Majsan brydde sig inte alls, låg o såg sig omkring bara. Esther var lite, lite nervös och trött efteråt. Hon är även väldigt stel när man ska lyfta upp henne på undersökningsbordet, i motsats till Majsan.

Första gången jag var till veterinären så hade jag även hennes kull bror med.

Velvet var väldigt nyfiken, skulle hälsa på allt och alla, skulle pussa och gnaga lite på veterinären, var super glad och reagerade inte ens på varken vaccinsprutan eller chippmärkningen.

Mischa hennes kullbror tyckte att allt och alla var läskiga, stretade emot vad man än gjorde, skulle bara upp i min famn och tyckte att sprutorna var obehagliga men bara så att han försökte fly, lät inte ett ljud.

#1 Okej, då verkar det som att dina var tuffare än vad min är. :P

#2 Ja alla valpar är ju olika. Så är det ju bara.

Åskar reagerade inte alls utan var samma glada skit som han alltid är. Det kanske underlättade att vi hade sällskap av kompisen och hennes valp som också skulle vaccineras…

När Bojjan var inne första gången för sin spruta reagerade han inte alls, han är superglad varje gång han kommer till djursjukhuset ;)

Ingen av mina har reagerat negativt alls, inte på sprutan eller själva platsen. De blev bägge ganska mutade med godis så förhoppningsvis förknippar de veterinärer med roliga saker.

Ingen av mina hundar känner obehag av att vara hos veterinären heller.  Det är skönt.

Min tjej reagerade inte heller på varken spruta eller chip. Hon skrek till när chipet gick igenom huden, men sen var vetrinären lika snäll igen =)