Ja, sheltien tävlar aktivt (när det är tävlingar då, i år har det bara blivit två officiella starter) i agility. Har ställt ut honom också, men det görs inte längre. 

Med border collien är målet att tävla i agility, drömmer även lite om att tävla i vallning med henne.

Har tävlat mycket, men tappat suget senaste tiden.
Har salukis och med dem har jag genom åren tävlat i lydnad, rallylydnad och lure coursing. Jag har också ställt ut några gånger, men främst för att det behövs för lure coursing-championat.

Skulle gärna träna för tävling i agility, men lagom till att jag hittade klubb med kurs som verkade lämplig så kom corona-eländet…

Schapendoesen tävlar agility, rallylydnad och tävlingslydnad. Hon är också finsk (bor i Finland) utställningschampion. Briarden tävlas inget ännu, hon är 1 år 5 mån gammal bara, men finns många planer för henne ☺️

Nej, fanns väll en idé om kanske hitta något att träna och tävla i framtiden när jag skaffade honom men så blev det inte. :) Mina nerver fixar inte det, tar mig knappt iväg på träningar med vovve i rädsla över att göra fel/bli dömd/utskrattad osv… Jag blir väldigt lätt osäker och oroar mig för vad alla andra tycker och tänker.. Främst i nya folkgrupper och speciellt i kombination med nya miljöer och aktiviteter. Sen är ju dessutom min hane kem kastrerad så om jag förstått det rätt så skulle vi inte kunnat tävla i vilket fall :)

Nej Inget intresse för det. Vi tränar för att det är roligt. vi har en aktiv familjehund, bc/aussie, till en aktiv familj. Men oftast ränner vi i skogen med alla mina dagishundar.

#4 tråkigt att det är så för dig! Kurser går du ju inte för att visa hur bra du är, utan just för att lära dig och bli bättre. På tävlingar sedan så har alla sånt fokus på sig själva och sina hundar att de inte hinner se något annat, så risken att bli utskrattad är snudd på obefintlig. Jag har tävlat mycket, men knappt sett någon annan tävla, just pga det.

Ja vi tävlar. Just nu i rallylydnad men tränar för tävling i lydnad och freestyle också.

Jag tävlar i agility, lydnad och rallylydnad, fast vill väldigt gärna tävla bruks.

Vad många ni är som tävlar :) kul! Själv är jag inte stresstålig så jag har inte nerver för det.

Jag har tränat upp mina nerver. Första tävlingen kunde jag inte äta från att jag vaknade, jag svettades och var fräsig mot min mor, jag kunde inte sitta still, jag höll på att gå under. Men det gick! Vi vann till och med klassen. 

Idag är jag inte alls lika nervös, men det har tagit många tävlingar att komma hit.

Med Dundee har jag tävlat agility (klass 1) men just nu är jag osäker på om jag kommer våga tävla med honom igen, då han i våras föll av balansen. Och att bara tävla hoppklass ser jag inte någon mening med. Men vi har iallafall roligt på träningarna 🙂

Rut är för ung ännu men planen är att börja tävla agility med henne 🙂

Jag har tävlat i rallylydnad med min Tax Alf.

Nej, jag hade velat i den bästa av världar men för mig är det viktigaste att vi har kul på hemmaplan istället. Har lite sociala svårigheter så har svårt att ta mig iväg bland folk, men man får lösa saker på andra sätt om så behövs. Jag tränar med min vita herde i skogen några minuter från vår lägenhet, funkar utmärkt.

#13: ja man får göra det man ian