Hopplös att klippa klorna på
Hejsan!
Vet inte om jag la denna tråd i rätt grupp? Annars kanske en Medarbetare flytta på den :)
Jo, det är såhär att jag har en mops, och mopsar är ju nästan kända för att inte tycka om när någon rör deras klor och så även min. Han har varit det ända sedan han var liten och vi har gjort allt vi kunnat, vi har aldrig råkat klippa i pulpan, försökt få han slappna av, ta det lugnt, en klo om dagen, t.o.m låtit en hundtrimmare klippa klorna på honom, hans uppfödare har också försökt, men inget har lyckats. Efter snart tre år börjar ens tålamod ta slut.
När man rör vid hans tassar/klor, stelnar hela han till och börjar skaka. Sen sprattlar han och tar i med bakbenen som om det vore på liv och död, han gnyr och skriker och grannarna tror väl att vi torterar honom :P
Vad får honom att göra såhär? Kommer inte ihåg att vi gjort något som kunnat bli en dålig upplevelse för honom? Bara försökt hålla tillbaka honom men det har ju varit ett måste för att få klorna klippta även om det känns jätteelakt. Han är ju en sån go hund annars :/
Några tips? En vän sa att man kan operera bort hans klor men det låter ju helt sjukt :S
Jättetacksam för svar!
//Sisss
Du kan få honom trött, alltså att aktivera honom innan kloklippningen så att han blir riktigt trött.
Du kan annars göra det när han sover.
Eller så tar du i hans tass, ger honom godis, för klosaxen mot tassen, ger godis, håller klosaxen på tassen, ger godis, klipper en klo, ger godis och mkt berömm, och så fortsätter du så, då vet han att klippa klor betyder godis :)
Har försökt när han är trött och när han sover. Men han blir som nyvaken såfort han känner att man rör vid tassarna/klorna. Det med godis har vi också försökt, men ska försöka igen, han tycker ju om godis ;)

Har klippt klor på en del hundar som inte gillat det (betydligt större än mops). Jag klippte en tass och gav sen en liten godis, klippte en till och gav sen en godis. De lärde sig ganska snabbt att det var smart att samarbeta.
Skynda långsamt så går det fortare.
#3 Men helst ska man ge godis efter varje klo, för då förknippar h*n då att själva klippet betyder godis :)
Senare kan man börja med att ge varje tass och sen behöver man kanske inte ge något alls ;)

#4 Precis, det var nog så jag började också, bra att du förtydligar :). Det funkade iaf!
Skynda långsamt så går det fortare.

Hm ni behöver ju inte komma till det stadiet att han ska tycka om att bli klippt, det räcker ju med att han accepterar att vad ni än gör med honom så ska han ställa upp på det… Min hund gillar inte att klippa klor men hon sitter still, heroiskt och tittar bort eller upp i taket tills vi är klara.. Ignorera och acceptera inte hans beteende, låt han inte komma undan, tyck inte synd om honom och ta det lugn och klipp, beröm under tiden. Det är inte synd om honom, det är han som är löjlig och det kommer han att komma på om han inte får komma undan och ni inte tycker synd om honom.
EN teknik är ju att ni kan lära in vacker tass, när han ger tassen, pilla och plåta runt klorna och tassarna. Inte klippa men lär han att det går bra att hantera alla hans kroppsdelar och det måste han acceptera.
Det som gör att han agerar så här är att han inte är van att bli klippt, hanterad runt tassarna och han är inte van att bli tvungen att göra saker han inte tycker om.. det är som ett små barn, frustration och motstånd det går över. Han har antagligen fått komma undan när han utfört det här beteendet och då fortsätter han självklart med det, eller har ni tyckt synd om honom och ojat er runt det här? Det kan också leda till problem..
Var lugn och koncentrerad, ignorera hans dumheter och gör det du ska, beröm inte hans protester, beröm när han är som du vill ha honom och berätta för han hur löjlig han är :)
#6 Men vissa hundar tycker faktiskt det är obehagligt när man håller på med deras tassar, det betyder inte att TS framkallat detta beteénde.
Man ska såklart inte berömma honom när han gör fel, men inte heller gnälla på honom eller säga "nej" eller liknande.
Utan berömm när han är duktig, alltså efter varje kloklipp ;)

Jo men man förstärker det första obehaget precis som du säger när man berömmer det eller ger uppmärksam/ låter han komma undan. Så självklart måste inte beteendet komma från TS men på något sätt har de blivit förstärkt :)
#8 Men komma undan får han inte göra, det jag menar är att efter varje klo ger man en godis, men man låter honom inte gå iväg för det.. Utan han ska stanna kvar tills alla klorna är klippta :)
Det värsta är att det känns som om jag provat allt detta. Berömt efter varje klo men han tar ändå inte emot det. Varit bestämd och inte tyckt synd om honom. Brukar inte ge upp förens jag är klar, och jag brukar bara klippa en klo om dagen när det behövs. Ändå blir han helt manisk.
Han kan vacker tass men då är han fortfarande vääldigt försiktig om sin tass och låter ingen pilla på hans klor. Har övat många gånger med samma resultat varje gång.
Han borde vara van vid det eftersom vi gjorde likadant på våran förra hund när han var valp, och det funkade jättebra. Men Alfons har varit helt "manisk" sen dag ett. Uppfödarens hundar och andra mopsar vi känner är likadana, några till och med svimmar. Andra låter veterinären söva ner/ge lugnande till deras mopsar och sedan klipper. Men Alfons, han kämpar, och kämpar, och kämpar. Godis hjälper inte.
Kollade på Hund Coachen på tv, när det var ett program om en hund som hatade att klippa klor. Vi gjorde samma sak som han gjorde, vi övade precis som han sa i flera dagar, men nej, det funkade inte det heller.
Känns verkligen hopplöst..
Har du testat att fila klorna istället? Tången klämmer ju åt runt klon på ett annat sätt, och det krävs ganska mycket pillande och vridande på tassen för att se och komma åt. Med filen kan du lättare jobba från flera olika håll och ändå komma åt, enligt mitt tycke iaf! Känns som att hundarna blir lite lugnare av filandet än av klippandet också… Värt ett försök kanske? ;) Jobba där på samma sätt som du redan testat med tången, tass - godis/beröm, fil mot tass - godis/beröm, fila lite - godis/beröm. Ett steg i taget och se till att han verkligen är lugn i steget innan du tar nästa. Oftast är det vår egen otålighet som gör att vi misslyckats för att vi gått för fort fram!
Jag har precis samma problem med min 11-åriga tik! Hon flämtar, piper, hjärtat slår i 180, och hon försöker slita sig loss, vilket gör att jag inte vågar försöka… Det får mitt ex hjälpa mig med.
Men det där med fil ska jag absolut pröva!
Men vad sorts fil ska man använda? Jag vet att jag fick lite olika svar i en annan tråd som fanns om kloklippning… Men det kommer jag inte ihåg nu… Minnet är kort men bra…
Börja även med att kanske ta upp klosaxen till och från och lägg ifrån dig den, så att inte varje gång innebär kloklippning.
Kanske även beröm ifall han väljer att nosa på den av nyfikenhet istället för att sticka iväg så fort den kommer fram.
små steg hela tiden.
≧◔◡◔≦

#12 Ja du, jag använder två olika - deras klor är rätt grova så det krävs en vanlig träfil för att ta det mesta(alltså komma nånvart) sen byter jag till en lite grövre nagelfil för att fila till så kanterna inte blir så vassa. Funkar kanon!
Jag sätter ner hunden och ställer mig över, sen lyfter jag upp en framtass i taget och filar lite då och då. Ibland lyfter jag bara, sen är det bra!
Baktassarna filar jag som man kratsar hovar på en häst - ståendes och bakbenen upp bakåt. Ibland filar jag, ibland tittar jag bara, pillar lite mellan tårna för att vänja dem.
Hahaha! Har också en mops och jag vet vad du menar. Min uppfödare varnade mig för det när jag skulle hämta hem honom. Alla mopsar jag känner är precis likadana.
Yogi SKRIKER som en katt så fort klosaxen nuddar vid hans tass. När han gör vacker tass så sätter han inte ens tassen io handen på mig utan ovanför eller brevid i luften.
Jag och min sambo måste hjälpas åt när det är dags för klippning och när vi är färdiga så är vi helt svettiga och Yogi helt andfådd.
Vet att det inte är roligt men det är lite skumt att så många mopsar e helt extrema med det.

#10 Hm återigen ger inte en tanke på vad han vill. Det är vad du vill med din hund som är viktigt, låt han kämpa det spelar ingen roll :).. du kanske aldrig blir av med problemet men det är inte en 100kgs hund och det handlar inte om varje dag. Det kommer inte döda honom så han får ta det. Klipp alla klor på en gång, dra inte ut på det..
#17
Att jag "ger" mig beror på att jag blir orolig för hunden, hon är 11 år och har haft ett tufft liv (omplaceringshund), jag blir nervös för att hennes hjärta inte ska palla. Har vi tur så lyckas "exet" klippa 1 klo/per tillfälle.
Men jag kanske är lite överkänslig….
#11: Var tvungen att prova det nästan direkt, har hört om det men bara trott att det skulle dra ut på det och bli jobbigare. Använde en grövre fotfil som vi hade liggandes här hemma. Han accepterade den mer än klosaxen. Men lite sprattlande och, hör och häpna, inget skrikande fick jag alla klorna filade och fina i under en timma
Har aldrig hänt förut, *tummen upp* :D
#16: Jo, men lite komiskt är det allt. Vet en som har en liten mopstik som blir så hysterisk att hon svimmar varje gång dom ska klippa klorna. Ägaren klipper då klorna snabbt och sen är det över, haha! Låter grymt, men vad ska man göra? :P Har även hänt att min Alfons bajsat på sig i ren frustration.
Ja, man blir verkligen heeelt svettig och slut när man klipper klorna på dom, det är värre än ett gym-pass x) Helt otroligt starka är dom små rackarna också, haha! Men prova på att fila klorna, funkade bättre för Alfons iallafall :)
Tack så jättemycket allihop! Ska bygga vidare på detta nu :)
18: Samma här, otroligt svårt att inte tycka synd om honom. Han vill ju inte vara elak mot mig utan är ju bara så rädd! Jag är orolig att han ska bryta benen av sig för man måste ju hålla emot och han tar verkligen i för kung och fosterland!

Mhm…jag tror du över oroar dig, vilket är värst, långa klor som går sönder med jämna mellanrum, hunden har smärta eller kanske måste dra någon klo bandage och veterinär kostnader, eller kort stress moment, klipp klipp klipp färdigt! Visar hunden tecken på hjärtproblem?(Flåsningar utan anledning, ansträngs lätt trötthet osv) eller är det andra anlendingar som gör dig orolig för hjärtat?
Sen på hala golv kan långa klor leda till sträckningar i muskler, senor eller ryggen på gamla hundar och det kanske dem inte läker ihop ifrån.
Men testa och fila det kommer bli mer jobb men kanske inte samma stress…det är ju bara att testa, är det samma stress som när ni klipper så kanske man ska göra det så snabbt som möjligt, alltså klippa :)
#21 Det var mig du riktade dig till i ditt svar antar jag…(#17)
Nä, hon visar inga tecken på hjärtproblem, det är jag som stressar upp mig och då förstår du.. 2 stressade "tanter", ingen bra kombination.
Det är mest åldern hennes jag tänker på när man känner hennes hjärta slå, hennes stress och flåset.
Även om mitt "ex" lyckas bättre än jag med klorna då han inte hetsar upp sig som jag gör så ska jag försöka med att använda fil nästa gång.
Jag vågar helt enkelt inte klippa då hon rycker undan tassen, är livrädd för att klippa "fel".
Hon ogillar överhuvudtaget att man tar på framtassarna, baktassarna funkar bättre.
Jag får återkomma i denna tråd eller skapa en ny!

Prova DAP, dog appealing pheromone, ett må-bra feromon som tiken utsöndrar när valparna diar. Finns på Apoteket. Blir ofta ombedd att klippa klorna på "besvärliga" hundar och använder då DAP. Hunden blir lugn, avslappnad och lite sömnig och brukar inte bry sig så värst mycket om vad man gör med dess tassar. Tyvärr fungerar det inte på alla men vädigt många blir hjälpta av det.
jag har en mycket duktig hund nu men var hunvakt åt en svår rackare innan. Jag gjorde så här (han var livrädd) gick o gick o trötta ut han. Sen godis som # 1 säger, men inte sax utan en fil det löste sig o då fick jag fila varje dag. Han hadde vart så här sen liten omöjlig o givetvis hade dom råkat klippa pulpan en gång med. Men en vanlig verktygsfil gick bra. Sen efter trygghet kunde jag norpa lite med klosax och jag vänta tills det var blött ute för då vart klorna mjukare och löt mindre när jag klippte dom :)
#19 Härligt härligt härligt! :D Jo, visst tar det lite längre tid, men en fördel jag ser är att man får göra det oftare och då blir det lite av en vana för hunden. Och visst känns det som att en/ett par timmars jobb i lugn och ro är mer värt än att kämpa och slåss för en klo i taget i en evighet? ;) Hoppas det fortsätter såhär! Fortsätt gärna att fila nästan ingenting lite då och då, så ska det inte vara några problem alls sen när han vant sig vid att det ska vara så :)

En sak att tänka på, att när hunden kommer undan, eller nästan kommer undan, blir den mer stressad. detta kan även gälla om man har ett fast tag om hunden, men den rycker undan foten.
Bäst är då att vara 2, en som håller hunden, så att den som klipper eller filar kan hålla tassen ordentligt. Ju mindre tjafs, desto mindre stress.
Sen kan det hjälpa att göra det ofta mend kortare stunder. Då blir det tillsist en vanlig sak att göra, istället för det där läskiga man brottas om länge.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
#26 Stämmer! Jag brukar dessutom se till att "släppa" innan hunden börjar tramsa(gäller alltså hundar som klarar av hanteringen och inte får panik direkt), så man undviker att hunden kommer undan genom att bråka. Ibland kan man ju inte hålla fast hur gärna man än vill/borde, och då "vinner" inte hunden om man släpper innan.