Alfons Töntbull hälsar.
Voff, nog för att jag har det jättebra, men mina nya ägare har, hör och häpna, kastrerat mig!!!! Kastrera en Töntbull *fnys*.
Knäppa ägare, de tror att jag skulle komma på den dumma iden att para mig med min mamma. Knäppt!! Men, nja, om det hade trängt på
så kanske jag hade kunnat tänka mig det.
Så har jag fått en rabiesspruta också. Den var STOR och gjorde ont. Jag stolte och unike Töntbull ska nämligen åka ut i stora världen. På pitbull-utställningar.
Men jag fattar inte vad de menar när de säger att det bara är min mamma som ska ställas ut. Konstigt folk. Men de förstår väl inte att alla domare kommer att falla för mig.

Haha stackars tönbullen.
Nämen stackarn då! ;D
Haha, stackars lilla Töntbullen! :D

Nej men vad roligt för Alfons :) Han älskar säkert sin nya ägare till "tusen".. Eller inte. Han saknar nog dig Kerstin, för du tog ju inte hans kronjuveler.
# 4 Han har blivit en riktig "husse-hund". Husse är bäst i alla lägen. Men det är nog ömsesidigt för husse är lika kär i sin "Prickis".
Det är så härligt att de fick tillbaka sin lille valp. Hihi, fast de kände bara igen teckningarna, för han hade ju vuxit.
Nye husse tycker att han är så lik sin pappa i sättet.

Verkligen kul att höra att dom gillar sin vovve så mycket. Du kunde ju ha tjänat storkovan på prickisen. Dom hade nog betalat hur mycket som helst för honom. :)
Hur fick ni kontakt, såg dom din annons?

Berätta lite mer om hur det gick till när husse hittade Alfons igen :) Nu är jag verkligen nyfiken.
Trots sprutan och kulkapningen tycker jag det låter som han har det härligt :)
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar
Hans mamma såg annonsen och ringde Thomas och sa; Jag tror att en av dina valpar är till salu. Hur hon nu kunde känna igen honom!
Jag hade ju sagt nej till många som ringde eftersom jag fick för mig att de bara var intresserade av en stor tuff hund.
Thomas ringer och presenterar sig och vet "allt" om Alfons bakgrund. Så jag förstod att han var den han sa.
Han berättade att Alfons var resultatet av en tjuvparning. Det hade både mamman och pappan hemma och brukade hålla isär dem vid löpperioder.
Men denna sista löpning var pappan (Dalmatinern) gammal och skröpplig och visade inget intresse av mamman (Pitbull, som bor med Alfons nu) så de lät dem vara ihop, med tanken att han hade blivit för gammal för att orka.
En dag så började de tycka att tiken såg lite tjock ut….ja, resten vet ni.
Under tiden hade pappan avlidit och Thomas ville gärna behålla Alfons eftersom han var störst och finast. (Så klart!)
Men han övertalades av en bekant att sälja just honom.
Så Alfons hittade hem igen! Jag kan fortfarande se Thomas framför mig när familjen hämtade Alfons. En så glad och tårögd kille, som så "Min Prickis", då grät jag nästan med. Och Alfons blev jättekär direkt!

Ja, just så var det ja. Jag blev tårögd av att bara läsa det du skrev kerstin. Det är ju så jäkla fint att han hittade sin älskling igen och att du väntade med att sälja. Det var någon där uppe som styrde upp det tror jag. :)
# 10 Ja, det blev till slut en solskenshistoria som jag skulle kunna berätta om och om igen. Så ledsen och bekymrad jag var för min Töntbull.
Som en rörd Thomas sa; "Det var nog meningen att jag skulle ha dig, Prickis".
Det finns kanske en mening med allt och jag är glad över att ha fått lära känna denne goe tönt. Han har en alldeles speciell plats i mitt hjärta.
# 10 Ja, det blev till slut en solskenshistoria som jag skulle kunna berätta om och om igen. Så ledsen och bekymrad jag var för min Töntbull.
Som en rörd Thomas sa; "Det var nog meningen att jag skulle ha dig, Prickis".
Det finns kanske en mening med allt och jag är glad över att ha fått lära känna denne goe tönt. Han har en alldeles speciell plats i mitt hjärta.
# 10 Ja, det blev till slut en solskenshistoria som jag skulle kunna berätta om och om igen. Så ledsen och bekymrad jag var för min Töntbull.
Som en rörd Thomas sa; "Det var nog meningen att jag skulle ha dig, Prickis".
Det finns kanske en mening med allt och jag är glad över att ha fått lära känna denne goe tönt. Han har en alldeles speciell plats i mitt hjärta.

Haha blev du så rörd att du stammar? Skrev 3 ggr samma sak. *fniss*

roligt att höra att han trivs trots sin förlorade manlighet.
Men Benjy välkomnar han till klubben :)

Inte sitter väl manligheten i kulpåsen, den sitter i skallen, eller möjligen i hjärtat! Fråga Vidar som har en tom påse, men är karl i sitt eget hus!
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
Vilken härlig historia, man blir ju alldeles tårögd!! Vad skönt att allt slutade lyckligt!! (för en gångs skull…)
Han har nog kvar sin manlighet iallafall…!!

#11 Hahah, heter han Prickis? Gahaha, han är alldeles för tuff för att heta det, Alfons den Hårde passar bättre :)

#15# Fick du skrämselhicka? förstår det när du såg vad du hade för vovve i hälarna. Dom är ju rent av livsfarliga att ha inne i en lägenhet har jag hört. Bättre med shaffer. :)
JAG skrev bara en gång, resten var nog Amos fel. Å nu fick jag hicka också, säkert ditt fel!