingo som hon heter.

Hon är 3 år nu. Ångrar inte en sekund att vi köpte hene!

Vi har inte köpt Enja men vi fick svar att vi skulle få bli fodervärd om vi var intresserade. Hon hade inte riktigt bestämt vilken av tikarna hon skulle spara. Vi åkte dit valparna var bara 5 v gammla dottern gick in o satte sig o lilla Enja var den som gick till hennes knä, på det viset vart det Enja som skulle sparas den andra som hon fundera på spara såldes till Norge :) Vi är väldigt glad över att det vart Enja då hon passar oss väldigt bra samt är hon otroligt söt.

Om ett par år ska vi köpa oss en valp men om vi väljer får vi se då vi funderar starkt på ta hem en från Tyskland en Black and Tan dvärgpudel tik.

Meh funkar inte visa bild :S

Jag valde valp ur kullen, det var två stycken en hane och en hona och jag ville ha en hane och det var kärlek vid första ögonkastet. Ångrar inte en sekund att jag valde honom.

Jag valde själv, enda uppfödaren sa var att han själv skulle behålla minsta tiken så hon fick jag inte välja, men i övrigt var det fritt val.

Vi valde inte våran hund, inte blev han vald åt oss heller. Han blev över och vi vart tillfrågade om vi ville ha honom.

Min syster hade fått en tik på foder av uppfödaren och var nere hos henne över sommaren för att ta en kull. Där fanns också en lite äldre kull som hon fick hjälpa till med. När en valp i den lite äldre kullen vart över, ingen ville ha honom för hans öron som aldrig ville resa sig, så ringde hon oss. Jag skulle precis fylla 19 och gick i valpköpartankar, så föräldrarna fick köpa honom för halva priset som födelsedagspresent. Det var ju inte direkt rasen jag hade tänkt mig (tervueren), men jag kunde inte blivit gladare! Fast han var ful som stryck, stackaren. Men han växte upp och blev en riktigt vacker pojke, finast i kullen enligt uppfödaren. Och även om han hade fortsatt vara så ful hade jag inte velat haft någon annan hund. <3<3<3

Vi fick från början välja mellan tre hanar. Men innan vi hann bestämma oss var två av dem sålda (de två vi helst ville ha…), så vi åkte och tittade på den sista killen och det känns rätt. Tror jag, vi har inte fått hem busungen än, så vi får väl se hur det går 

eftersom daddy är uppfödd av oss så fick jag välja, men fanns bara två hanar så var ganska enkelt ;) 

men i övrigt när det gäller clumber är det en ganska ovanlig ras så man brukar oftast få ta vad som finns liksom, om man inte ska ha det till avel då uppfödarna sammarbetar mycket :)

Nja på sätt och vis. Kontaktade uppfödaren och sa att jag vill ha den jävligaste och hårdaste valpen i kullen, och visst fick jag det :-) Dock är hon inte ett dugg jävlig idag, vilket är lite trist faktiskt då jag gillar hundar som har lite j*var annama i sig ;-)

Vi ville ha en hane så i kullen fanns det bara 1 hane resten tikar. Men han var den gosigaste hunden i hela kullen så han passade oss bäst. Han hade en annan pappa än dom andra så han var mycket aktivare än tikarna som hade nån annan :) Så ja vi tog honom för vi letat i 1 år och bara ville få hem vår lilla kotte. Och det är det bästa vi gjort :)

Jag fick inte välja vilken valp jag ville ha, jag sa vilket temperament jag ville ha och vad jag ville göra med min hund när den var fullvuxen.
Hon valde dock min favorit i kullen,
Den piggaste och lekfullaste, valet blev perfekt!

Min första hund valde jag själv, jag var som nummer 3 att välja och det fanns 5 hanar (ville inte ha en tik). Tidigare hade jag sett ut 3 hanar som jag tyckte extra mycket om och dom hade färgerna blå-grå, lila och rosa-blå på snörena. Den första som skulle välja valde den blå-grå valpen och den andra valde den lila och sen var det inte så svårt för mig att välja =) Han passade mig perfekt temperamentsmässigt men tyvärr blev han bara 4 år men den korta tid jag fick ha honom var underbar!

Min andra hund fick jag av en bekant, hon hade sett ut honom då hon tyckte att han såg så lovande ut (för utställning). Tyvärr passade han inte in i flocken riktigt (hade min första kvar då fortfarande) utan han trivdes bäst som ensamhund så han fick ett nytt hem.

Min tredje hund (en av de jag har nu) var ensam kvar från kullen då uppfödaren inte hade hittat något passande hem till honom, hon ville helst att han skulle komma till någon som var utställningsintresserad. Från början ville jag ha en valp och tanken var att hon skulle para en rödsobeltik men hon kom aldrig igång med löpet så då tittade jag på juniorhanen som hon hade kvar. Skygg och tillbakadragen kille men när han väl vågade sig fram var han jättemysig och idag är han en helt annan hund. Pigg och glad och hälsar glatt på alla människor, just nu en kaxig hormonstinn kille till mattes stora förtret ibland =P

Min fjärde hund (den andra som jag har nu) valde uppfödaren ut åt mig då hon tyckte att den här tiken såg mest lovande ut. Hon passar mig också kanon temperamentsmässigt, vi är nog lika envisa båda två på både gott och ont. Hon är väldigt lättlärd med rätt motivering dock är hon ganska outvecklad så vi får se hur det går i ringarna framöver annars får hon bli en aktiv sällskapshund i stället =)

Bilden är på den sistnämda.

Jag valde valp själv. (Och orkar inte gå igenom hur det gick till nu…) Det är Wikus i förgrunden.

Himmla söta valpar ni bjuder på :)

När vi skulle köpa våran havanais valp, så hade vi väl förtur då vi hade stått i "kö" på en valp länge, hade haft regelbunden kontakt med uppfödaren en längre tid. Vi ville ha en hane, och det var tre hanar i kullen. Det hade varit två eventuella valpköpare där innan oss, som hade fastnat för de andra två hanarna. Men det spelade ingen roll för jag fastnade för våran buse med en gång, då han tydde sig till oss med en gång. De andra valparna ville mest busa med varandra

När vi skulle köpa våran jack russell kan jag säga att det var ganska så oplanerat. Min arbetskompis som är uppfödare hade tre valpar som var osålda. Två hanar och en tik. Jag visste direkt vilken hane vi eventuellt var intresserade av då han var den enda som var strävhårig. Men vi tänkte BARA åka dit och kolla lite  Jo pyttsan, vi träffade världens goaste lilla valp som kom jätte bra överens med våran havanais. Så vi tingade honom.

Lägger upp en bild som hans uppfödare tagit på honom.

20 haha bara åka o kolla

#21 Ja man kan ju inbilla sig att det går att bara åka o kolla, men sanningen är ju något helt annat

Det var en kombiantion. Jag uppfdaren (och valpen )

Valpen valde mig!

Jag och min sambo åkte för att titta på en kull med valpar. I den kullen fanns det 2 tikar som inte var tingade.
Dessa valpar var då 8 veckor. De sprang runt och vi lekte lite med dem och granskade dem.

Sen fanns det även en annan, som var 16 veckor. Hon var framme vid oss och pussade på oss och ville ligga i knäet hela tiden i stort sätt. Var inte sugen på att vara med smpåttingarna och leka. Utan hon ville vara med oss!

Så med oss hem fick vi en valp på 16 veckor istället. Och jag kan säga att jag ångrar det inte ett dugg! Hon är bara så underbar!

Jag har valt valp själv, båda gångerna.

Man kan väl säga att jag valde i samråd med uppfödaren. Det var ett ganska enkelt val också, jag fastnade jättemycket för vår lilla plutt medan uppfödaren ville behålla den större tiken.

Jag valde valp först, i en kull med sju tikar. Det enda jag visste att jag ville ha var en tik så det gjorde ju inte saken lättare. När jag kom till uppfödaren trodde jag att det skulle bli ett riktigt svårt val men det visade sig vara lätt som en plätt :) Nelly valde mig helt enkelt, hon kom fram till mig och busade och slickade på mig och somnade i min famn osv. Hon var varken för tuff eller för feg och hon gillade både mig och mamma. Har aldrig någonsin ångrat mig, vi är som gjorda för varandra :) Hon är snart 9år.

Jag adopterade min Mia ifrån ett adoptionscenter som räddar hundar ifrån Irland. När vi kom till Uppsala så fick vi välja mellan Mia (som då hette Lola) och hennes syster, Sophie. Så vi fick själv välja vilken vi ville ha, det tycker jag att man alltid ska göra. För det första intrycket gör allt!

Binos kull var redan några dagar när jag kontaktade uppfödaren. Ingen av hundarna var tingade. Det fanns två hanar i kullen och jag valde helt enkelt genom att titta på bilder. Bino var minst av alla och jag kände att honom ska jag ha :). Så uppfödaren valde inte utan jag fick välja helt själv. Så fick jag kort skickade på mailen några gånger i veckan och hon berättade lite om vad som hänt senast. När jag såg honom på kroten så kändes det rätt :).
Sen när jag åkte upp och hälsade på när han var 4,5 vecka så klickade det verkligen mellan mig och Bino. Baloo (som den andra hanen heter) bara låg och sov eller tittade på när vi var där och var inte med de andra och busade :P. Bino var däremot full av bus och underbar. Så jag är glad att jag valde honom. Även om uppfödarna väljer en som dom "tror" passar är det ju inte säkert att det klickar, så jag tycker det är viktigare att gå på magkänslan och få välja själv. Du vet ju själv bäst vad det är för hund du vill ha.

Här kommer en bild på min lille isbjörn och hans mamma (här är han 7v) Bilden är tagen av uppfödaren :)

När jag skulle köpa Ozzi så var han ensam valp kvar av 5 valpar. Jag sa att jag skulle kolla på honom och gillade jag honom så skulle jag ta honom men annars inte. Haha va dum jag var som trodde att jag skulle kunna åka därifrån utan valp. Jag blev direkt förtrollad i den där lilla rädda men otroligt söta valpen! Även om jag visste att detta blir en hund att jobba med så ville jag bara ha honom och jag ångrar aldrig att jag tog hem honom. Visst det har varit riktigt kämpigt och ansträngande men nu har allt jag kämpat för börjat lägga sig på plats och min hund har växt upp och börjar bli fantastisk! :)

Första bilden på honom hemma hos uppfödaren endast 9 veckor. <3

Xavi skulle bli vår allra första hund och därför ville vi ha en så enkel hund som möjligt, alltså lagom busig, lagom pigg, lagom i allt. När vi besökte valparna vid 5 veckors ålder var det en valp som stack ut, som alltid var framme och ville busa och gosa. Så när vi åkte därifrån hade vi ännu inte bestämt oss för vilken valp vi ville ha, det enda vi visste var att det var en som vi inte skulle ha. ;) För den valpen var inte alls som vi tänkt oss; en hane, utan vit krage och väldigt busig. Men uppfödaren tyckte att vi skulle ta han och vi litade på henne, och har nu fått världens underbaraste hund som är helt perfekt för oss! :D

Bilden är tagen när han precis hade kommit hem till oss. :>

Jag valde själv.

Det var fyra valpar, två tikar och två hanar. Det var ett annat par som var där samtidigt och kollade på dem (jättedumt av uppfödaren att det var två som skulle kolla samtidigt, jag var rädd för att vi skulle vilja ha samma valp, hur gör man då liksom? Lottar man? Vi visste inget i förväg, uppfödaren bestämde att vi skulle komma den dagen, den tiden, så gick vi in och där satt det två andra… jaja. Det gick ju bra till slut)

En tik och en hane tydde sig mest till dem, en tik och en hane tydde sig mest till oss. Så vi hade två att välja på, kan man säga. Sen valde vi inte av könet, utan den lille hanen kom och somnade i mitt knä och då var det liksom redan bestämt. Han skulle vi ha!

För övrigt, idag var det prick ett år sen vi var där och tingade honom!

*tassavtryck*

#20 Jag lyckades övertala sambon att kolla på vår valp med orden "vi kan ju åka och titta, det skadar ju inte";) Hihi, jag lyckades!

Om det blir som vi tänkt(får hem en sheltie från ryssland!!)så kommer dom mejla över bilder på merle tikarna som blir och vi får säga ja eller  nej men en hund kan ju bli skit ful på bild och tvärtom:)

jag har valt själv 3 av 12 hundar själv då det har varit så att det har "varit några att välja mellan" tex om det finns 4 otingade hanar och jag ska ha en, och jag väljer en av dem, det är välja själv. jag räknar inte om det finns en hane och 3 tikar och jag ska ha en hane, som att välja själv, då har jag ju bara en att välja. när jag köpt valp så har det ofta varit så att det bara har funnits en eller 2 kvar och oftast köper jag en eller 2 valpar ur samma kull. den valp som jag ska ha snart kommer uppf. att välja åt mig, och det känns bra det oxå. eftersom jag litar på att hon väljer den som passar mig bäst och att jag inte blir lurad. vissa hundar har blivit riktigt bra draghundar och andra lite mindre bra, men det är ju omöjligt att veta om den blir bra när man väljer en valp hos uppf, oavsett om man väljer själv eller inte. det enda man kan se är ju om den kommer få en bra "draghundskropp" = jag vill då ha långa ben med rätt så vinklade bakben, luftig/lätt byggd hund med stora lungor utan att ha för djup bröstkorg. och lätta späntiga röreler. men det är ju långt ifrån allt det som går att avgöra när man ser valpen. så en valp är en chansning. dragviljan är ju viktigast, och den sitter ju i huvudet. :) sen gäller det ju att ge valpen så goda förutsättningar som möjligt, i form av lagom (rätt) träning, kost, socialisering m.m…

Vad söta alla era valpar var! :D

För oss var det inte så mycket välja, då det bara fanns en enda osåld/otingad unge kvar i kullen. Så det var ju upp till uppfödaren ifall hon ville sälja till oss eller ej. Det fanns fler intresserade på honom, men efter att vi var där och besökte uppfödaren så blev det klart att det var vi som fick honom.

Grim ca 8 veckor gammal.

Denna gången kommer vi att ha en tik på foder och då är det ju helt och hållet uppfödaren som väljer.
Här är lilla Evi, 2 veckor gammal på bild:

Jag hade inte möjlighet till att välja, utan uppfödaren fick höra vilken typ av valp jag sökte etc. och valde ut en åt mig. Detta har jag fått ångra tyvärr och kommer i framtiden ALLTID att besöka uppfödaren minst en gång, men antagligen fler gånger än så, för att försäkra mig om att det känns rätt i hjärtat vilken som är den rätta valpen för mig. Jag kände inget för den valpen jag blev tilldelad, det klickade inte, vilket jag heller inte kunde sätta fingret på förren jag haft och kämpat med honom ett bra tag. Så det enda rätta kände jag tills sist var att han fick komma till en ny ägare, som verkligen passar med honom!..

Så ett litet råd till alla nya valpköpare- KÖP ALDRIG EN VALP SOM DU INTE TRÄFFAT!..

Jag tyckte min uppfödare hade ett superbra upplägg på det där med valp väljandet. När jag ringde hade hon 2 kullar en med "dual purpose" linjer och en med jaktlinjer. Då jag ville ha en allroundhund så sa hon att det fick bli ur kull nr 1, därefter fick jag önska en valp. Hade han sen visat sej vara en riktigt stark individ hade jag fått en annan eftersom det var min första hund. Men som tur var fortsatte han vara en latpropp!

När vi skulle köpa Zingo fanns det tre hanvalpar kvar, en som uppf. skulle behålla & en som inte passade oss i tempramentet, så det blev Zingo, som passade perfekt 

På bilden hade han varit hos oss i två dygn.

#39 Nej, det är ju inte så smart. Oftast även fast uppfödaren rekommenderar en valp så har man ju själv möjlighet att säga ja eller nej. Oavsett om uppfödaren hjälpte mig att välja eller ej skulle jag inte köpa hund/valp utan att träffat den.

Nej vi fick inte välja valp ur kullen, utan uppfödarna valde ut Alfons åt oss efter hans personlighet. Kunde nog inte blivit bättre :-)

43# Nej, självklart var det inte smart, men det är lätt att va efterklok. Det var inget jag heller kunde sätta fingret på just när jag hämtade valpen, att det var "fel", och som förstavalpsägare så visste man ju inte riktigt vad det var som gjorde att det inte kändes riktigt rätt osv. Jag hade samma tanke då som idag trott eller ej, att aldrig köpa en valp utan att ha sett den, det är bara att den tanken är lite starkare idag, efter en hård lärdom. Men misstag är ju till för att lära sig av, även om man ibland kan tycka att man någon gång borde kunna göra rätt från början!..;p

Har varit med och valt valp en gång när jag fortfarande bodde hemma, då fick vi bestämma helt själva! Det är 17 år sedan så kvaliten på bilden är inte den bästa…

Bildbevis på att han också "valde"

Han kröp in helt själv.Jag satt so i himmelriket med 11 små boxervalpar i knät. När ja skulle lyfta bort dom låg han där och sov

#47 Så gulligt 

#47 Ååååh! Det där med att ha is i magen när man kollar på valpar;) Nej man är inte så svårsåld…

vi skulle egentligen valt en rescue hund från Irland men de tog aldeles för lång tid för det att höra av sig, så vi gick å kolla på cockers ist. När vi skaffade vår Micke (eller ''Birthday Party'' som va hans kennel namn) så var det varken jag, mamma, eller uppfödaren som valde valp, vi skulle egentligen inte ha valt den äldre kullen utan den yngre men då kom lilla ''party'' och började gnagga på mina och mammas fötter, så gulligt, de andra valparna struntade i oss totalt, så då vart det lilla ''party'' da

(Tyvärr så har jag ingen digital valpbild och heller ingen möjlighet att scanna in)

När vi var och kollade på Cazzius ( Golden ) så var han ensam kvar i kullen. Men det gjorde inte oss något. Vi passade honom - och han passade oss. Även uppfödaren sa att det var den hunden i kullen som skulle kunna passa oss och vårat liv så att säga. Idag är han 10 år och vi kunde inte ha haft en bättre första hund!! :D