
Någon som vet ett bra sett på att övertyga?
Hej! i över ett år nu har jag kämpat och kämpat över att få en egen hund, om ni läser på min personliga sajt så ser ni att jag vill ha en Fransk bulldog, eftersom jag har blivit förälskad i den hundrasen och om ni läser lite längre ner så ser ni att vi har redan två hundar här hemma men jag har tjatat och tjatat i flera månader nu, jag har frågat: "jag sparar mina egna pengar då? och köper en hund, och köper maten själv, och vaccination osv.." men det verkar inte som om det är pengar som är problemet, jag tror det bror på att min pappa inte litar på mig jag tror att han tror att det kommer bli han som går ut med dom eftersom jag forfarande går i skolan, men jag har sakt till honom: "om det är det som är problemet så kan jag gå hem på lunchen och gå ut med hunden.. du brukar ju ringa mig själv och fråga om jag kan gå ut med hundarna.. kan jag inte bara få ett eget ansvar?"
Vad tycker ni jag borde göra? jag tänker iaf inte bara ge upp..
P.S: Jag frågar varje dag: "Pappa/Mamma kan jag snälla få en hund så blir jag glad jag lovar att inte gnälla eller något.. snälla jag har egetansvar"
(bilden är tagen från google)
ingen aning faktiskt, vill också ha en till hund ( vi har två redan hemma) men jag vill ha en amstaff och min mamma vill inte och säger att de kommer bli för mycket. men det tror jag inte eftersom innan hade vi en schäfer & dom hundarna vi har PLUS katt,hamstrar och undulater vilket vi inte har nu, men ja..
En fråga. Hur gammal är du?
Om det är så att din pappa inte riktigt litar på dig ang att ta hand om den nya vovven du vill köpa så motbevisa honom genom att ta bra hand om de andra hundarna som ni redan har. Bevisa att du är en ansvarsfull person som vet vad den talar om. Då kanske de tänker om …
Jag tjatade sen jag föddes att jag ville ha en hund, sen för 3 år sedan fick jag en schäfer. älskade honom verkligen, men han var tvungen att avlivas vid 1 års ålder. kmr ihåg allt så väl, var under deprission i 5-7 månader, sen gick jag vidare, även om jag alltid tänkte på honom. Jag tjata på mamma senare om att jag ville ha en ny hund, men tillslut orka jag inte. o då när jag kom hem så åkte vi o köpte en :) fast nu längtar jag t jag är 15 för, då har de lovat att jag ska få köpa en helt egen;) för vill helst gå på hund college ;)
Varje chans är en risk. Varje risk är en chans..

Vet inte riktigt hur dina föräldrar är, Men jag har 2 egna hundar och familjen har 2. Min första hund fick jag 2008 och det var inte tjata som gjorde att jag fick henne, utan jag hade redan börjat spara, och sen satte vi oss ner och diskuterade om allt ansvar osv.. Och nu har jag precis fått hem en BC-valp som är mestadels min egen. Jag tränar och tävlar aktivt osv..
Men dock har min mamma stort hundintresse och har haft hundar sen hon var liten. Men ett tips är att sätta sig ner och diskutera hur allt kommer att bli osv.. Och visa att du verkligen inte kommer att tröttna, (vilket många föräldrar tror) genom att gå ut och ta hand om dom andra hundarna :)
Jag tror inte det bästa är att tjata om en hund varje dag… Alltså, du säger att du säger "Pappa/Mamma kan jag snälla få en hund så blir jag glad jag lovar att inte gnälla eller något.. snälla jag har egetansvar"
Och som någon annan säger: Hur gammal är du?
Medarbetare på Agility Ifokus - Välkommen in! 
Normal is an illusion. What's normal to a spider, is chaos to a fly.

Visa att du kan ta eget ansvar för de hundarna ni redan har, sen är det ju faktiskt så att om du fortfarande bor hemma så är det ju dina föräldrar som bestämmer om de vill ha en hund till eller inte.
Sen när du går ut skolan och börjar jobba/plugga vidare, har du fortfarande möjlighet till att ta hand om en egen hund då? Har du möjlighet att ta hand om hunden ekonomiskt till 100% redan nu?

#2 Jag är 14 år, jag har går varje år på sveriges hundundoms riksläger jag är 110% förälskad i hundar och jag gör allt för att få en egen.
#7 Hur ansvarsfull är du med annat då? Jag vet att om min son tjatade på mig varenda eviga dag om en hund hade mitt nej bara blivit starkare. Att han dessutom har det stökigt på sitt rum och stänger inte dörren ordentligt efter sig (så att hunden kan rymma) när han går ut gör mig ännu mer motvillig. Sådant är också tecken på att ansvarskänslan inte riktigt är på topp ännu. 

8# jag är inte slarrvig på något sätt…
tjöta inte på dem, utan ta ditt ansvar! fodra dem, rasta dem, sköt pälsen på hundarna köp ev nån sak/ben, när foderet börjar ta slut kan du säga åt att nu åker vi och hadnlar foder till hundarna för de börjar ta slut.
på rasterna kan du rasta dem, när du kmr hem kan du ta långa promenader, fråga om du kan börja träna lyudnad å verkligen visa att du kan ta ansvar.
så kanske om 6 månader så kanske du får ett kanske till svar.
Men sen e frågan, kmr du ha råd till att ta hunden till vetten om de skulle blir krångel med den hunden?. Om ja, så visa å sluta tjöta på din pappa å mamma.
just det, ska tillägga detta med..
Märker du att nån av dem hundar som finns i ehmmet behöver uppsöka vetrinär vård, så e du bra att du säger ifrån med..
men sen om du får valpen, så e de ju bra att du också hjälper till med dem andra hundarna i hemmet å inte bara valpen.
nu har ja sakt mitt

Jag tränar mina hundar varje dag.. har gjort det där i säkert 3 år nu

asså gått ut med dom osv.
13 träna menar jag mer att gå på bruksklubb på lydnad/spår å elr algility… dels är de skit kul och de visar med ägaransvar att träna med hunden/arna..
träna gils inte om du gör de hemma på gräsplanen ;) utan visa att du verkligen har ditt hundintresse å fråga om du kan få börja på bruksklubb.
Kan det inte möjligen ha med ekonomin att göra då?
Ni har redan två hundar och en tredje kan bli för mycket ifall att något händer någon hund eller flera.
Det är ju tyvärr så att MYCKET kan hända med en hund och det kan bli riktigt riktigt dyrt, och det är dina föräldrar som ansvarar för dig och dina hundar och ska se till att alla har det bra.
Därav skulle jag råda dig att ta den möjligheten du faktiskt har, du har två hundar hemma och det är mer än måååånga barn som vill ha hund har!
Vad är det för fel på de ni redan har?
Det låter ju som om du verkligen är redan en ansvarsfull person. Det kan ju också vara så enkelt att dina föräldrar helt enkelt inte vill ha en tredje hund i huset.

Jag tror min mamma vill inte ha en till hund i huset.. men jag vet att min pappa vill ha en amstaff och jag vet att han också vill ha en Fransk bulldog också.. det jag inte förstår varför han inte skaffar en då..
#17 Han kanske bryr sig om din mammas åsikt. 

När ag var liten så ville ag också ha en hund, men det fick jag inte. Det var för dyrt sa mina föräldrar och köpte istället häst åt mina systrar. Jag bönade och bad i flera år, men det hälpte inte.
När jag var 16 år flyttade jag hemifrån, men hade inte tid eller råd att ha någon hund då. Så jag fick snällt vänta tills jag fyllde 20, bodde själv, hade tid och pengar nog för att ta hand om min egen hund.
Med tjat, tror jag, tyvärr inte att man kommer så långt.
Var glad åt de hundar du/ni har istället och visa att du/ni kan ta ansvar för dem. Det kommer en dag då du/ni kan skaffa egen/egna hund/hundar.
Lycka till!
Jag har i min bekantskapskrets under det senaste året sett iaf två barn i yngre tonåren som tjatat till sig en egen hund, en av dessa har tjatat om hund väldigt länge och till slut gav föräldrarna med sig, idag är ena hunden omplacerad och andra på gränsen till misskött pga bristande intresse från den sk. hundägaren, i grund och botten är det förälderns ansvar för hunden och i ena fallet gjorde föräldern också det som var bäst för hunden dvs. den fick ett nytt hem.
Nu är inte alla barn/tonåringar så, men det finns tyvärr en väldigt glorifierad syn på hur det "ska" vara att bli hundägare, likaså mattas den där entusiasmen och motivationen att gå ut med hunden väldigt fort.
≧◔◡◔≦
#20 Håller med i sista stycket, det är väldigt vanligt att det ansvar man är sååå beredd att ta försvinner snabbare än vinden. Jag såg själv flertalet av mina vänner få och bli av med hund under vår uppväxt. De tappade intresset, orkade inte gå hem efter skolan och gå med hunden, annat lockade mer… Känner mig både stolt och unik som sen 11 års ålder tagit allt ansvar, dagligen, men då har jag också fått "stå över" väldigt mycket. Jag blev ju, trots allt, den enda av tio-talet ungar som höll kvar intresset och ansvaret. Ibland undrar jag om det hänger ihop med att jag fick ta över en vuxen hund med problem, och de övriga fick valpar som sedan blev äldre med allt det innebär…
1 på 10 är inte höga odds och det kan absolut vara(och bör vara!) en anledning till tvekan hos föräldrar!

Jag ska börja i 8an i höst och jag har knappast tid med kompisar. Varje dag är det träning osv som gäller. Visst om jag vill hitta på ngt ngn dag som åka in till stan osv så hjälper självklart föräldrarna till men jag gör det mest. Så med en egen hund så kommer du få ge upp mycket och du kommer inte ha mycket tid över till kompisar osv..
Varför är det så viktigt att ha en hund som är din EGNA?
Du kan väl träna, tävla och aktivera dem hundar ni har, spela roll vem som står som ägare på pappret?
Och vill din mamma absolut inte ha en hund finns det inget du kan göra. Inte så länge du bor hemma, vänta tills du skaffar egen lägenhet och skaffa hunden då :)
Som Rafflan säger; Du kan väl träna, tävla och aktivera dem hundar ni redan har.." ?
Jag håller med, är det bara en valp i sig som lockar dig? För vad händer med ditt intresse när hunden blir vuxen? Kommer du börja tjata om en ny hund då?
Medarbetare på Agility Ifokus - Välkommen in! 
Normal is an illusion. What's normal to a spider, is chaos to a fly.

Jo men dom är rätt gamla nu! och fortfarande så tränar jag dom hundarna! men jag skulle gärna vilja börja om från början med en valp.
#25 Kikade på din beskrivning - dina hundar är 8 och 6 år, det är ingen ålder alls! Du har alla möjligheter att jobba med de hundar du har och lära dig hantera alla möjliga situationer vilket kommer underlätta framtida valpköp.
Min första hund var 7 ½ när jag fick honom och honom kunde jag arbeta med i 5 år till innan åldern slog in, idag är har 14 år. Gå inte på hundarnas ålder för det är bara en siffra!
Min andra hund är 5 år nu, och han är i sina bästa år vilket många hundar är först i den åldern. De är färdigutvecklade, har lämnat spökåldrar och trotsåldrar och går att arbeta med utan de problemen. Det är först nu han har landat med sina bekymmer och det är först NU vi ska satsa.
En hund är inte förbrukad bara för att den har lämnat valpåldern!
Jag var 15 år när jag fick Kito … Och ja, jag har ångrat mig många gånger, jag VAR för ung för att skaffa hund då för jag kände mig så låst förr. Nu är jag så van och allt är väldigt naturligt för mig nu, men det är så mycket jag inte kan göra med min fritid. Till och med min mamma påpekar det och frågar om jag inte känner mig låst. Jag tar mitt ansvar och det har sitt pris. Jag älskar min hund, men vem älskar inte sitt barn? Alla får offra mycket ändå. Sen beror det väl på vilken ras man har, min kräver timmar motion och aktivitet per dag, en Fransk Bulldog kräver antagligen inte detsamma men det betyder samtidigt inte att den ska vara utan ditt sällskap bara för den sakens skull. Även om vissa hundar bara behöver en timmes promenad på en dag behöver den ändå ditt sällskap resten av tiden.
När man skaffar hund så pass ung och påstår att man kan ta allt ansvar så ska man veta att det KOSTAR. Hur mycket pengar får du in varje månad? Det tar TID. Ibland får du offra mycket vännertid. Många gånger som du velat spontant dra ut med dina vänner, kanske ta en liten "day-trip", festa på kvällen, åka och bada (krävs hundstrand och har man otur har man en hundrädd vän.. Hundstrand är då no-no även om din vän tål DIN hund.) Du kanske säger nu att du inte festar, men jag är ganska säker på att den perioden kommer.. Inte för alla men för många. Och då menar jag inte att supa sig full utan att vara ute och ha kul med sina vänner till sent på kvällen.
Jag vet inte hur många gånger jag fått offra roliga dagar med vännerna för att jag inte haft hundvakt. Många gånger har det även varit av ren stolthet. Jag skaffade den här hunden och då ska han inte sitta hemma hos mamma flera kvällar i veckan.
Sen ska man vara beredd på veterinärkostnader.. Sånt HÄNDER. Är det du eller dina föräldrar som betalar då? Känns det bra att dina föräldrar tvingas lägga ut massor av pengar på en hund du tjatat dig till mot deras vilja?
Jag säger inget av det här som någon slags anklagelse mot dig eller hur du är, utan snarare som saker du måste tänka på och se dig IN i. Det är väääldigt lätt att man läser, säger "Ja, men det fixar jag lätt!" men i själva verket har man inte låtit det sjunka in, utan man är SÅ säker på att det är vad man vill. Allt annat slinker bara förbi utan mer tanke på det. Det var så jag fungerade när jag ville ha hund, vilket även resulterade i att jag inte skaffade riktigt rätt ras - även om jag älskar rasen i sig så har den inte alltid fungerat med mig.
Som sagt, inget ont emot dig utan snarare lite mer att tänka på!

Tack , men det är igentligen inte direkt att jag har tröttnat på dom eller något det är bara det att jag vill just ha en valp från början, men det verkar som att pappa har gått med på att skaffa en valp nu ;) Härligt! vi är bara inte eniga om namnet pappa tycker Chilli medans jag tycker Åke.
28 va för valp blir det då?
Håller med KitoBonito för fullt!
Visserligen är jag 15, men har 2 hundar varav en har jag ansvar FULLT ut på. Allt är inte frid och fröjd.
Man måste planera allt väldigt noga i för väg, alltså, min ena hund följer med mig nästan ÖVERALLT. Och på så vis kan man känna sig "låst." Men jag måste, för hennes behov BLIR mina.
Du kan inte bara dra ut och festa när du blir äldre (för din hund lever nog då), du kan heller inte gå och spontan göra saker. Som gå över till en kompis, eller sova hos en kompis. För det måste du be om (att någon tex kan gå ut med hunden när du borta, ge mat osv).
Hört att många som fått hundar när de varit rätt unga har varit väldigt aktiva en tid. Sedan tröttnar dem och ska plötsligt gå och fika med sina vänner istället, dra till pojkvännen osv.
Vi har 2 hundar nu, och det är mer än nog, och vi tänker troligtvis inte skaffa ny på ett BRA tag. Var nöjd med de hundar du har, aktivera dem (hur gamla är dem, vilken ras? :) ÄR nyfiken!), åk till brukshundsklubbar, prata med andra hundägare, läsläsläsläs på om andra raser, pröva olika grenar osv.
Så länge kan du tex skaffa kontakter i hundvärlden, lära dig myyycket av dina nuvarande hundar så att du är som klipptochskuren för din nästa hund, läsa hundtidningar osv.
Om du fortfarande är lika taggad på en hund efter några år så kör bara på!
För väntar man på något gott…. 

#30 Det är två Borderterriers, dom är 8 och 6 som någon sa nyss att dom inte är igentligen specielt gamla med dom är inte så himla aktiva.. har försökt få dom att vara aktiva med ikke så nikke.


#31
Hitta bra sätt att motivera dem till att arbeta, få dem att fatta att det på något sätt är VÄRT det. Vad gillar dem bäst? Leksaker osv..
Mina hundar går som tur igång DIREKT på godis. Speciellt frolic. Och om det är köttbullar så jobbar dem för glatta livet 
Va för hund ska ni köpa då? efter som du sa att din pappa värkar gå med på det nu.

Tack och detsamma Sharp :)

Fransk bulldog.
#31 Du vill alltså ha en aktiv hund? Som du kan träna/aktivera med vad?

Vill köra Lydnad, sök, jakt, junior handling, utställning.
#40 Du tycker alltså att en bolldog passar utmärkt till de sakerna?

Vadådå? förlåt?
#42 Tycker du ska ta och läsa på lite om rasen Fransk bulldog och inte bara gå efter utseende om du nu vill ha en tränings å tävlings kompis.
Fransk bulldog är en ren sällskaphund, har inga direkt jakt eller spår egenskaper.
Dem är igentligen ganska lugn hund som inte kräver allt för mycket aktivering och träning för att vara nöjda.
Den kommer troligen vara lugnare och mindre aktiv än dina borderterrier när den blir lika gamal som dem, borderterrier är igentligen en ganska pigg, allert och aktiv ras :)
Så att skaffa en Fransk bulldog för att du vill träna och tävla i sök osv är lite fel ute, dock funkar dem nog inom utställning och som sällskap :)
Fast det är en bra ras om hon skulle tröttna opch det, det är i alla fall så mkt bättre än amstaff (nej har inget emot dessa hundar, utan många av ägarna utan dessa hundar, och vill inte se nån som är 15 år å "äger" en sådan hund)
Så kör på en fralla, men förvänta dej ingenting, om du itne tar den hyperaktiva valpen i kullen.

Om du tycker dina Border Terriers är sega eller inte vill jobba så förvänta dig inte för mycket av en Fralla. Visst din hund kanske blir mer aktiv men oftast är dom mera lata och orkar inte göra så mycket, och som #43 säger så är dom inte bästa hunden om du vill träna spår och sök, jag skulle rekomendera Cocker Spaniel eller Labrador om du vill träna sök och spår :) Cocker spaniel är en underbar ras :)

kom och tänka på att du sa att du kommer betala hunden och allt själv, men du vet väl att en fralla kostar oftast närmare 20 000 kr. och en vaccination när hunden är 12 veckor kostar runt 500 och sen kostar försäkringen ca 2500 eller ngt sånt per år. Bara så du är medveten om det då du sa att du kommer betala allt själv?
Men om du nu vill hålla på med spår och sök så tycker jag som #46 så passar nog Cocker Spaniel väldigt bra och Pudel och papillon är också bra och aktiva hundar om du vill hålla på och träna mkt :)

Eftersom du gärna vill ha en egen hund och kan tänka dig att betala allting själv, varför inte betala foder, veterinär, försäkring osv. för de hundar du redan har? Prata med dina föräldrar och gör en deal, jag törs nästan lova att du får hunden som din egen om du betalar allting för den.
Vill du ha en valp för att du tycker att hundarna är för gammla?
6 och 8 år är verkligen ingen ålder på en hund!
Min vovve är 8 år och hur pigg som helst. Många som ser henne tror att hon är en valp. Border terrier är ju en pigg och aktivras som passar utmärkt till både lydnad, sök, agillity och mycket, mycket mer.

Håller med #48 om åldern, jag har en tjej på 11 år och hon är också hur pigg som helst :) Tävlade agility med henne för ca 2 veckor sedan, och hon tyckte det var skit roligt ( Sen att hon bara körde några hinder och sen vägrade köra mer för att hon skulle hälsa på ALLA som var där :p) och jag tränar med henne osv ohc hon är hur pigg som helst :D
Har själv en 12 åring, faktiskt. Pigg hon med!
Och border terriers är ju mindre hundar i storleken = lever längre!

Kom även att tänka på en annan grej…
Mycket kan gå fel i frågan om hunduppfostran, något kan gå snett med din eventuella valp och den kanske inte alls formas och blir så som du vill/har tänkt. Den kanske inte alls har så mycket "fart och fläkt" som du önskar, vad gör du då? Kommer du att tjata på dina föräldrar om ännu en hund?
Som du vet så kostar det en hel del pengar att ha en hund, två hundar kostar dubbelt så mycket och 3?! Det blir en väldigt stor summa pengar varje månad. Kanske är det så att dina föräldrar/din mamma säger nej, för att det inte finns ekonomi/tid för ytterligare en hund?!
Varför vill du ha just en Fralla?
Är du tillräkligt påläst om rasen för att skaffa en sådan?

Tror ni inte att jag har läst om fralla innan? jag är inte helt blåst som helst! Fortfarande om ni läser min personliga sajt! så ser ni att jag är förälskad i fransk bulldog, jag vill köra utställning med den och så vidare jag tänker inte köra så mycket agility osv om ni tror det absolut inte… har bar em fråga till som är lite kunniga :) kan man träna/tävla något annat med en fransk bulldog?

Det finns ju Handling, ungefär som utställning men man ska gå i olika "figurer". Sen finns det ju Rally-Lydnad, passar alla hundar enligt mig. Då man får prata och peppa hunden osv.. Sen finns ju också Freestyle, Freestylevärlden behöver mera Frallor. Har bar sett en som kör freestyle. Sen Kanske Lydnad. Det finns mycket man kan köra, det beror på hur hunden blir och vad den tycker är roligt i framtiden :9
Så sporterna jag har nämt här är
Handling
RallyLydnad
Freestyle
Lydnad

Om det är utställning du är intresserad av så förslår jag att du ställer ut de hundar du redan har. Du behöver inte skaffa en valp för att ställa ut

Jag ställer redan ut dom.

53, tack, jag kör redan lite freestyle men har inte specielt stort intresse att tävla pga att min hund är lite seg och klumpig :P.. så isåfall måste man köra en väldigt långsam låt….
Problemet är att man måste tänka på framtiden också. Hela familjen borde vara med om beslutet.
Snart kommer du att börja gymnasiet. Då kan du troligen inte gå hem på rasten för att gå ut med din hund. Efter det kanske du träffar en kille och genast blir det mindre tid över.
Förr eller senare kommer du att vilja flytta hemifrån… Då är det inte alltid så lätt att ta med sig en hund också. Troligen så måste du jobba så att du inte kan vara med hunden stora delar av dagen. Då blir det antingen ett dyrt dagis eller en dagmatte.
När man har flyttat hemifrån så är det svårt med ekonomin och om hunden blir sjuk så är det en stor risk att du måste be dina föräldrar om pengar. Om hunden ens KAN följa med dig - annars blir den dina föräldrars ansvar!

Som jag har skrivit längre upp! (snälla läs lite innan ni säger något, känns som jag får upprepa allt hela tiden) Det är både min pappa och jag! som kommer ha ansvar för hunden där med basta!

#58 som jag har tolkat detta (utifrån det jag har läst) så har du tjatat på din pappa och på såvis fått honom att ge med sig. Rätta mig gärna om jag har fel!
Du har även nämnt att du ensam vill ha ansvar för hunden och ärligt talat så måste jag faktiskt hålla med EmmaJo (#57) Det räcker inte med att du är villig att ta ansvar för hunden nu, du måste vara beredd på att kunna göra det i 10-15 år framåt. Minst!
Kommer du att bo hemma resten av hundens liv och kommer din pappa/dina fräldrar alltid att kunna ställa upp och ta hand om din hund då du går i skola/jobbar?
Vad gör du om 5 år, hur kommer ditt liv att se ut då?
Kommer en hund att passa in i din livsstil?