Har haft fyra brukshundar och alla har betett sig olika under sin uppväxt. Det jag lärt mig över tid är att så kallade felbeteenden inte avtar av sig själv, utan det behöver man ta itu med. Ju snabbare desto bättre och ju mindre jobb krävs det, men hamnar man tokigt så är det väldigt klokt att ta hjälp utifrån för att komma på banan igen.

Det första du bör göra är att kasta flexikopplet och använda ett vanligt så du har kontakt med din hund.

#1 Sorry för trådkap nu.. Men har själv en valp på 12 veckor, bruksschäfer. Jag blir så osäker på hur man ska göra med valpen. Vissa säger "låt valpen vara, låt den dra i kopplet, jaga efter fåglar och djur. Ta det när den blivit större istället" medan andra säger "passa på nu när den är så liten att forma den, sätt krav tidigt på att det inte är ok att inte lyssna eller jaga fåglar/djur och följ upp med beröm". Hur tänker du där? 

Och till TS, så otroligt jobbigt läge! Jag har min första bruksvalp nu men har en omplacering på 4 år idag som är helt galet underbar. Jättebra att du skaffat hjälp, det kommer nog att ordna sig för er :)

#3 Det är mycket svårare att ta tag i felbeteenden när hunden är äldre, då har de ju fått göra fel under en längre tid och fått det som en vana, mer eller mindre. Att försöka förebygga så att hunden inte ens vet att det är ett alternativ att dra i kopplet, hoppa på människor, dra efter vilt eller vad det nu är, är ju drömscenariot. Svårt/omöjligt att hålla i verkligheten - men något att försöka sträva efter.

#4 Ja men precis, tänker likadant.. Men HUR tar man tag i felbeteenden med en så liten valp? Säg att den låser sig i fåglar och försöker jaga dom, hur tar man tag i sådant problem? Att sätta koppel på räcker inte alla gånger för min valp är lika intensiv i blicken och försöker jaga lika mycket lös som kopplad.

#3 Har jag en ras som jag vet kan ha stor jaktlust som äldre så är jag tydlig från start, det är förbjudet att jaga eller att låsa sig vid vilt. Samma sak gäller vid andra hundar, jag som tränar och tävlar behöver ha hundar som inte lämnar min sida för att gå till någon annan. Jag ser ingen vits vid att låta hunden bli äldre och starkare innan jag fostrar den, för jag vill kunna använda så små medel som möjligt. Har man köpt driftstarka hundar så utnyttja uppfödarens kunskaper, ställ frågor när problem dyker upp och lyssna till råden. Uppfödaren har oftast massvis med års erfarenhet och det försöker åtminstone jag att dra nytta utav.

#2 vad är det som är magiskt med föexit som gör att man omöjligt kan ha kontakt med sin hund?

Den stora klumpen man håller i tex.

Tack för era svar, jag ska försöka ta mig till BHK på måndag för att försöka få inspiration till träning. Har jättesvårt att träffa folk men ska försöka utmana mig för både Kiras och min skull.

#2 Varför skulle ett flexikoppel göra att vi inte har kontakt? Och vad har "klumpen" med nåt att göra? Låter märkligt. Jag har två "lägen" när  vi är ute, "heel" då hon går vid min sida och att hon går "fritt". Jag kan inte åka till en rastgård eller liknande varje dag och hon behöver få "springa av sig" mer än 1,5 meter från mig. Kan tillägga att skogen inte är ett alternativ heller då hon i en viss ålder plötsligt satte iväg. Är bara glad att jag tillslut gav upp långlinan som var otympligare och farligare.

#9 Du skriver att hon drar. Borde ju inte vara något problem om du har heel. Jag snackar om kontakt genom kopplet.

Vilka tråkiga kommentarer du fått! Gissar på att behöver pepp mer än pekpinnar. Du har ju skrivit själv att ni ska jobba på saker och få hjälp. Unghundar kan verkligen vara förjävliga, min är snart ett år och alla hormoner och instinkter ställer verkligen till kaos för honom. Jag kan tyvärr inte visa dig ljuset i slutet på tunneln eftersom jag inte nått dit än, men jag kan i alla fall dela din frustration och oro. Jag kan bara hoppas att det blir bra för oss båda tillslut, förhoppningsvis får man tillbaka allt det arbete man lägger ner på dem :)

Jag kan varmt rekommendera skvallerträning för det mesta ute på promenader, oavsett ålder: 

https://blandrashundar.ifokus.se/articles/4d712e7eb9cb46221d0449f3-skvallertraning

#11 Jag ser inte en enda pekpinne. Så du får ta och läsa om.

#13 Det är verkligen en tolkningsfråga, jag tolkar dina svar som otrevliga och irrelevanta. Att slänga flexikopplet (som inte är anledningen till varför hunden beter sig illa) är inte lösning på problemet, inte heller att kunden kan gå fint i koppel när det inte finns någon störning.

#14 Om du läser en gång till så har jag inte skrivit att det är lösningen. Bara en början. Om du lägger in några värderingar i mina inlägg här i tråden får det stå på dig. Att råda till ett vanligt koppel under tiden som man försöker få bukt på beteenden är lika otrevligt som att råda till att prata med uppfödaren. Varför mitt råd skulle irrelevant men inte dina är ytterst märkligt. Nu låter vi tråden handla om ämnet.

Jag har en unghund på 2,5år som för det mesta har varit rätt enkel, men vissa dagar är det som om han ej har några öron alls… Han har senaste börjat jaga igen då han har upptäckt det roliga med ekorrar, även om jag kan bryta honom.. Men det innebär att jag numera har han mycket mera kopplat och/eller under konstant lydnad när han är lös. Han har börjat muppa upp sig lite mot andra hundar ibland, lätt att bryta men känns så jädrans fånigt… 🤦‍♂️ Så ja, inte några peppord direkt men tro mig, du är inte ensam! Heja er, bara o skriva PM om du vill slänga ut flera frustrationer 😅😂

Ser inga problem alls med flexikoppel, snarare kan det vara ett riktigt bra verktyg ibland särskilt för jobbiga unghundar. Varför då? Jo, för man får stunder/promenader då som blir mer avslappnade, där hunden får lite mer frihet och man själv kan chilla lite - det behövs också. Allt kan inte vara en konstant fight eller kämpa med en jobbig unghund. Ett långt flexikoppel tillåter hunden att sniffra runt fritt och "göra sin grej" en stund, det är inget fel i det heller. 

Dessutom kan man ju när man så vill träna på kontakt med hunden i olika situationer med flexit som en smidig "livlina". Tex - hunden får frihet, men man gör små inkallningar där hunden får komma, få belöning, och sen dra iväg igen till sina dofter/whatever. Allt detta går förstås att göra med långlina, men det är ofta plottrigt och den kan fastna och ha sig lättare. Jag gillar verkligen skogspromenader med 10m flexi.

Sen är ju flexit i sig inget verktyg som löser olika problem, det är förstås sant. Men det är ingen negativ grej som förstör.

Till TS: Det var väl en jättebra idé att kontakta några tränare! Det är inte för sent och snarare en bra sak att du gör det nu. Inte bara för att få expertis - det är även bra att träna med nån så slipper du känna att du ska hantera allt själv. Det är ofta en stor hjälp tycker jag att träna med andra, vare sig det är kompisar eller en kunnig instruktör (ännu bättre förstås). Det BLIR AV då också!

#18 Jag har aldrig sett någon hundinstruktör som rått någon till flexi när man ska jobba på beteende. Inte på någon klubb jag varit på. Dom är till för hundar som går bra i koppel.

Näst person som skriver åsikter om mig i tråden blir blockerad på obestämd tid.

 Flexi är väl inte fel utan låter som en jätteklok användning. Man kan inte träna 24/7 på varje promenad, det orkar varken hund eller människa och perfekt att ha ett flexi som man kan låta hunden få strosa runt OCH träna inkallning på när hunden är 5 till 8 meter ifrån än. Perfekt ju! Föredrar flexi framför långlina när det kommer till promenad just för att hunden inte trasslar in sig och jag behöver inte ha koll på 10/15 meter lina. Kontakt och Flexi skulle jag inte säga hör ihop utan med ett flexi som sagt kan du göra mycket mer än vad du kan göra i ett 2 meter koppel eller rättare sagt du kan göra andra grejer än med ett vanligt.

Tycker det är superbra att du har tagit kontakt med tränare och tar tag i allt. Är verkligen superbra, hundar har jobbiga åldrar. Trodde i vissa stunder jag skulle få spel på mallen som nu är bara en sådan enkel och underbar hund! Självklart att du kommer att lösa det ❤️

Tänk inte "det borde jag ha gjort för längesen" utan " gud vad bra att jag ska få hjälp nu". Vi kan alltid ha gjort annorlunda tex jag som skulle ha lärt in ståendet tidigare och tänkte "shit detta kommer inte gå" men det har det gjort❤️. Samt Mallen hoppade på folk men det gör hon mindre och mindre, saker går oftast att lösa.

#30 Exakt så.. Flexi är ett jättebra verktyg för att få lite lugn och avslappnad promenad, använt rätt. Där hunden kan få frihet och ägaren kan slappna av även fast hunden inte har perfekt inkallning/lydnad.

Och ja, det är aldrig försent att träna på nått. Det hjälper aldrig att tänka "detta borde jag gjort förut" - oftast förstör det bara eftersom man då kanske därmed struntar i det.

Tack för era stöttande svar, uppskattar positiv och konstruktiv respons. Och barska pekpinnar är det sista jag behöver just nu då jag verkligen har det jobbigt psykiskt just nu. Uppskattar även att folk PMar och är schyssta. Fler får gärna dela med sig av sina slyngelålder-problem.

Skullle verkligen uppskatta om nån orkade läsa.

Idag var jag och mamma på BHK för första gången och det gick åt helvete. Jag gick in i skogen med Kira och brast ut i gråt. Det höll bara inte. Kände mig så jävla misslyckad när alla andra tränade så fin lydnad med sina hundar och jag kände mig som det svarta fåret.

Nu kanske ingen bad om min livshistoria men jag måste verkligen få skriva av mig. Fick världens utbrott där borta.  Allt bara brast för mig. Nånstans mitt i allt detta fick jag in lite kontaktträning medan vi på långt håll såg folk träna. Men det är en klen tröst för allt gick verkligen käpprätt. Jag känner att jag inte har mentaliteten att ha hund, iallafall inte en brukshund i tonåren. Jag kände mig som en clown där borta.

 Kommer förmodligen inte sätta min fot där igen dels för att Kiras skällande på andra hundar får mig skämmas vilket blir ännu jobbigare då jag har social fobi, samt att folk kan ha hört mitt utbrott. Jag får vanligtvis inte utbrott men det brast verkligen för mig. Senaste tiden har jag inte alls vart stabil och jag vet inte riktigt varför. 

Jag kan iallafall säga att jag försökte, men jag skuldbelägger mig själv för att jag var för sent ute. Det är så jävla naivt och sjukt av mig att komma nu när hon är 11 månader och i sin värsta tid och tro att jag ska kunna jobba hennes mentalitet.  Jag förtjänar fanimej inte att ha hund. Misslyckad är bara förnamnet.

Frågan är hur jag ska våga gå till en hundtränare efter detta. Lär väl stå även  där och börja böla som en unge. Min psykiska  hälsa är kaos just nu. Vet inte hur jag ska ta mig härifrån.

#32 Det är helg okey att gråta när man tar hjälp av en hundtränare. Skulle du gråta är du långt ifrån den första som gör det. JG tycker du ska boka en tid och förklara din situation. Det kommer bli bra.

#32 Det finns gott om hundar på brukshundsklubbar som skäller på andra hundar och inte kan fokusera. Särskilt unghundar, men även vuxna! Det kan ibland se ut som värsta perfektionen när man åker dit och ser några som tränat mycket, men det är ingen universell standard på alla som är där.

Det är inte i närheten av "för sent" för nått alls. Jag tror du kommer lära dig allt eftersom att man aldrig kan göra allt rätt, och du kommer se tillbaka på den här tiden med mer perspektiv om ett par år. Det är även helt OK att ibland bara sätta hunden i bilen vid klubben eller nån annanstans och ta det lugnt en stund. Eller som du gjorde - gå ut i skogen. Det var väl jävligt bra att du gjorde så och inte ställde dig och skrek sönder din hund som det finns gott om "brukshundsfolk" som kan göra i en sån situation? 

Jag är SÅ emot all denna dumma "prestige" som verkar finnas inom hundvärlden ibland. Eller som till synes verkar finnas. Det är ingen jäkla audition att åka till bruksklubben och försöka träna lite lydnad. Ungefär samma som att en otränad människa kan åka till gymmet, det är ju (nästan) HELA POÄNGEN MED GYM! En hundklubb är verkligen inte bara till för dem som redan "kan allt"!!!

Och vadå, din hund är liksom inte ens året gammal. När skulle du ha gjort den perfekt eller fått den att bete sig perfekt på brukshundsklubben? Jag tränade med min med valpkurs/unghundskurs osv från början bla på bruksklubben och var där mycket då. Det betydde inte att han därmed  blev perfekt på nått vis alls. Han är jättesvår att träna bland andra hundar och har alltid varit det. Så kan det vara.

Nä, skit nu i vad som hänt eller inte förut. Jättebra att du börjar träna med en hundtränare, kör på det. Och försök göra roliga saker också, vad det nu kan vara!

#32 Vet inte hur många gånger jag stod och böla, med ett svart litet odjur farandes som en trasa i andra ändan kopplet, på promenaderna när våran labbe var valp!

Minns så väl när hon blivit vuxen och hon gick superfint bredvid mig förbi en annan hund och den ägaren undra hur jag fick henne att gå så fint (han hade nån slädhundstyp som for hit och dit) och jag svara som det var, 7 års träning! För det var inte förrän hon närma sig åtta år hon verkligen började bli vuxen och kunde bete sig hyfsat i nästan alla situationer!

Vi börja som fodervärdar åt hundskolan men hon var bara borsta i två veckor på test för hon hade noll koncentration och var på tok för glad i allt och alla så vi fick köpa loss henne.

Visst var hon lätt på många vis, på gott och ont var hon extremt självsäker vilket innebar att hon strunta i om vi lämna henne själv hemma (så behövde aldrig ensamhetsträna) men samtidigt så sket hon ju fullständigt vart man var om hon gick lös också och tappa hon bort en gick hon helt enkelt hem snarare än försöka leta rätt på oss människor :P

Tycker det kan vara lite upplyftande att titta på vissa hundtränar program (speciellt it's me or the dog som finns ute på youtube) för då känner man sig inte så ensam och värdelös när man ser alla som har diverse problem med sina hundar och att träning inte är något som tar tre sekunder utan det kan (och man ska väl även tillåta det) ta tid. Men med hjälp och lite vilja så blir det bättre.

#32 Var ni där på kurs eller tränade nu själva? Jag förstår om det känns surt men kanske är inte gruppträning rätt forum för er såhär i början? Om ekonomin tillåter kanske det är bäst att boka en privatsession där fokus hamnar på bara dig och din hund så ni kan få vägledning anpassad för just er?

Är jättetacksam för era svar. <3 Det hjälper mig att få pepp och att höra att fler har/haft det ungefär som jag. 

Vi var där själva bara för att kolla läget då vi aldrig vart där innan. Jag ska bara bestämma mig för det bästa alternativet av hundtränare här i stan och sen ska jag boka in en timmes privatlektion. Ska bli så skönt att höra någon med erfarenhet ge mig sina tips IRL även om det även kommer bli jobbigt då jag avskyr att prata med främlingar.

Jag kollade faktiskt på "It's me or the dog" och andra träningsvideos och fick både ett gott skratt och pepp. Så jag och Kira lärde oss 2 nya tricks ikväll och jag känner inte lika stort "hat" mot henne som förut idag haha… Var iväg och köpte massa träningsgodis så nu ska jag verkligen ta tag i träningen mer. Ska även skära ner på flexikopplet iallafall framöver ett tag för att kunna träna närmre Kira, även  om jag självklart kommer fortsätta använda det.

Tror verkligen jag behövde få ur mig alla känslor förut idag och nu mår jag bättre och har mer positiv  inställning. Så det är en påminnelse till mig själv och andra i liknande sits att ibland är det jävligt skit men sen blir det bättre, och så fortsätter det.