Jag kopplar alltid mina hundar, våran 7 åring är rädd för hundar efter flera attackeranden, så han är numera en kopplad hund förutom i skogen. Ronja, våran 8 månaders valp är lös tills det kommer någon med hund, då kopplar jag henne eftersom vi inte tränat ordentligt på detta, hon har även en tendens till att skälla på okända hundar och lyssnar inte då på mig.

Vid möte av andra hundar så kopplar jag min hund, kommer den främmande hunden mot oss så ställer jag mej mellan den och min hund då jag inte vill att min hund ska hälsa på alla hundar hon ser. Om jag har möjlighet så tar jag fast den främmande hunden (om den har halsband eller sele) och inväntar ägaren.

#2 hmm ok. Tyvär funkar inte det för mig då mina hundar är 3 till antalet, alltså en åt varje håll;) Oxå blir de rätt uppspelta pga av sin matte oxå:( Fast har jag bara med en av dem så ställer jag mig oxå för.

Ni kan alltid hålla er lugna alltså? Jag spelar upp värsta senariet i huvudet och agerar därefter:S……

Jag har själv mina hundar lösa, men under kontroll. Kommer det en lös hund springades emot oss, så sätter jag mina hundar ner och går fram och tar mötet med den främmande hunden. Hur jag agerar när den nästan är frammer beror på hur den beter sig. Oftast så ryter jag i att den ska gå till matte. Fungerar nästintill alltid. Har missat en gång och det var en liten sketen goldenvalp som glatt skuttade förbi mig, trots att jag röt i och tala om att den inte var välkommen. Smått förvånad och paff över valpens uppträdande så kunde jag inte mer än småle över hans mod och nonchalans.

#3 jag är en ganska lugn person så jag har inga större problem att behålla lugnet, skulle något ske som tex att hunden anfaller så behåller jag lugnet under tiden och går mellan (hellre att jag blir biten än att min hund blir det) men sedan kan nerverna bryta ihop då allt är lugnt igen

Det har nästan aldrig kommit fram en lös hund till mig och Nagli, men om det väl gör det brukar hon fortfarande vara lös, men jag gör som Zebben, brukar sätta henne ner och sen försöka få bort den andra hunden.

Jag tycker att det är jättebra att ni som går med era hundar lösa kopplar dom eller sätter dom ner när ni möter andra hundar. Min hund har epilepsi och kan få anfall om han möter okända hundar. Det har hänt flera gånger att jag har fått sprungit fram och stoppat folks hundar som inte har lyssnat på sina ägare och kutat fram till min hund. Även om min hund är supersnäll och så så kan man ju aldrig veta. Jag menar dom lösa hundarnas ägare kan ju inte veta om min kopplade är elak. Ska man ha hunden lös måste hunden lyssna på sin ägare.

än så länge har jag varit förskonad mot sånt men när jag haft åskar lös på gräsplanen och någon hund närmat sig på området lockar jag honom till mig, gre beröm + godis o leker med honom så han tappar intresset för det som händer omkring. dock ser jag till att jag alltid kan ta tag i honom om han skulle förlora intresset för mig.

Jag kopplar ecko så fort jag ser en annan hund såklart. Eftersom jag inte är jätte säker på eckos reaktioner och har inte full koll eller lydnad på honom, så då är det självfallet för mig att koppla honom. Han är enbart lös när de är folktomt sista varvet om kvällarna. Dock kan ju missöden hända och då får man be om ursäkt så mycket.

Förstår inte ägare som INTE kopplar sina hundar när dem bara springer iväg. Vad säger att inte ecko skulle hugga dem.. och vem går på kostnaderna då? JO JAG!

Men iaf så har de hittills bara hänt med snälla hundar och lyckligtvis är ecko också snäll:) En labbe som var unghund och ville bara hällsa.. jag hinner inte alls tänka, blir så ställd!

Jag brukar bara försöka vara still och lugn och ta imot mötet.. turligt nog har de gått bra. Men efteråt kommer man på att "Fan, hunden hade ju kunnat varit hur ilsken som helst och huggit ecko och jag bara stod där och glodde":P men men..

Mamma där imot brukar ställa sig mellan Lufsen och den andra hunden och tar skiten själv. Sen brukar inte hon vara tyst precis till den andra ägaren:P

Tänk att de är så svårt för folk att bara be om ursäkt också, dem brukar oftast titta ner, ta sin hund och rusa därifrån!

Jag är lite som Anne_N. NÄR det väl händer något, är jag oftast kolugn och gör något. Men efteråt blir jag ett darrande asplöv. Jag är mest rädd för att det kanske ska hända något. Inte när det väl gör det. Sen har jag en bitchig tik. Man SKA hälsa på vinthundars vis, eller så får man sig en upptucktning! Hon drar sig inte för att "hugga"/bita jämnåriga (okastrerade) tikar i både öron, nacke eller nos. She´s the queen!

Skulle den andra hundägaren säga något om min hunds uppförande, säger jag bara: Skyll dig själv. Du kunde ha kopplat den (eftersom jag står med min hund lös vid sidan, eller kopplad lite hur hon vill)!

Är det inte så att om min hund är kopplad, och en annan hund springer fram, så är det den andres fel om det händer en olycka? Jag har ju min hund under kontroll. Någon som vet?

Jag tror det är så att man alltid är ansvarig för sin hund, vad den gör osv, oavsett koppel eller inte. Men jag är inte säker…..

#11, 12 Även om min hund är kopplad men det kommer fram en lös hund till oss, så om min hund biter den (oavsett om det är i "självförsvar" eller om det var den andra hunden "som började") så är det ändå mitt "fel", dvs jag som får betala ev. skador, tyvärr. Det kallas strikt hundägaransvar.

Jo de är ju tyvärr så. Om din hund skadar den andra får du betala deras kostnader och om deras hund skadar din får dem betala för dig. Spelar bara roll om skador på vem helt enkelt.

Jag gör som Zebben.

#4 Kan inte låta bli att skratta när jag läste om goldenvalpen, kunde varit Ceasar ;)

#13 Hade för mig att det var nått sånt.

Som tur är biter inte Molly så hårt. Det värsta som har hänt är att det blivit ett litet, litet sår på nosen. Tillräckligt för att en droppe blod ska komma ut. Men då har hon försökt det mesta annat innan. Men bara att hon smäller ihop käftarna i närheten av den andra hunden och reser ragg brukar räcka. Hon är egentligen inte aggressiv. Bara vinthund, som anser att alla ska hälsa på samma sätt som hon.

Oj, jag gör olika. Eftersom vilda är lite rädd för stora hundar som kommer rusande (helst då överlyckliga egentligen snälla men ack så bullriga och oförsiktiga unghundar) vill jag inte göra någon större affär av det.

Är det en sådan glad men oförskämd hund så brukar jag sätta vilda, möta upp hunden lungt, typ säger "app,app" lagom halvsträngt, då brukar glada hundar komma av sig lite i farten. Sen om hunden har halsband brukar jag ta tag i det, rikta om hunden mot husse och matte och såga "gå bort"mycket dovt och allvarligt och peka. De flesta blir nedstämda och går. Har de inget halsband står jag bara ivägen men säger inget mer än typ "nej". De kommer av sig rätt fort och fortsätter eller springer til matte.

Hundar med ont uppsåt (som morrar, vrålar, svansen upp, raggen rest osv) är jag mer angelägen om att få bort. Jag sätter vilda och går mot dem, viftar med armarna, "app" är ett jäkla bra ord även i hårdare skarpare tonläge. För det mesta funkar det. Tvekar de då säger jag faktiskt "bra, duktig" och sen "gå bort" strängare igen till elaka hunden haha!

Har även hänt att de hunnit komma ända fram, men vilda håller sig kring benen på mig när det kommer sådana hundar så oftast kan jag få tag i halsbandet (eller nackskinnet om det behövs), säga åt vilda att sätta sig en bit bort och dra iväg hunden till husse/matte.

En gång har jag faktiskt behövt dra ner en hund på marken, en vrålade dobermann som rusade ut från sin tomt och gav sig på Vilda, den hade inget halsband och bara vägrade sluta hugga. Kunde knappt hålla den och ingen ägare syntes till. Så jag fick lägga ner den på marken, hålla den nere och vråla på ägaren i några minuter innan de bahagade dyka upp. INTE roligt. 

Jag är alltid så lugn jag kan. Säger "sitt" till Vilda som om jag var sjukt uttråkad och lugn. Skriker och viftar så lite jag behöver på andra hunden och sen när allt är löst säger jag "varsågod" till Vilda och så går vi bara vidare.

Har funkat bra hittills :)

Jag kopplar Svante direkt, annars drar han som en avlöning till dom lösspringande hundarna…..

Han är lite svår på inkallning vissa stunder…a` 7 månader..

Har jag Aramis lös och ser människor/hundar komma mot oss så kallar jag in honom och kopplar honom. Har människorna som kommer emot oss lösa hundar hoppas jag de kopplar sina hundar också eller har riktigt bra koll på dem.

Hittills har jag inte råkat ut för nån lös hund som kommer springandes mot oss, men skulle det hända skulle jag ställa mig mellan min hund och den hunden, för som nån redan sagt, hellre att jag blir biten än min hund.

När jag går spåret här hemma så brukar man alltid möta ppå hundar och i bland är det hundar lössa som springande fram till min hund. Min lilla Asta tycker det är väldigt obehagligt när det kommer stora hundar rusande fram, så jag brukar blokera dom och schsa( Vet inte hur det stavas)  bort dom, och ropa till deras matte att de får kalla på hunden. Jag brukar på possitiv respons på att jag schasar i väg deras hundar.  När Asta var ca 4 månader var vi ute och jag såg en hund komma och jag brukar ha henne lös och jag kallade in henne, men jävlar hon stack, så jag sa till den andra schasa bort min hund. Då sa hon att det är ju inte så lätt. Men jag tror att det inte är så svårt. Men hon kanske är så att hon var osäker och inte visste hur hon skulle göra. Jga vet inte.  Men jag sprang efter Asta och tog tag i henne och sa att det inte var bra osv, så hon fick inte chansen att leka med den hunden. Sen dess har hon inte gjort så igen. Möter vi en hund så brukar jag passa på att sätta Asta vid sidan och träna på kontakt övning. Det är ett jätte bra tillfälle.

oftast brukar jag koppla henne, men om vi är ute och går på den lilla vägen här så har jag aldrig koppel med mej. och då kallar jag in henne och säjer åt henne att gå fot. (gör likadant när det kommer hästar. och när det kommer bilar så ställer vi oss vid sidan, hon har lärt sig det så hon ställer sig åt sidan aldeles av sig själv nu) ibland när vi går med henne lösa fast har koppel så kan jag strunta i kopplet ändå. för hundarna trasslar ändå till kopplen så mycket om de ska hälsa så då är det nästan bättre att vara utan, om den andra hunden verkar vara en lugn hund.  men hon får aldrig hälsa på någon hund utan tillstånd såklart.

Vi bor inne i centrala malmö så vi har alltid dizel kopplad.

men sen när vi åker ut till limhamnsfältet så är han såklart lös

Jag vänder om, försöker undvika löshundar.

Går det inte då släpper jag mina tikar oxå - dom är snälla och sociala och kan hantera vilken löshund som helst. Hanen håller jag i koppel, för säkerhets skull. Han är min "minsting", och jag vill inte att han lär sig att slåssas.

Kopplar alltid Lynn om jag ser en annan hund. Eller människa.
Hon är lydig, men jag kan inte lita till 100% på att hon kommer ifall hon ser något som hon vill kolla närmare på.

Jag stöter ofta på löshundar, blir så förbannad varje gång!
Folk som inte har koll på sin hund ska inte ha hund heller!