Hjälp att hitta rätt ras för sjukpensionär
Jag är en sjukpensionär på 27 år. Jag bor i en tvåa (60 kvm + balkong) på första våningen med min hund Nalle (Shih-poo 10 år) och min katt Molly (Blandras 6 år, innekatt). Vi är för det mesta hemma men jag och Nalle träffar regelbundet familj och vänner, varav vissa har hundar som Nalle får leka med minst 2 gånger i veckan, oftast mer. Nalle följer med mig överallt förutom affären. Vi bor i ett väldigt lugnt område i en liten by och är grannar med en stor skog som vi promenerar i när det är fint väder.
Jag är mycket hundvan, jag har växt upp med hundar och passat familjens hundar mycket. Nalle är dock min första egna hund. Vi har tränat mycket lydnad när Nalle var ung och en del tricks. Han är väldigt lugn, snäll och lydig. Sitter fint stilla vid pälsvård, klor osv.
Nu när han blivit äldre (och vi båda mer begränsade) så kräver han väldigt lite aktivering och inga långa rundor längre. Vi går två kortare rundor (10-20min), en långrunda (20-40 min) och små kiss rundor (1-10 min) morgon och kväll + vid behov. Ungefär 45 minuter - 1,5 timme per dag sammanlagt. Jag låter Nalle välja längden på rundorna eftersom hans ork varierar mycket från dag till dag. Det är ungefär så mycket som jag klarar också, vissa dagar hade jag kunnat gå längre, men tyvärr inte varje dag. Vid behov har jag bra relation med några grannar som gärna ställer upp och hjälper.
Finns det några hundar (raser) som skulle kunna passa in i vår vardag?
Jag skulle vilja ha en liten hund, gärna mindre än min Shih-poo, men storleken är inte viktigast. En som inte kräver för långa promenader, jag aktiverar dock gärna den på andra sätt, till exempel apport, lite agility eller bara springa löst i rastgården och leka. Jag vill ha en som är ganska lättlärd, inte för krävande då jag tyvärr inte klarar av att aktivera den mentalt varje dag utöver enklare tricks. På bra dagar kan vi träna mer avancerat och med spel. Jag vill gärna ha en som kräver lite mindre pälsvård än Nalle, men det är inget krav.
Med en unghund förstår jag att 45 minuter (på dåliga dagar) är ganska lite, men vi kan gå lite längre om jag har rullatorn med, Nalle älskar att åka i korgen så det är inte ett problem. Hur mycket skulle rasen ni kan rekommendera behöva som minimum? Hur mycket skulle den behöva generellt? Även information om vad det kostar på ett ungefär per månad i mat med rekommenderat foder, till exempel Royal canin, och försäkring hade varit hjälpsamt.Grov överslagsräkning är helt ok, det är mest för att hjälpa mig med planering.
Jag håller på att öva upp orken själv för att kunna gå lite längre rundor i framtiden. Jag tycker att agility, freestyle och spår (bara hobbynivå) låter intressant och jag hade gärna lärt mig och i så fall gjort det kanske 1-2 gånger i veckan. Men eftersom jag är begränsad på grund av sjukdom vet jag inte hur intensivt och länge jag hade kunnat hålla igång per träningstillfälle. Hur länge och ofta tränar ni med era hundar? Hur mycket hade jag behövt klara för att hunden ska må bra?
Jag har kollat runt lite själv men informationen om behov är väldigt vagt, jag har mest erfarenhet av pudlar och spetsar, så all information och råd ni kan dela med er av är väldigt uppskattat. Finns det raser som hade mått bra med vad jag kan erbjuda? Eller borde jag släppa idén om en ny hund?
Jag har tittat lite extra på rasen Prazsky Krysarik, är det möjligt? eller kräver den mer för att må bra?
Skulle Chihuahua vara ett alternativ ? Jag har tre hanar på 4 år, 2 år och 13 veckor. De vuxna väger kring 3 kg vardera. De 'är med på allt, men de ligger gärna och slöar i soffan en hel dag med en liten kissrunda då och då.
#1: Jag har kollat lite på dom, men det som gjorde mig lite tveksam var alla "vanliga" hälsoproblemen, men det är kanske mindre vanligt än det framstår?
Dom individer som jag har mött har varit extremt skälliga, är det rasstandard eller går det att träna bort?
Annars är dom ju väldigt söta och verkar passa om dom då inte kräver så mycket
Tack för tipset!
Tibetansk spaniel kanske? Jag har en granne med rasen så jag träffar den då och då, min uppfattning är att den är glad, lättsam och pigg utan att kräva speciellt mycket (tror mest dom bara går kortare rundor kring kvarteret och inte aktiverar den något utöver det), men hunden verkar glad ändå. Samtidigt tror jag absolut den hade orkat mer om man hade velat. Mycket päls har den men kräver ändå väldigt lite pälsvård.
★
#3: Den har jag inte tittat på innan, definitivt värt att kolla mer på i så fall
Jag brukar dock inte gilla när dom har så korta/platta nosar eftersom dom så ofta får andningsproblem. Men om den inte har problem med det kan det kanske passa
Den var väldigt söt med black and tan teckningen
Tack så mycket för tipset
Jag kan inte så mycket om rasen men har träffat ett par väldigt trevliga gårdshundar. Tror de här kallades Dansk gårdshund. Små, korthåriga, intelligenta, bra temperament. Kolla mer på dem om du tycker det låter intressant.
#5: Dansk-svensk gårdshund har jag hört om. Det är ingen jag har träffat personligen utöver att ha sett på utställningar. Min syster pratade om dom ett tag innan hon skaffade sina spetsar. Det ska vara ganska krävande hundar, behöver mycket aktivering och jag tror tyvärr att det är mer än jag klarar. Annars verkar dom som trevliga hundar.
Tack ändå för tipset, det är väldigt uppskattat!
Den första rasen som jag kom att tänka på och som skulle kunna passa dig, alla dina kriterier och din livsstil utmärkt är en Pudel!
Pudel finns ju i olika storlekar från toy, mini, mellan och storpudel..
Dom hänger med på allt du vill göra, om det så bara är gå runt kvarteret och slappa ena dagen och träna lydnad eller annat nästa dag så är dom otroligt anpassningsbara hundar som alltid vill vara till lags och vara med sin matte/husse.
Pudel är en av dom mest kloka och lättlärda hundraser, när det gäller lydnad, cirkuskonster, agility eller vad du än vill lära hunden.
Dom är väldigt "enkla" hundar att ha att göra med och har inga "stora problem" som vissa raser har/kan få..
Pudel är också en väldigt frisk ras som lever länge och inte kostar skjortan när det gäller vet-räkningar..eller försäkringar..
Dom fäller heller ingen päls alls och dom flesta klipper ner sin Pudel ca 2 ggr om året så det blir inte alls mycket pälsvård heller.
Jag har inte själv haft en Pudel, men mina föräldrar hade Pudel när dom var pensionärer.. Och det är även en ras som jag själv tänkt på att skaffa när jag blir pensionär snart och inte längre orkar skaffa ny Belgare…
Självklart skulle jag ju HELST vilja ha belgare for ever, men man måste ju vara realist och fatta att man inte kommer orka med en sån krävande ras som pensionär såklart. 😃 Och då står Pudel högt på listan!
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"
#7: Pudel är absolut en underbar ras som jag älskar, hela familjen har/har haft pudlar då alla är allergiska, min Nalle är också en pudelmix, fick honom av mamma när jag fortfarande bodde hemma.
De pudlarna vi haft i familjen har visat lite till noll intresse av annat än långa promenader och mys, jag lyckades lite med träning med Nalle som ung men det varade inte länge, han tyckte inte det var roligt även om han gick med på det.
Vi har säkert bara haft ointresserade individer, det är ju i övrigt en pigg och anpassningsbar ras som du säger, men efter alla dessa pudlar skulla jag vilja prova och se om en annan ras kanske passar mig bättre.
Belgare är så fina! Väldigt trevlig ras. Ja, jag förstår det, det är så tråkigt när man känner att kroppen inte riktigt klarar det man vill längre. Hoppas du kommer trivas med pensionärslivet, jag tror att en pigg Pudel hade kunnat passa bra då för dig! Så kan du fortfarande hitta på mycket om du vill. Det är en mysig ras med mycket personlighet. Envisa jäklar kan dom vara också, men det är del av deras charm :D
Tack för tipset.
#6: Oj, det visste jag inte, nej då är det nog ingen hund för dig.
- Redigerat 2024-03-14 20:34 av Sindri
#2: Hur friska och sunda de är beror helt på hur de är avlade. Men vad man skall se till är ögonen. De har ofta problem med rinniga ögon som ofta är lite utstående och skelande. En av mina hundar har detta problemet väldigt tydligt, men de andra två har "normala" ögon.

Azzy 4 år
Det är en larmande ras, men inte alla skäller konstant. Det är individuellt. En av mina skäller sällan och aldrig de andra två skäller betydligt mer.
Det där med kostnader, eftersom du vill ha en så liten hund blir det inga stora pengar. Försäkring däremot är beroende av ras och hur täckande försäkring man vill ha. Vad det skulle kosta brukar man kunna kolla på försäkringsbolagens sajter.
Det finns en lite ovanlig liten hund som jag själv är halvsugen på, podengo. Pequeno då, den finns i tre storlekar. De är otroligt charmiga och roliga.
Vad som talar emot rasen i ditt fall är att den sägs vara outröttlig, så den mår säkert bäst om den får röra sig rätt mycket, men om du har möjlighet att låta den springa lös, eller låta den jaga pinnar på tomten så är det säkert inte ett problem. Det är en jakthund dock. Men de här små är avlade på att jaga inom synhåll från föraren, så den drar alltså inte efter vilt och så. Enligt uppfödare varierar jaktinstinken och de säger att det inte brukar vara nåt större problem att han hunden lös i skogen. I den mån de har jaktinstingt säger de att det är lätt att få hunden att observera och rapportera eventuella harar, få en godis och nöja sig med det. Om det stämmer kan jag ju inte garantera!
Den har ingen underull, så täcke krävs när det blir kallt.
Fördel, förutom det jag skrev inledningsvis, är att den också har en väldigt tydlig avknapp. Soffmys är finfint. Klättrar inte på väggarna om det inte är läge att vara ute och busa.
Den finns i två hårlag. Själv tycker jag ju den raggiga är ursöt!
https://www.podengoklubben.se/galleri/podengogalleriet.html
- Redigerat 2024-03-15 11:44 av hemul
#10: Okej, det visste jag inte var ett vanligt problem
Han är ju väldigt söt ändå, skelandet ser så charmigt ut, men det är ju tråkigt om hunden lider av det
Något att hålla utkik på om det skulle bli en sån
Tror dock att det är en lite för skällig ras, jag bor i lägenhet och vill inte störa grannarna för mycket
Tack så mycket för informationen!
#11: Ja, det är delvis därför jag vill ha en lite mindre ras, som sjukpensionär har man ju lite begränsad ekonomi
Jag hade försäkring på min hund innan, men min syster tog bort den när hon tog över honom under ett tag innan jag blev godkänd för sjukpension och inte riktigt klarade både honom och jobb. Jag har därför mindre koll på vad det kostar numera. Men tack för rådet, ska gå in och kolla på lite olika bolag!
Åh! Podengo var en som jag planerade att skaffa innan jag blev så dålig, sen gav jag lite upp på den då en uppfödare vi kände sa att den kräver mycket aktivering. Dom är underbart söta! Gillar också de långhåriga.
Jag har tyvärr ingen egen tomt, så om den behöver det varje dag så kommer det inte funka. Det finns en fin rastgård inne i skogen, men eftersom det är svårt att gå med rullatorn där så kommer jag inte klara gå dit varje dag.
Jag vågar inte riktigt gå med hundar lösa, så det hade inte varit ett problem, även om jag såklart föredrar en som inte försöker smita om den får chansen :D
Jag behöver nog ha en som klarar sig med bara rundorna några dagar mellan de bra dagarna. Eller något man kan göra där den inte behöver vara lös.
Det är väldigt synd för det var en ras som jag verkligen ville ha ett tag. Uppfödaren hade en sån liten som var så glad för utställningar att hon kunde hela rutinen själv och gjorde det som uppvärmning innan det var deras tur :D Hon vann över mig
Tack så mycket för tipset!
Jag tänker spontant på shih tzu eller nån av bichon raserna. Jag var förr av åsikten att det var tråkiga hundar men sen lärde jag känna några av dessa raserna och det är väldigt trevliga hundar där de gärna följer med i ditt tempo oavsett om det är fullt ös eller lugn och ro.
#8: Ok..Annars är ju Pudel en ras som skulle kunna uppfylla alla dina kriterier som du söker, men vill man inte ha en ras så vill man ju inte. Inte mer med det och det finns ju flera raser som skulle kunna uppfylla alla (eller nästan alla) dina kriterier.
Med tanke på aktivitetsnivån du kan erbjuda, att du vill ha en lättlärd ras (visst alla är individer, men generellt då), att du vill ha en hund som har en on och of knapp som gillar att både slappa ena dagen och träna nästa dag, att du vill ha en ras som är frisk och inte råkar ut för så mycket sjukdomar och där försäkringen blir därefter.
Tänk på att det finns många små-hundraser som kan bli mycket dyrare i drift än en stor hund t.om pga deras hälsoproblem, som tex "specialmat" mediciner, vet-räkningar och försäkringar på det..
Iaf en ras till som jag kom på passar in på dina kriterier är Shetlands Sheepdog "Sheltie".. Det är också en en frisk ras (generellt sett) som inte heller har ngr större "problem" varken fysiska eller psykiska.
Jag är själv uppväxt med Sheltie, och min moster hade en kennel med shelties.
En underbar ras som också skulle kunna passa dig utmärkt.
Sheltie är ju en gammal vallhund, men dom behöver absolut inte lika mycket aktivitetet som tex Border collie..
Nej dom mår superbra så länge dom får vara med sin flock/matte/husse och det är en hund som inte lämnar din sida och dom sticker aldrig iväg själva i skogen eller liknande för att jag vilt tex..(jag har då aldrig träffat någon sheltie som gjort det)
Dom är också lättlärda även om dom kanske inte är lika lättlärda som en Pudel, eller jo dom är lättlärda och väldigt anpassningsbara, men dom har oftast en starkare personlighet..om du förstår vad jag menar..
Sen är det ju lite mera pälsvård med en sheltie iofs..🤔
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"
#15: Jag tror att jag har varit lite otydlig, ser det i texten jag skrivit, jag ska försöka omformulera. Med pälsvård menar jag hundar som konstant behöver trimmas/klippas. Jag behöver det med min shih-poo, det är inte något jag hatar direkt, men det hade varit skönt att slippa. Pudlar enligt mig är nog den värsta av raserna jag träffat med konstant pälsvård. Min behöver åtminstone inte borstas nästan alls då hans päls är så mjuk och inte får knutor/tovor så det är väldigt skönt, det är mest att klippa jag behöver tänka på, min mormor borstar sina pudlar nästan varje dag för att det inte ska bildas tovor. Jag har inget emot om den behöver borstas då och då, men inte så pass ofta/mycket.
Men vi gör kanske mer än nödvändigt. Men jag kan bara tänka mig vad familjen skulle säga om jag inte höll den perfekt alltid :D Lite extrema kanske.
Med lättlärd tänker jag mig en hund som vill vara en till lags, kanske kan lära sig lite utöver grundlydnad men den behöver inte vara överdrivet smart :P Jag tycker att min shih-poo är över förväntan, utöver att han inte har intresset eller orken längre men det talar ju inte för hans intellegens, jag kan inte tala för rasen generellt dock, men ungefär hans nivå. Jag gillar en hund med mycket personlighet och stark egen vilja, Nalle får ofta bestämma mycket, men när han förstår att det inte är ett val utan en order så lyder han nästan felfritt.
Självklart tog det tid att komma dit men jag är en riktigt envis jäkel, gäller att vara snäppet envisare än hunden och konsekvent :D
Jag har inget emot att skaffa en hund i mellanstorlek om det skulle vara en bättre match. Nalle är ungefär i storlek som en dvärgpudel eller shih-tzu (8-9kg) och han är så precis för stor för knäet, men liten nog att jag får dåligt samvete om han inte får sitta där. Jag skulle vilja ha en mindre som får plats i knäet utan att jag får ont eller en större som bara får plats i knäet när man myser i soffan. Låter lite löjligt när jag skriver det men det gör verkligen stor skillnad.
Sheltie var en jag inte hade med i funderingarna, men nu när du skriver det kan jag tänka mig att den kan passa rätt bra. Hur mycket behöver dom borstas? Min syster borstade sina spetsar ungefär en gång i veckan, låter det rimligt? Det hade funkat fint för mig i så fall.
Det är en underbart vacker ras tycker jag, jag trodde att den var lite mer brukshund än sällskap, lite som en collie. Men om den är nöjd med den aktiveringen jag kan erbjuda hade det ju varit roligt.
Jag hoppas att jag inte låter otrevlig i min text, jag har ibland lite svårt att formulera mig, allt är menat i god anda och jag är väldigt tacksam för alla råd och informationen!
#14: Det är inte några jag har så mycket erfarenhet av utöver shih-tzun, men där är det lite samma problem som med pudeln, det är raser som behöver klippas/trimmas mycket. Dom är säkert trevliga och söta individer, men det är inga som faller mig i smaken.
Jag uppskattar din input och tips ändå!
#13: Jo, men det är just det jag tror de fixar, att det blir soffliggardagar ibland. Bara de så att säga totalt sett får rasa av sig. Ivf är det det intryck jag fått. Men snacka med uppfödare, det tycker jag ger väldigt mycket.
Jag var själv sjukpensionär (riktig pensionär nu) och har en del problem. Jag var väldigt tydlig med mina tillkortakommanden när jag pratade med uppfödare och till min förvåning tyckte många att jag verkade vara en bra ägare till rätt aktiva raser. Hade inte trott att vissa skulle vilja sälja nån hund till mig alls!
Man har nog svårt att se de fördelar man faktiskt har själv. Många värderade att hunden inte skulle behöva vara ensam så mycket och få hänga med på allt samt att jag gillar att vara ute i naturen väldigt högt.
Jag hade nog missuppfattat det här med aktivering också. De fick mig att fatta att det inte behöver vara så himla organiserat, att man liksom inte måste springa på bruks. Gå på stan är aktivering, med allt som det är att hålla reda på för hunden. Allting där man inkluderar hunden där den på något sätt får vara delaktig och använda skallen lite funkar. Jag tänkte ut massor med "hemmagrejer" som hunden kunde få ha som sin uppgift att hjälpa till med. Enkla grejer som att lära den plocka upp grejer från golvet eller bära saker till tvättkorgen, så kan man städa ihop. Du fattar. 😉
Jag har också periodvis svårt att gå långt (går bättre i skogen, men man ska ta sig dit också), men har fördelen att jag kan cykla och kan rasta hunden på det sättet om jag inte orkar gå. Du pratade om rollator. Det är inte så att du har en promenadskoter/mobilitetsskoter eller vad de nu ska kallas också? Hade en kompis som inte kunde gå mer än ett par steg och då med kryckor. Hon hade en sån och var dagmatte. Gick hur bra som helst.
- Redigerat 2024-03-16 01:28 av hemul
#16: Ja sheltie är ju en gammal bruks och vallhund och även om dom räknas till gruppen vall o herdehundar så har dom flesta sheltie mer som en sällskapshund eller en aktiv sällskapshund då många tränar och även tävlar med dom i bla agility..
Men det viktigaste för en sheltie är att få vara med sin familj..Dom är väldigt lojala utan att för den sakens skull vara vaktiga mot folk som andra brukshundar är..
En sheltie kan väga mellan 6-12 kg så det finns alltså mindre shelties och lite större shelties beroende bla från vilken kennel man köper valp i från..
Och ja det räcker att borsta dom en gång i veckan oftast.
Jag jämförde nog med en helt nedrakad Pudel när jag skrev att dom beh nog mer pälsvård än en pudel😂
Ja men en sheltie skulle kunna passa dig riktigt bra och där får du en riktigt lojal hund med personlighet, dessutom är dom ju så otroligt fina..(små minicollies) collies tycker jag är vackra hundar..Belgare ser mer tuffa ut..haha..
Det bästa är väl att gå ut på lite olika kennlars hemsidor till att börja med, oavsett vilken eller vilka raser du kan tänka dig så får du ju "mer kött på benen" då.
Jag bestämde mig inte för en Belgare till 100% förrän jag hittade rätt kennel
Det tror jag också är viktigt att du känner att själva kenneln är rätt.. kanske redan innan du helt bestämt dig för vilken ras!?
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"
#18: Det visste jag inte, roligt att det funkar. Den är nog med igen på listan av möjliga framtida raser i så fall, ska försöka hitta dom som verkar funka/är en bra match och sen läsa på noggrannare, kanske prata med lite uppfödare och så. Se vilka som är kvar efter det, jag hoppas att det blir enklare att välja då :D det finns ju så många underbara raser.
Jag har tyvärr ingen promenadskoter/mobilitetsskoter, min mamma tycker att jag ska skaffa en, men jag känner att jag fortfarande är bra nog att rullatorn räcker för tillfället, det är ju bra att röra på sig så mycket man kan medans man fortfarande kan. Jag har en elcykel, så jag hade kunnat ta några rundor med den på lägsta inställningen så att hunden får springa av sig då och då.
Tack så mycket! :D
#19: Vara med familjen hade den ju varit 99% av tiden, så då hade den nog varit nöjd.
Ja, på utställningar kunde man se rätt varierande storlekar, det kan man kanske fråga/prata med uppfödare om?
Ja, en helt nedrakad Pudel är nog inte så jobbig :D Min Nalle får utslag och sår av att trimmas, så jag använder bara sax, det är ju nog inte normen.
Att borstas en gång i veckan är lagom tycker jag, fäller dom väldigt mycket? jag får hjälp med städ av hemtjänst/städbolag anlitat av kommunen, dom kommer en gång i veckan. skulle jag behöva dammsuga själv mellan gångerna då? Min systers spetsar fällde en del, men hon var inte så glad för att städa så det var svårt att avgöra hur mycket av pälsen som kommit nyligen :D Jag tycker om att ha det lite mer städat.
Det behöver inte vara ett problem, en eller två snabba rundor med dammsugaren kan jag nog orka, därför jag har min inhalator :)
Det låter som en ras för mig absolut, nu tror jag att den ligger väldigt högt på listan om inte först! (av möjliga raser för nästa hund) Ja! de är så fina i alla teckningar med, mina favoriter är nog merle och sobel. Läste precis skk:s sida om dom, den fyller verkligen exakt alla mina kriterier :D Att den är reserverad mot främlingar låter som en skön omsättning från min Nalle som vill hälsa på exakt alla människor han ser :P
Tack så mycket verkligen! :D det är nog den bästa matchen jag hittat hittills
#20 Lita inte för mycket på vad jag säger. Borde ha framhållit att jag har noll egen erfarenhet. Jag grundar mig på vad jag läst, vad uppfödare och de 2 ägare jag träffat och lyckats prata med sagt. Vet bara att jag inte skulle vara rädd att skaffa en.
Jag ville ha en sån där skoter förut. Mest av ekonomiska skäl. Har inte råd med bil och tänkte att det vore himla skönt att ta den för att handla och sen ha ork för en rolig cykeltur istället. Trodde också jag skulle kunna köpa ett extrabatteri så jag skulle kunna ta mig längre från stan med den. Gillar att plocka svamp och sånt, men räckvidden blir ju begränsad när man cyklar. Kan ju inte cykla alltför många mil om jag ska orka gå i skogen också.
Men det visade sig att batterierna väger asmycket, typ 15 kg+ om jag minns rätt. Räckvidden som uppges är ofta glädjesiffor. Och även om de stämmer så grundar de sig på en lätt förare utan last och medvind typ. Så det blev inget. De är nog mer till för att ta sig runt i stan bara, korta stäckor. Så för mig skulle det inte vara värt pengarna.
Tänkte om landtinget försett dig med en, men så var det inte då.
- Redigerat 2024-03-16 12:13 av hemul
#22: Jag hade en podengo português pequeno-mix och det du beskrivit passade in perfekt på honom. Enkel att ha lös, försvinner inte utom synhåll, outtröttlig fysiskt men får dom bara rusa av sig ett par minuter en gång om dagen (lätt gjort på en kort rastning så länge det är säkert att släppa hunden lös) så är dom helnöjda även med många lugna dagar på raken. Min hade nästan noll uthållighet mentalt och om jag tränade honom 5 minuter om dagen så var han utslagen efter en vecka. Samma effekt kunde fås på 15 minuter på en dag, så ingen hund gjord för långa träningspass och mentalt krävande arbete, perfekt för någon som gillar att träna korta stunder då och då.
Jag gick in i väggen medan jag hade min hund och det blev väldigt långa perioder med lite aktivitet både fysiskt och mentalt och det tog ett bra tag innan han började må dåligt av det, då skickade jag honom till mina föräldrar i några dagar där han fick några promenader om dagen och efter några dagar var han helnöjd med att sitta hemma med mig igen. Han var aldrig en hund som klättrade på väggarna utan han hade en väldigt bra avknapp och han fungerade med mig både när jag kunde vara superaktiv med honom och när jag knappt tog mig ut ur lägenheten, även om jag behövde lite hjälp när jag mådde som sämst.
Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.
#22: Självklart, det blir ju en del egen research innan jag hade kollat efter hund. Den ligger inte högst på listan med tanke på att det finns raser som verkar passa bättre, men den får ändå hänga med längre ner med tanke på mitt tidigare intresse.
Jag funderar högt på en sheltie som Heddiz tipsade om, så nu blir det att dränka mig i research :D
Ja, det är svårt att hitta bra ekonomiska sätt att ta sig runt på utan att man ska ta ut sig helt. Jag har en hel del hjälpmedel i hemmet som jag har fått från kommunen, för att ta mig runt har jag fått färdtjänst. Om man får drömma lite så hade jag kunnat tänka mig att skaffa en liten mopedbil, då kan man vara mer flexibel och det hade varit kul att kunna ta sig till ställen själv, men det blir nog väldigt dyrt och troligtvis inte hållbart för mig och min ekonomi.
#23: Men toppen! Tack! Känns bra att höra att jag fattat det rätt. Podengo är ju fortfarande på min lista också.
#24: Men om du har färdtjänst, tror du inte du skulle kunna få dem att ge dig en skoter också? Försöka dugar. Fick jag en utan kostnad skulle jag absolut vilja ha en.
Fast ivf här i stan är de som delas ut skittråkiga. Stora och tunga och ändå vippbenägna (man får hänga högst en lite mjölk bakpå, annars kan de välta!). Och de har pluggat dem så de bara går 6km i timmen. Och "brukare" tvingas köra upp en gång per år. Jag vet genom kompisen jag berättade om. Så förnedrande! Hon var (är tyvärr död nu) CP-skadad. Hade bara det fysiska, hade jobbat hela livet tills hon blev friställd i 55-årsåldern. Hon hade inte en progressiv sjukdom, ingen anledning att hon helt plötsligt skulle vara trafikfarlig. Men det är samma smörja för alla.
Mopedbil har jag också klurat på. Men de är ju lika dyra som en liten billig riktig bil och försäkringen är t.o.m. dyrare.
Jag får rätt mycket pengar över varje månad nu. Fördelen med garantipension är att den räknas upp p.g.a. inflationen, men jag gör inte av med mer än innan (extrapriser!). Men det kan gå åt andra hållet också, om tiderna ändras. Jag unnar mig en del dyra saker jag gärna vill ha och som ger mig livskvalité, som kamerautrustning. Men jag är livrädd för att dra på mig löpande kostnader, som t.ex. en bil skulle innebära.
#26: Jag tror inte det, jag blev godkänd för färdtjänst delvis pga min agorafobi. Den har varit ganska extrem, gick veckor mellan gångerna jag kunde gå utanför lägenheten. Nu när jag har Nalle igen så klarar jag att gå ut på promenader och tom prata med grannarna! Allt utöver det tar jag fortfarande färdtjänst till.
Min läkare sa att det var jättebra för mig att jag har hund med tanke på hur mycket det ger mig, bla daglig kbt och sällskap. Min mamma tycker inte att jag borde ha hund, hon tycker att det är taskigt mot hunden pga mina begränsningar, men hon är den enda som sagt det. Det är lite pga hennes tjat att jag var så osäker, men nu vet jag att det kan funka och att hunden kan må bra med det jag kan erbjuda :)
Jag vet inte riktigt hur skotrarna man kan få är här, jag känner ingen som har en. Min morfar funderar på att skaffa en, men han kommer i så fall köpa en själv, det är inte riktigt värt pengarna än i mitt fall.
Beklagar, självklart förtjänade hon mer respekt än så, det är tråkigt att så många inte får den hjälpen dom behöver för att kraven är oresonabelt höga i många fall.
Jag har inte kollat på försäkringar, men jag hade nog föredragit en mopedbil över en liten riktig, mer min speed och mer kompakt. Men om det är dyrare än en riktig bil så får jag nog släppa den idén. Inköpspriset för en ny bil är såklart hög, men det finns ju billigare begagnade som säkert hade dugit för mig.
Jag försöker också spara pengar när man får över, just nu är det sparande till valp.
Nja, de är ju billigare i drift och ingen skatt.
#5: dom är väldigt lika terrier och kräver mycket både motion och mentalt annars rivs huset.
Har haft en sådan. Vi var inte beredda på att vi köpt en jackrussel i annan kostym 😂
Jag råder till papillon. Liten och nätt. Positiv till allt. Kräver inte extra varesig mentalt eller fysiskt och skäller som regel inte mycket. Glada roliga hundar helt enkelt. Klarar låååånga rundor, men behöver bara vanlig motion. Smarta och lätta att träna med, men dom klättrar inte på väggarna om man bara ger aktiveringsträning privat. Vill alltid vara med. Ingen ras som ska lämnas i timmar. Kräver kamning en eller ett par gånger i veckan. Lättskött päls.
Shelty skulle jag inte rekommendera. Väldigt ljudande. Både vid möten utomhus och vakande hemma. Och hemsk pälsvård, om man inte verkligen älskar det. Dess päls drar även in mer smuts och man får städa mycket. Som sjuk är det något man kan behöva tänka på.
Shelty upplever jag som i mer behov av träning än tex papillon, och bör få hålla på med någon sport.
Alla sheltys vi har omkring oss är nervösa av sig. Vet inte om det är hur rasen ska vara eller om det är dålig avel.
#30: Det låter som att det hade kunnat passa. Är det päls man behöver trimma/klippa? borsta har jag inget emot om det inte är dagligen.
Jag har inte tyckt att de shelties jag stött på här i mitt område varit varken skälliga eller nervösa, men det behöver ju inte vara rasstandarden. Om dom är lättränade så borde det ju också gå att dämpa? Min hund får lov att ge ett eller två varningsskall när någon kommer, men efter det är han nöjd, det är pga träning. Vid hundmöten får jag ha extra koll och dämpa honom ibland.
Vad menar du med hemsk pälsvård? Extra smuts att städa är såklart inte att föredra, men grus från att ha gått i gräset och småsten från asfalten drar ju alla raser in. På vilket sätt drar dom in mer än andra? jag har inte erfarenhet av specifikt sheltie men jag har passat och gått med min systers hundar väldigt mycket, under dom åren vi bodde i samma område gick jag med dom när hon var på jobb (jag jobbade bara halvtid och var sjukskriven mycket), det var en spaniel och två spetsar och dom drog defintivt in lika mycket smuts. Spetsarna fällde dock lite mer hår, men eftersom jag har katt så tar jag bort det ofta oavsett.
Jag är ju ingen expert så du kan absolut ha rätt, bara min erfarenhet, så att få höra din hade varit bra. Dom kan ju vara väldigt olika :)
Behovet av träning spelar stor roll det också, det är tyvärr svårt att veta riktigt hur mycket jag kommer orka, jag försöker att räkna med lite mindre än tidigare men en del mer än nu, intresset är definitivt där. Det är nog bäst att hoppas på det bättre men planera för det sämre för säkerhets skull.
Jag ser att jag inte riktigt fått med allt jag redan har gjort/kan göra så jag ska tillägga lite.
Om det är mental aktivering kan man ju göra väldigt mycket hemma, fysisk aktivering (utöver promenader) kommer jag ge med några dagar mellan gångerna (ca 2, kanske 3 under sämre perioder). Eftersom dom sägs vara så anpassningsbara och kan tränas i de flesta aktiviteter så borde det finnas några vi hade haft gemensamt intresse av. Jag hade också tyckt det var roligt att ta lite cykelturer om den behöver springa av sig. Den hade också fått leka med min mormors hundar ofta, jag träffar dom oftast minst 2 gånger i veckan. Jag har även nära till rastgård med lite inredning, inga agilityhinder, men stockar, stenar och träd, där kan man ju göra en hel del (även ta med eget). Jag bor nära sjöar som är hundtillåtna, det finns även skogsslingor i varierande längder från 1-8 timmar, de två kortare slingorna klarar jag att gå på bra dagar om det inte är så ofta, det är en kort bit med färdtjänst, dit kan jag ta mig 1-2 gånger i månaden för att trötta ut ordentligt.
Som jag nämnde i min text så har jag även grannar som gärna hjälper mig med lite rundor och familjen tar ofta en bra runda med min hund Nalle när vi ses.
Så aktiveringsvis beror det väl på vad för sort den behöver och i vilken utsträckning. Jag har många begränsningar så allt det jag nämnt kommer vara på den lägre sidan, så ingen brukshund, men en mer aktiv sällskapsras tror jag att jag hade kunnat klara. Jag menar inte att jag är frisk och klarar allt det samtidigt eller i mer än 30 minuter ungefär, om jag tar pauser så kanske lite längre, så det är på en väldigt låg nivå är jag medveten om.
Jag vill inte råka ge intrycket att jag kan mer än jag faktiskt kan, men jag är inte så sjuk heller att det måste vara en ras som kräver så lite som bara möjligt. Jag tror att i mitt försök att beskriva mig själv utan överdrifter så har jag nog pratat ner mig själv en del :P
Jag uppskattar alla råd, tips och föreslag, finns det kanske några roliga aktiviteter som jag har missat? Någon mer ras som låter passande? Något jag bör tänka på som är otydligt/fel/knasigt i det jag skrivit? Allt som du/ni vill dela med er! :)
#31: Ju längre päls, ju mer saker kommer fastna i den. Och då också hamna inomhus. Eller såhär. Ju mer päls dom har, ju mer fastnar. Så en stor långhårig hund drar in ner än en liten långhårig. En hund med korta ben och lång päls drar päls i marken och drar in mer än en med höga ben och lång päls som inte drar i marken.
Så jag menar inte att den rasen drar in mer än andra raser, men mest av nämnda.
Shelten kräver nära nog daglig genomgång, speciellt i fällning. Tidsmässigt tar ett bad längre tid med sheltin då det är mer att tvätta och skölja ur, och mer att få torrt.
Papillon har inte lika tät och lång päls så därför kräver den inte lika mycket. Trimning behövs inte.
Så min benämning om hemsk pälsvård är baserad på min avsmak på pälsvård som kräver mer än en kvart i veckan. Blev så efter jag haft mina perserkatter 😂 Därför äger jag whippet och galgo idag. De behöver 0 minuter kamning i veckan😅
Absolut! om det är långt nog att dra i marken så fastnar mycket. Jag vill inte ha en sån liten där det är ett problem, men det är det ju inte med någon av raserna vi pratar om :)
pälsen är lite från individ till individ, men daglig borstning behövdes inte på systerns keeshond och dom har ju snäppet tjockare/fluffigare päls. Hon tog en ordentlig borstning i veckan och kanske nåt smått vid behov. Vid fällningsperiod är det såklart mycket mer borstning, att bada dom ska hjälpa. Det är 2 gånger om året, annars ska man ju helst undvika att bada dom eftersom det skadar underullet och försämrar pälsens förmåga att avvisa vatten och smuts. Om den har blivit riktigt skitig av någon anledning får man såklart bada den, men det behöver man ju med alla raser.
Min systers spaniel lät hon vara ganska långhårig, han var alltid den skitigaste av dom, behövde kamma öron och benen varje dag, jag fick ofta duscha av honom (mest benen) efter rundor i sämre väder. men spetsarnas fastnade det inte så mycket i, det räckte att torka lite med en torr eller ibland fuktig handduk.
Men nu har ju papillon inte samma päls som en spaniel, så den kanske inte heller kräver mycket. Men tänkte mer på skillnaden mellan vad jag anser vara en lättare och jobbigare pålsvård. Därav skillnaden mellan hennes hundar.
Jag håller inte riktigt med om att spetsarna har en så mycket jobbigare päls :) Men det är ju också individuellt med vad vi stör oss på/tycker är jobbigt.
Säger inte att den ena är bättre än den andra, ville mest dela med mig av min erfarenhet med den pälsen så att rekommendationerna kan vara bättre skräddarsydda till min upplevelse :)
Hoppas att jag förklarat mig bra, jag har lite svårt att formulera mig rätt utan att låta rude, speciellt i text, men det finns verkligen ingen illa mening!
Galgo var en av mina drömraser innan! Så trevliga hundar :D
#33: förstår dig. Hoppas du får fler svar :)
#30: Jag känner inte alls igen sheltie så som du beskriver dom..🤔
Snarare tvärtom..
Alla våra shelties har varit trygga hundar och inte alls skälliga (då finns det mycket skälligare raser). Sen kan det ju givetvis bero på vilken kennel hunden kommer ifrån och hur den är uppfostrad och tränad.
Visst shelties gillar att vara aktiva, (mer eller mindre) beroende på kennel, föräldrar och individ, men det viktigaste för en sheltie är att få hänga med sin familj.. Sen om man tränar agility varje dag eller 1g i v och aktiverar hunden hemma i köket, tex och går promenader resten av veckan brukar spela mindre roll för en sheltie.
Dom flesta har sheltie som aktiva sällskapshundar.. Även om vissa tränar o tävlar med dom…Så visst gillar dom att hitta på saker, men det är ff ingen brukshund som Kräver daglig aktivering..
Och oftast behöver man bara borsta dom någon gång i veckan, förutom kanske just när dom fäller 1-2 ggr om året..
Sen eftersom sheltie har en vatten och smutsavvisande päls så är deras päls många ggr mycket enklare att hålla rena än andra hundars päls..
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"
#35: intressant! Tack för informationen!
#12: Han har inga problem av det än så länge, men han kan få problem med synen i rätt ung ålder.
Jo det är ju, som sagt, en larmande ras, så de flesta sköäller en del. Man vet ju inte om man lyckas få en som faktiskt inte skäller.
#35: Ja, det är mer så som du berättar som jag också upplevt dom individer som jag träffat (har pratat med ägarna med). Mitt ex jobbade på ett hunddagis och han har upplevt dom som lugna, trygga individer med mycket personlighet. Mycket "pratiga" men inte högt skällande. Det är ju bara om dom skäller massor som det stör grannarna, att dom gör lägre ljud "pratar" kommer dom troligtvis inte ens att höra det.
Jag har läst om dom nu på olika sidor efter din rekommendation, dom beskrivs så som du gör. Aktiva sällskapshundar :) Vilket jag gärna vill ha, jag tror att det kan ge mig mer glädje, energi och mindre ont, dom säger ju åt en att röra sig mycket för att hålla igång kroppen och få mindre ont!
Och att den inte gillar att vara ensam är inget problem eftersom att jag endast lämnar min hund ensam när jag handlar, 30-90 minuter i veckan. Kanske 3-4 timmar om man behöver åka iväg och shoppa, men det gör jag sällan, och den hade ju fortfarande haft Nalle och katten som sällskap. Annars är Nalle och framtida hunden alltid med överallt!
De andra sidorna jag läst på säger också att det är lite pälsvård. Lite frågor, hur mycket fäller dom? på en skala, t.ex. från Pudel till schäfer :) Hur ofta behöver man borsta av soffa, stolar och dammsuga? Lite hår kommer det ju alltid vara, efter städningen kommer det nytt snabbt, men för att slippa att rolla rumpan efter man suttit, slippa ointentionella mohair kläder :D och hårbollar som flyger runt på golvet.
Glöm inte läsa igenom RAS-dokumenten och BPH statistik (både för rasen och linjer/individuella hundar) för de raser du blir intresserad av. Det är nog få eller inga raser som inte har någon form av problematik vad gäller både hälsa och temperament.
Sheltien har inte smeknamnet skälltie utan anledning 😉
Han/honom
#37: Så synd, hoppas han slipper eller åtminstonne klarar sig undan lindrigt.
Ja, det är ju stor skillnad på pratiga raser och skällande raser, i lägenhet känns den lite mindre lämplig. Det finns en del riktigt små hundar här i området och dom skäller alltid ut oss när dom ser oss :D men dom är kanske mindre skälliga inomhus?
#39: Tack så mycket för tipset! det ska jag göra, visste inte ens att det fanns :)
#38: Ja om jag bara jämför dom raser som jag själv har egen erfarenhet av. Så skiljer det ju sig en hel del dom emellan.
Av dom raser som jag själv har haft.
Bearded Collie - en vallhund som har en lååång "stålulls" päls - fällde inte mycket alls, men desto mer borstning var det…
Belgiska Vallhundar- har ganska så lik päls som sheltien faktiskt..Enkel päls jämfört med en del andra raser..Dom fäller "bara" 1-2 ggr om året.. (iofs det beror lite på vilken av varianterna det är..Lakke fäller ingenting alls, man rycker deras päls med fingrarna…
Men malle kan fälla under fällperioden. Men det är lite individuellt också. En del fäller knappt någonting medans en del kan fälla mer under den perioden..
Berger picard - har en typ "rough" päls (raggig/tuff päls ) och fäller knappt någonting. Behöver inte borstas mycket, eller "ska" inte borstas så mycket så dom ser "för borstade" ut ;))
Schäfer- Fäller oftast mycket mer än alla dom andra tillsammans..😂
Schäfer är den som har fällt mest av alla mina hundar! Iaf gjorde min schäfer det, sen finns det säkert schäfrar som fäller mindre än vad min tik gjorde också.
Så jag tror nog att det kan vara lite individuellt också som sagt hur mycket en hund fäller (inom just den rasen), men en Pudel tex skulle ju aldrig börja fälla som en schäfer i vilket fall..det kan du ju vara säker på haha..
Men jag tycker nog ingen av dom raserna ovan har haft sån här päls som liksom krokar sig fast i kläder, soffor o dylikt…så att det blir jobbigt att få bort..
Har du kollat här på iFokus efter "Sheltie ifokus"` föresten?
Annars så finns det ett forum här där dom bara "pratar" sheltie där du säkert kan hitta bra tips från dom som själva har eller har haft en egen sheltie..
Har man inte själv haft en ras så kan man ju inte riktigt veta hur den rasen är!?
Så prata/ställ frågor , framförallt i IRL..till dom som har egen erfarenhet av rasen du är intresserad av, som tex uppfödare, andra ägare..
En tanke bara! Gillar du att tex gå på hundutställning eller någon annan hundaktivitet?
Då skulle du ju kunna träffa flera olika hundar av den rasen du är intresserad av och även kunna prata med olika uppfödare och andra ägare av den rasen..
Folk brukar bara tycka det är roligt att få frågor om deras hundar..😊
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"
#42: Wow! massor av hundar :D och massor av olika sorters päls. Själv har jag bara erfarenhet av pudel(+mix), keeshond och cavalier :) Jag tycker nog att spetsen hade lättast vård, men fäller mer än pudlarna såklart.
hans hår smög sig in i kläderna men var väldigt lätta att få bort, till skillnad från t.ex. rottis. dens hår har tom lyckats borra sig in i huden ett par gånger :P
Då är det iallafall lättstädat :) Bra att veta, tack så mycket för dina beskrivningar! Lätt att föreställa sig och lättare att jämföra med så många olika.
Jag har inte kollat in den sidan än, men ska definitivt göra det! visste inte att det fanns en egen för dom.
Jag har varit på 4 eller 5 utställningar, var ett par år sedan sist dock. Jag åkte med min syster, men hon är inte längre intresserad av dom. Hon har inte hund längre. Jag hade kunnat tänka mig att åka på fler om det fanns någon som ville åka med mig. Pga min agorafobi och sociala fobi så är det extremt jobbigt, det är värt det för hundarna dock! Det hade varit en av mina värsta mardrömmar om jag var i en liknande miljö för något annat :D Men jag hade tyvärr inte klarat att åka helt själv. Jag behöver stödet.
Jag fick träffa en hel del hundar, ägare och uppfödare som berättade om deras respektive raser och individer. Tyvärr fick jag inte träffat några shelties. Och dom andra raserna jag träffade där var för en friskare mig :P Hade varit kul att kunna åka igen nån gång och prata med folk om raserna som är intressanta nu.
Har du kollat vad de olika raserna kostar att köpa och vad dom kostar att försäkra?
Kan skilja mycket och om man har begränsad ekonomi kan det ju påverka valet också.
#44: Ja, jag kollar regelbundet valppriserna, dom raserna som är intressanta för mig skiljer det inte så mycket mellan, sen är det ju en engångskostnad så det är okej om den är lite högre för att det ska bli rätt. Man får spara lite längre bara. Alla fasta kostnader är det jag försöker lista ut nu, som mat och försäkring. Jag kommer inte ha råd till en stor hund, matkostnaderna blir för höga, men en liten till mellan verkar vara överkomligt.
Försäkringar beroende på raser har jag precis börjat kolla på :) Det är lite klurigt att lista ut ibland eftersom alla sidor bara skriver innehållet men inte priset på försäkringen, dom vill att man ska ge uppgifterna om djuret som ska försäkras för att man ska få en offert.
Som tur är finns det vissa privatpersoner som rekommenderar vissa försäkringar för de speciella raserna, så man får ett ungefärligt pris, men det är väldigt rörligt, dvs beroende på individ, kastrering, ålder, osv kan priset skiljas rätt mycket (för att vara en vald försäkring/plan). så där försöker jag räkna på den högre sidan, bättre att vara pessimistisk och positivt överraskad än tvärtom :)
#45: det är bara att fylla i dina uppgifter så får du en offert.
Du köper inte försäkringarna när du fyller i för prisuppgift. Du får helt enkelt bara fram priser pch innehåll i de olika dom har.
Tänk på att lägre rörlig % och låg fast självrisk är väldigt skönt när man väl måste till veterinär, men kostar lite mer per månad. Kolla också hur kort eller lång självriskperiod det är. His något bolag lan du behöva betala fasta självrisken 3 gånger på ett år om du har otur med sjuk hund, andra har e gång per år.
Kan berätta att min förra whippet var sjuk från dag 1 till jag fick låta honom sova vid 2,5 år och både första och andra året kom vi upp i vårt tak på försäkringen. Så första året använde vi 140.000, och samma sak andra året. Jag betalde 15% av kostnaderna. Plus månadskostnaden för försäkringen.
Välj ett högt belopp, för det tar slut fort om det vill sig illa. Och jag rekommenderar att kolla efter bolag ned hög medicinersättning. Min hunds mediciner kostade 2000kr i månaden, jag betalde 15% av det.
Och han kostade 18.000 i inköp. Det var en hemsk och dyr historia. Var så tacksam över att jag hade lyckats med val av försäkring som verkligen täckte allt utan en fråga. Tyvärr finns dom inte mer.