Boxer kanske? Om boxern: http://www.boxerklubben.nu/omrasen_vadar.htm

Tycker att det verkar vara en bra ras.
Kan inte sååå mycket om rasen, men de är vackra och det låter som den kommer få det den behöver av er..
Listan var lång med aktiviteter, haha.

Vi har en grosser här i samhället, och den är stabil och lugn och mycket trevlig hund.

#1 jodå, boxer har jag varit inne på sedan vi började planera hund. tycker de är så vackra och härliga! tyvärr tycker min sambo att de är för små . han är inte så förtjust i intryckt nos heller… synd… skulle ge min högra hand för en tigrerad med vitt runt nacken och på bröstet… mums!  synd att ett förhållande innebär två viljor…

#2, hehe! jag vill göra mycket med min hund! rapport är en dröm också… det är bara agility och freestyle som jag inte kommer pyssla med. det har ju dragits en hel del med Grosser också. får känslan av att det är en stabil hund också, och det är precis det vi vill ha ut. vi bor ju i lägenhet nu, och kommer göra i minst tre år till, och då vill vi inte ha en hund som får frispel så fort någon går i trappan, men vi vill ändå ha en hund som säger "stopp, inte längre än såhär!". mest önskvärt hade varit en hund som vaktar mer med kroppen istället för rösten, även om den gärna får varna med skall. de dobermann jag  träffat har nästan skällt hjärnan ur huvudet på mig, och fortsatt skälla i en kvart efter att man har hälsat på alla. kanske bara jag som haft otur…

#3 Njae, de flesta dobermannhundar är nervvrak. Lyckats träffa någon sköning bara.
Hanar mest..
Den grossern som bor här, om jag inte minns helt fel, bor utan problem i en lägenhet.. Men är inte 100% säker..

#4 Jisses vilken fördom! "de flesta dobbrar är nervvrak", det är dom inte alls. Säkert har du mött många dobbrar, och säkert har flera varit nerviga men det betyder inte att de flesta är det. Jag har helt andra erfarenheter  än du när det gäller dobbrar.

Jobbar man med en dobber och är konsekvent i sin uppfostran och om hunden får mycket miljöträning så blir det oftast en otroligt trevlig hund. En utmärkt arbetshund och vacker som få. Men som med många andra raser så måste man veta vad man gör och vad det är för ras man jobbar med.

#0 Måste bara fråga, varför vill ni att hunden ska vakta om ni bor i lägenhet?

#5 Fördom?? Nej nu får du ge dig
Ja, sa aldrig att det var hunden som ras.
Självklart går det att jobba med dem som med vilken hund som helst.
De kräver en fast hand, men avlar man på nerviga hundar så får man nog räkna med ett och annat.
Vet jättemånga helmysiga dobbar, har bara bra erfarenhet av dem.
Jobbat med någon också som har vart helmysig..
Men jag har också sett mycket erfarna hundägare som fått en nervig dobermann, och ibland blir det bara fel..
Kanske var lite i runda slängar när jag sa att de flesta är det..
Mest för att många inget vet vad en dobermann är..

Förlåt om jag var otydlig eller inte tänkte på hur det kunde tolkas!

#5 för att vi har planer på att flytta ut på landet helt enkelt, och där vill vi ha en hund som vaktar. att jag sedan inte vill ha en hund som ser det som sitt livs mening att vakta på allt och alla, men det ser jag som en socialiseringssak, precis som du säger. det viktiga är en uppmärksam brukshund som är allsidig. när vi sedan har diskuterat raser och deras egenskaper har alla de raser vi funderat på haft mer eller mindre vakt i sig. har du någon åsikt om det, eller ett bättre förslag på ras är du välkommen med förslag

jag håller nog iofs lite med ang. dobermann. de är otroligt fina, har härligt temperament och är underbara, men de jag har träffat har haft problem att varva ner, trotts hundvana och duktiga ägare. men nu talar jag bara för de dobermann jag träffat, bland annat hos uppfödare, och det tycker jag inte är önskvärt.

#6 Att "de flesta dobbrar är nervvrak" låter lite som när folk säger att Collies är nervösa och rädda, eller att storpudlar är aggressiva o.s.v.

Man får ju självklart kolla upp vad det är för föräldradjur när man köper en dobber, men så är det ju med alla raser.Se till att träffa föräldrarna innan, kolla meriter och stamtavla. Samtala med uppfödare och valphänvisare/rasklubb.

T.ex. schäfer som alla tycker är världens brukshund. Här i Gällivare så finns det otroligt många aggressiva jätteotrevliga schäfrar. Min 4-åriga tik har blivit påhoppad två gånger av schäfer och blivit utskälld/morrad hur många gånger som helst.

Så jag skulle lätt kunna säga att de flesta schäfrar är nervvrak. Men det gör jag inte. För jag vet att när jag kommer till brukshundsklubben här så möts man av massor av trevliga schäfrar. Stabila och sunda. Visst finns det undantag, men jag skulle inte gå så långt som att säga att de flesta är nervvrak.

#8 Förstår hur du tänker, men tänkte mig inte för inför ordvalet.
Nej, jag tycker personligen inte att collie är nervösa och rädda, eller att storpudlar är det.. Därimot har jag aldrig träffat en stabil dvärgpudel..
Men har inga fördomar. Hoppas du förstår vad jag menar..
Ber om ursäkt igen för mitt ordval

#7 Ok. Nej det är inget fel i att vilja ha en vaktande hund, jag bara undrade varför ni ville ha det. =) Den ras ni funderar på skulle säkert passa er perfekt.

#9 Ingen skada skedd.

Förlåt för att jag stjäl tråden lite men jag måste bara fråga (ingen fördom). Jag har oxå hört att de flesta dobberman och även schäfrar är instabila, men det är för att de är så sönderavlade och att det är svårt att hitta en linje som är stabil. Men det kanske inte stämmer? Kanske bara myt…

*endast nyfiken*

#10 Tack tack

Ska man ha en tuff ras sa kan man inte vara en mes sjalv heller. Har man en dobberman, schafer, rottweiler eller liknande sa far man ju tanka pa att det inte ar nagon Chihuahua man har… de kan ju mycket val gora skada och skramma folk! Problemet ar att fel sorts manniskor skaffar dessa hundar och inte ser allvaret i det, och sa blir det bara helt galet med aggressiva/nerviga hundar.

Jag har 2 schafrar som star mig nara. En som ar min egen och en som tillhor min killes familj i England. De ar bada varldens gulligaste i grund och botten, men…
Engelska schafern hoppar, morrar, skaller och t.o.m. biter. Har bitit hal pa mig och alla andra i familjen av misstag for att hon ar sa valdsam. Hon vaktar posten, hon vaktar sin mat, hon vaktar huset och de maste dra bort henne for att hon inte ska attackera besokare.
Min schafer skulle ALDRIG fa hoppa, hon far aldrig bita pa skoj och att hon skulle morra at nagon finns bara inte. Hon sitter och vantar pa sin tur att halsa nar det kommer besokare, gar aldrig fram utan att fa tillstand forst.

Blev ett valdigt langt inlagg men min poang var iaf att en hund kan goras till vad man vill. Min schafer skulle ocksa kunna ta over och bli "galen" som den andra om hon fick chansen. Det ar ingen elak hund, det ar agare som inte forstar allvaret i att ha en hund.

#10, känns även lite som att många av de hundar (vi kollar ju efter större brukshundar) som inte har vakt i sig, har mycket jakt. det är en annan anledning. eftersom vi har 2 katter och planerar en tredje avelskat samt då kattungar vill vi inte riskera någonting med en jakthund. det är ju trotts allt en stark instinkt.

vi har sagt att vi inte kommer att vilja hålla hund och katt åtskillda så fort vi inte är med, och risken finns ju med en större jakthund. jag kan ha tokfel, men för en jakthund kan instinkten slå över, kanske inte med de vuxna katterna som hunden ju kommer växa upp med, men kanske med framtida kattungar. vad jag kan läsa mig till är vakthundar mer trygga mot andra fyrbenta familjemedlemmar eftersom de ska vakta det som finns i hemmet och räknas som familj. rätta mig gärna om jag tänker tokfel

#13, är helt med dig om att hundägaren gör sin hund. tyvärr har de dobermann jag träffat, trotts att ägarna haft lång lång erfarenhet av stora brukshundar haft otroligt svårt att varva ner. det finns säkert otroligt många härliga dobermann där ute, det säger jag inget om, och det är för mig en drömhund precis som boxer. tyvärr har stissigheten gjort att jag ångrat mig och letar efter en mer "stabil" ras. tycker inte att en vakthund nästan ska kissa ner sig när det kommer folk och skälla tills de blir blå. det är tyvärr min erfarenhet av dobermann. hade jag bara träffat härliga underbara hundar av den rasen hade det nog blivit en sådan istället men nu, nej.

Har du funderat på Rhodesian Ridgeback? Vi har en alldeles underbart go tik på snart två år gammal. De är ju stora hundar som används för att omringa lejon men är nuförtiden mest använda som vakthundar.

Jag har träffat många av rasen och har faktiskt bara fått postitiva bilder av dom. De har lätt för att vava ner, är väldigt måna om sin familj och är helt enkelt väldigt vänliga och trevliga hundar

Jag håller också på att starta ett katteri och Nala som vår tik heter har nästan precis börjat få träffa några upphittade kattungar (som vi för tillfället tar hand om då våra avelskatter inte är leveransfärdiga) och det går super! Hon har ju lite jaktinstinkt när hon ser fåglar men det är absolut inget som inte går att träna bort, hon blir bara bättre och bättre på att strunta i dom då hon insett att de ändå hinner flyga iväg innan hon ens hunnit fram.

Bifogar en bild på henne.

Varför inte kolla på en Maremmano Abruzzese.

Tycker rottweiler låter som den perfekta kandidaten!
dock inte så mkt draghund.. =P

skulle vlja ha en rottis också… min sambo är väl dock halvförtjust i rottis av någon anledning. tror hans hjärta brinner för dobermann. han har haft en när han bodde hemma, men den såldes när hans föräldrar skilde sig utan att han var med på det, hade blivit övertygad om att det var tillfälligt tills de kommit tillrätta med den nya familjeordningen. han fick ju aldrig se honom igen.

och bergs/herdehundarna har jag varit inne och kollat på i omgångar. känns dock som att de inte skulle gilla de första åren i lägenhet så mycket. de känns självständiga och med väldigt mycket vakt.

#18 Rottweiler har ju används som draghundar, så det kanske skulle gå ändå, även om det var längesedan

Rottweiler vore något för er kanske? De är självständiga, vaktar och gillar spår och sök. Men då krävs det ganska mycket av er som ägare när det gäller uppfostran och att ni låter er hund vara aktiv. En rottis kan börja dra när den är runt 2 år, en rottis växer nämligen ganska långsamt. Men ni bör inte låta den dra för mycket eftersom det är en ras som kan få höftproblem.

Kan ni inte låna hem en hund av den ras ni är intresserad av och se vad ni tycker?

#21 Bra att du tar upp det!

En rottweiler måste man föda väldigt försiktigt för att undvika problem.
Låter dock som att en rottis kan vara något för er, men som sagt.. Det är ju en ras som kräver sin fasta hand..

Måste inflika med att tipsa om bouvier des flandres :)

Utan att ha läst alla svaren här i tråden…

Det låter som att du verkligen Är serisöt intresserad av att satsa på brukset, Right?
Bör du då inte ha en hund som är mer "lämpad" för det? Missförstå mig rätt nu, men man vill ju gärna ha en förig hund med en "will to pleace". Det är då hundträning är som roligast, när man är ett Team - hund och förare jobbar IHOP!

Enligt Min erfarenhet och uppfattning av Grossern så är dom mer åt det självständiga hållet.
Oftast så brukar de självständiga och 'hårda' hundar vara grymma på Specialerna (Dvs, spår, sök, rapport osv), då dom jobbar bäst på egen hand långt ifrån sin förare.
Men när det kommer till mer "samspelta" moment så blir det inte lika… Roligt längre.

OBS nu att detta enbart är min personliga erfarenhet, uppfattning och åsikt om "såna" hundar.

Dobermann däremot så finns det faktiskt inte allt för bra material av på marknaden. Man får verkligen Leta efter ett guldkorn för att få en Bra Dobermann.
Jag känner till EN uppfödare/kennel som föder upp bra Dobbisar. That's it.
(Var nämligen själv inne på Dobbis tidigare men ändrade mig så jäkla fort kan jag säga!)

Struntar nu i om halva HIF folket kommer bli rabiata över det uttalandet, men så är det. Skulle Dobermann nu vara så "stabila och bra brukshundar", så skulle vi nog ändå se mer av dom inom brukset, eller hur?

Varför vill du ha en vakthund? Vill du ha en Riktig vakthund eller bara en "låtsas" vakthund, som bjäffar lite och ser farlig ut, men inte mer än så?

#21

"Inte dra för mkt då det är en ras som Kan få höftproblem?"

Endera så har den kassa höfter eller så har den det Inte!
Man röntgar hundar runt 12-18 mån ålder och då får man se hur det ser ut i lederna.
Är hunden friröntgad så kan den inte gå och få HD om några år.

#11

Schäfern är inte lika illa drabbad som Dobermannen är.
Du kan fortfarande hitta rusktigt bra Schäferhundar både här i Sverige och i utlandet, detta då rasen är så pass stor världen över.

Då ska man kolla på Bruksavlade Schäferhundar, för det är inom dessa man lägger störst vikt på hälsa, mentalitet och egenskaper.

Det är inte riktigt likadant hos Dobermann, tyvärr. Med Väldigt fåtal undantag givetvis.

# 26

Kan du pma nån eller några bra schäferkennlar  

Är seriöst intresserad!

Jag tycker du slog huvudet mitt i prick (eller hur man nu säger) i ditt inägg # 24.

Med den erfarenhet jag har så tycker jag personligen att man inte kan jämföra vissa raser om man vill ha en vaktig hund….

Dobbermann kan säkert bli en skön kompis om man har tur…Men vågar man chansa med en sådan ras?

Drag och dobermann ser inte jag framför mig

Hade jag själv haft erfarenhet så hade det klart suttit en dobermann hemma nu

Skaffa valp är som att köpa grisen i säcken

Ut och hälsa på så många olika kennlar ni kan, i de raser som ni kan tänka er!

Titta på främst föräldradjuren, uppfödarens kunskaper (det är där ni kommer få stöd och tips sedan), kanske finns det en del meriterade dobermann? Det borde vara lovande för kommande generationer. 

Helt säkert kommer ni få bättre vibbar hos nån eller några raser. Sedan börja beta av det praktiska som vilken valp…osv.

Tror allt faller på plats

Lycka till!

#25 - Drar den för mycket så sliter det på höftens ledskål och armbågsleder. En friskhund med A & B höfter kan mycket väl få höftproblem ändå, det är ingen garanti.

Jösses vad med fördomar!!!

Dobermann är draghundarnas mästare, de är oslagbara, bara vorsther har en chans mot en Dobbis!

Det blir precis vad du gör dem till, tyvärr lockas många idioter till rasen och då blir de därefter. De som hamnar rätt går hur långt som helst på bruksplanen, men pga folks inställning vågar ingen prova. Min tik var två år och uppe i elit lydnad, det var inte speciellt svårt eller tidskrävande. Min andra tik tog jag över när hon var 1 år, tränade henne från skratch och inom 10 dagar hade vi första pris i ettan och vann med 176 poäng. 4 veckor senare hade vi LPI. Kan räkna timmarna jag la ner på detta. De är otroligt lättjobbade om man kan sin hund!

Nervösa, nej, inte med rätt linjer och rätt förutsättningar. Har en akut omplacering (se annan tråd) som trots sitt öde är en cool och avslappnad grabb på 17 månader.

För övrigt kan jag tillägga att jag har haft x antal Dobbisar och samtliga har varit lika värdelösa som vakthundar. Visst, det kan hända att de skäller på tomten när det kommer en bil. Men så fort de ser en människa så börjar svansen gå som en propeller. De ÄLSKAR människor, stora som små. Vakt är aldrig någonting jag har uppmuntrat då jag har barn och grannar och som sagt, ingen av mina hundar har varit någon utpräglad väktare.

Har ni fler frågor kring rasen så hör gärna av er, så ska jag göra allt för att slå hål på alla rykten och myter kring denna fantastiskt fina och trevliga brukshund!

Martina Egerbandt, Calista's kennel

Ja, det är som sagt så -att med seriösa uppfödare så kommer seriösa köpare.

Självklart då är chansen att det ska gå bra mycket bättre!

Dobermann är verkligen superfina hundar

Men jag skulle själv aldrig våga då det är tufft att ha en stor ras och det sedan inte går som man tänkt…

Nu har jag i och för sig en schäfertik, men det är också dit min erfarenhet sträcker sig

Tror också dobbis är värdelös som vakthund, alla jag träffat har varit väldigt lugna och snälla

vi har bollat lite fram och tillbaks och är nog tillbaks på dobermann igen. vi har en uppfödare som ändrade min uppfattning om dobermann helt, men efter att ha träffat många stissiga har jag blivit lite tveksam. käns väl kanske ändå som att dobermann är "vår" ras… det är så svårt dethär! framför allt när man, som vi, hela tiden tycks gå i cirklar och alltid kommer tillbaks till dobermann som är den rasen vi velat ha sedan vi började kolla. suck… inte ska det vara lätt inte :P

#30

Nja, det finns inga garantier som säger att seriösa uppfödare alltid säljer till seriösa köpare. Det är jag ett levande bevis på. Men chansen är förstås större då eftersom de som är noggranna och har tänkt igenom sitt köp lockas till en seriös uppfödare. Men rötägg finns överallt, tro mig!

Själv skulle jag inte sätta en vakthund/brukshund/hund som behöver arbeta i lägenhet.

Kan ni inte vänta tills ni flyttat ut på landet?

#17 Där håller jag lite med för jag känner en som föder upp maremmano och gud vilka härliga hundar! Min kusin har även en tik hemma hos sig och henne är jag totalt såld i! Arbetande, vaktande, härliga i temperamentet m.m men de kräver sin ägare och man får satsa på att hitta en bra uppfödare! :)

En tjej jag brukar träffa i parken när jag går ut med illrarna har en bernersenner (stavas de så?) som är ganska vaktig av sig. De är ju starka och kan dra en hel del

berner sennen skulle jag inte skafa. e har otroliga problem med hälsan och medellivslängden ligger på mellan 6-7 år. skulle aldrig kunna skafa en såda tyvärr. statusen på höfterna gör att jag inte skulle vilja dra med dem alls.

personligen tror jag inte att några år i lägenhet skulle göra någon skillnad. vi ska ändå inte träna bruks på vardagsrumsgolvet om man säger så :P. trist att många verkat tro att det ska krävas en trädgård för att kunna jobba med sin hund. vi har både nära till brukshundsklubben (gångavstånd) ett stort naturreservat där man kan jobba ostört. fotbollsplaner somligger avsides, draghundsklubben ligger inte långt härifrån. just nu har vi en ridgebacktik här flera gånger i veckan, och även om hon i grunden är en jakthund har hon mycket vakt i sig. i vår lägenhet gäller dock att hon kan få vakta, men inte skälla. det har vi varit stenhårda med från början. nu sätter hon sig vid dörren och markerar om någon är på ingående. allt handlar om träning, och en brukshund skulle inte få vare sig mindre träning eller aktivering än en hund på landet.

#36

Håller med dig. Jag har bott både i liten lägenhet och i hus med stor inhägnad tomt tillsammans med mina brukshundan. Faktum är att de tränades mer och fick fler promenader när jag bodde i lägenhet än som nu, då jag bara kan öppna dörren och släppa ut dem på tomten. Visserligen får de sina promenader också, men som sagt, det var mer av den varan när jag bodde i lägenhet.

Har du Dobermann så spelar det ingen roll om du bor i en etta eller ett slott. Du har hunden i samma rum som du själv befinner dig i ändå. Återigen har inte storleken någon betydelse ; )

Hur mycket vakt är det i amstaff och staffordterrier? Jag har hört att de är riktigt fina som familjehundar och trivs även som soffpotatisar. Men just vaktdelen?