Sportklippt pudel, sportklippt Bearded Collie, Welsh springer spaniel, labbe, finsk lapphund?

Jag tänker spontant på Schnauzer. Har haft mellanstorleken. Pigga, alerta och med på "allt". Satt i fören i roddbåten eller sprang med när jag red eller körde min häst etc. De är gårdshundar. Min hade inget jaktintresse alls, gick bra att ha lös både i samhälle och i skogen. Mellanstorleken är en frisk ras som fäller väldigt lite päls, de trimmas.

Jag rekommenderar sajten DogTime, där kan du välja ut raser med de egenskaper du önskar och de är väldigt detaljerat beskrivet(hur lätta de är att träna, hur de tål att vara ensamma, hur de fungerar med andra hundar och barn, energi nivåer etc) Mer stabila raser som inte lider av separationsångest är hundar som är väldigt oberoende av människan. Speciell de hundar man använder som ”gårdshundar” eller ”vakthundar”. Deras största uppgift är att larma och beskydda boskap och klarar sig fint för sig själv. Dock kan de vara svårare att träna därför de just är så oberoende, de lyssnar på kommandot men gör nödvändigtvis inte det du vill. Med sådana hundar kommer träningen spela en stor roll för att ha en stabil kontroll över de.

Jag har en cocker spaniel-kille som är strax över två år nu, skriver lite om rasen då det ju var en ras du var intresserad av. Jag kunde inte vara mer nöjd med min grabb. Han är precis det jag ville ha och en fantastisk hund. Med det sagt ska man komma ihåg att cocker är en arbetande ras. De behöver och vill ha något att göra men är så klart inte som en bruks- eller vallhund på gott och ont. Min upplevelse är att de inte är lika lättlärda men inte heller lika intensiva (generellt sett då). Jag tränar aktivt med min på Brukshundklubben minst ett par dagars i veckan, oftast mer, främst rallylydnad och mellan det tränar vi en del hemma samt mataktiverar i stort sett alltid. Han är väldigt lugn och enkel inne och även att ha med tex till vänner eller på café (självklart har vi ju tränat detta) om han har fått nog med stimulans, mental stimulans är viktigare än fysisk för min i alla fall. Många gör någon slags nosaktivering typ spår, nosework, specialsök vilket de passar bra till. De är generellt sett ENVISA, arbetsvilliga och närhetstörstande. En del har svårt att vara ensamma, en del är skälliga men det är individuellt. En del drar mycket i koppel och är ständigt på jakt efter nya spår, men det är ju mest en träningsfråga. Jag har inte min helt lös vid skogspromenad utan på långlina då spår är mycket intressanta. Går så klart att träna. De kan ha problem med öron och mungiporna där de lätt får svamp. Sen är det pälsen. Fullpälsad kräver MYCKET jobb och drar in stora mängder smuts. Pälsen växer som ogräs och måste skötas. Rakar man mer blir pälsen ofta tjock och lockig, mer svårskött efteråt. Fäller gör de ju men inte extremt. Man kan korta ner behängen och få mer lättskött päls. På plussidan är att det finns många uppfödare så man kan träffa flera och hitta en man trivs med och där föräldradjuren är trevliga. Finns variation i rasen, vissa är reserverade både mot människor och andra hundar men de flesta är trevliga. Lycka till!

Har haft 2 jack russel terrier. Världens goaste hundar. Smarta. Lydiga med träning. Min sista hade inte koppel förrän han va runt 9 år. Började höra dåligt då:( Han blev 17 år utan sjukdomar, mer än ålders syn/hörsel. Jakthund, ja. Men min fick bara jaga det jag tillät (råttor). Rörde aldrig något annat. Har schäfer nu, men kommer att gå tillbaka till jrt när schäfer blir för stort( jag för gammal 🤣).

Jg tänker också spontant på Schnauzer.

Har själv vinthundar och skulle inte rekommendera whippet om du vill ha en hund som är enkel att ha lös, de har jaktinstinkt som heter duga.

Jag tror absolut att papillon kan vara ett utmärkt val. Jag har träffat ett flertal som varit glada och pigga sällskapshundar, okomplicerade sådana.

Den absolut mest okomplicerade och gosiga hund jag träffat var dock en bichon havanais. De är också aktiva och glada, och det går utmärkt att klippa ner pälsen så att den blir mer praktiskt än utställningsfrisyren. Tror det kan vara vanligt med tandproblem hos dem precis som hos många andra småhundar, men genom att kolla noga bland uppfödare lär det inte vara några som helst svårigheter att hitta en som är både trevlig och frisk.

Jag har en amstaff tik på foder, som är 9 år, och bott här i nästan ett år nu. Hon kan bli röd om tassarna om jag inte torkar dem efter de blivit våta, och hon kan få milda utslag om hon inte får rätt mat, men utöver det har hon inga hälsoproblem, eller mentala problem, eller problem med att vara lös. Folk med fördomar finns det absolut, en del som typ sliter sina barn/hundar åt ett annat håll när vi kommer gående, men det struntar jag i. Jag hade aldrig planerat en amstaff, men nu blev det en sådan, och jag har aldrig ångrat valet av ras. Nästa hund blir en valp, men inte fören om kanske 5-8 år, och då blir det förmodligen en till amstaff, för jag har verkligen fallit för rasen.

Det säger ju inte att det är rätt ras för dig, men tänkte bara ge ett exempel på en personlig erfarenhet. :)

Säger som alltid, Tysk spets, mittelspitz eller kleinspitz. Det är en frisk ras, låg jaktlust. Min är självständig I grunden men ändå följsam eftersom vi tränat mycket. Han kommer nästan alltid på inkallning (han är 6 mån så det är inte perfekt än haha). Han är vänlig mot alla, kontaktsökande, lyssnar bra på tillsägelser utan att ”testa gränser”, väljer alltid fred före konflikt (typ om jag måste ta nåt farligt från munnen och jag gjort fel dvs märker vad han har i munnen alldeles för sent, så låter han mig ta det trots att han först visar att han vill behålla det). Han orkar nästan lika mycket som en arbetande hund, men han nöjer sig med mer lättsamma aktiviteter som att tugga på ben eller ligga utomhus och titta runt. Mest vill han bara vara med. Just nu är han ju valp/unghund dock så han blir väldigt trött efter en aktiv dag. Han är dock sjukt smart, igår lärde jag honom hämta en boll och lägga den i min hand på endast 10min, men klicker. All vår inlärning och uppfostran har gjorts med mjuka metoder och han har aldrig varit tålamodsprövande eller vad man ska säga. det är verkligen en perfekt allroundhund. vi har precis gått med i SBK och kommer successivt introduceras till olika hundsporter som vi ska testa på! Samtidigt så vet jag många som har de som vanliga sällskapshundar.

Varför inte en Portugisisk Vattenhund? En underbar allroundras som passar till allt bara de får vara en del av familjen. Kommer att älska det där med kajakandet :-) Den blir vad du gör den till. Har en nioårig donna här hemma som jag fjällvandrat med, tävlat i lydnad och bruksspår och rallylydnad och som tränat nosa work. Hon har visat framtassarna i allt jag testat (jag är begränsnigen inte hon) Hon är vänlig och rolig .bra med människor, andra hundar och djur. Nu har jag en vallhund - Aussie som är en brukshund och som också är helt underbar - men vassare och mer "allvarlig" än hon är även om han upplevs som en nallebjörn av de flesta. Han är inte alls lika arbetsvillig och förig. En annan fördel med Portisen är att de inte hårar. Helt fantastiskt - men de kräver pälsvård om de ska vara i rasklippning - annars klipper man dem kort. Räcker med 2-3 gånger per år.

Har du tänkt på vallhundsrasrer som inte är så krävande som border? T.ex. schapendoes verkar jättetrevliga, tycker jag.