Västgötaspets, Holger och 1 år + 2 månader. Lydnad, freestyle, dogparkour och tricks för tillfället. Sedan blir det ju långpromenader, koppelgående och annat krims krams. Så gott som varje dag, korta etapper. Vi tävlar inte alls, men ska väl ta oss iväg på nån utställning bara för träningens skull. Jag vet inte, men när vi tränar dogparkour, freestyle och tricks så leker vi fram resultat och inspiration, det tycker jag är så härligt, när hunden kommer med egna idéer och man tar tillvara på dem. Min hund är väldigt mammig och ska alltid vara nära tycker han, så då tränar vi alltid väldigt nära varandra, vilket jag tycker skapar en fin ömsesidig glädje.

Nikka, (jakt)labbe, 7 år.
Tränar allt möjligt men främst jakt/apportering, det varierar rätt mycket hur ofta vi gör det.
Har startat på olika sorters jaktprov men jag är egentligen inte någon tävlingsmänniska.
Det roligaste med jakten är att Nikka verkligen älskar det! Hon tycker alltid att det är kul att få jobba vad det än gäller, men jakten brinner hon för.
Det är så fascinerande att nästan allt ligger i generna och redan finns där på en bra apportör, "bara" att plocka fram och lära sig styra.👍

Charlie, cairnterrier, 4 år.
Just nu går vi agilitykurs, annars tränar vi allt möjligt men inte på någon högre nivå. Jag tycker att det är kul att "tramsa omkring" och göra vad vi känner för just då, vare sig det är spår, brukssök, rallylydnad, agility, dogparkour eller något annat.
Har inga högre mål än att ha roligt tillsammans med Charlie och att bygga vidare på vårt samarbete och relation med vettig aktivering.🙂
Tävlar inte med C, får väl se om det blir något i agilityn så småningom.
Jag tycker agility är kul för att det blir ett härligt samspel med hunden, in i minsta detalj, och för att de flesta hundar gillar det. Charlie kan nog tycka att det är väldigt roligt när han får kläm på det, han älskar fart och när det händer grejer, full sula på agilitybanan med andra ord.
Vad som helst är i och för sig kul att göra med hundarna, så länge de uppskattar det. Undantaget är väl tävlingslydnad som jag själv tycker är pisstråkigt…😉

Det här är Arrak, 4,5 år gammal labrador. 

Vi tränar just nu regelbundet lydnad, spår och dragweight. Vi tränar lydnad 6 dagar/vecka, och försöker spåra och fysträna (dragweight eller klövja) 4 dagar/vecka. 

Sen tränar vi även lite mer "när andan faller på" specialsök, drag och sök. Förhoppningen är att till hösten komma igång ordentligt med sök och drag igen, när vi flyttar hem :) 

Just nu tävlar vi väldigt sällan, men förhoppningen är att snart komma ut och tävla lydnad. Och någon dag ska vi tävla bruks och nosework! 

Det jag älskar med lydnaden är detaljpillet! Jag älskar att få titta på allting ner i minsta nivå, och få bygga värde i helt "orelevanta" beteenden för hunden, och att få jobba så nära med hunden! Jag älskar också att få gå in i bubblan med min hund, där bara han och jag finns, oavsett vad som händer och var vi är. 😍

Med brukset så har vi ju då lydnaden ovanpå den fantastiska upplevelsen att få jobba med nosen på hundarna, och hur rackarns duktiga de är, framförallt spåret. Med söket är det sjukt roligt att få åka ut i skogen, med en härlig grupp, och få se hundar ta sig an riktigt jobbiga rutor, söka figgar, jobba med markeringar… Känslan när allt klickar ihop är oslagbar.

Aysu, 6årig saluki.

Vi tränar rallylydnad när vi känner för det. Ibland blir det dagligen, sedan kan det gå månader utan att vi gör något alls.
Aysu har inte tävlats alls det senaste året eftersom hon splittrade knäskålen förra våren, men innan det var hon mycket framgångsrik på lure coursing-fälten och har även fått för rasen fina resultat i just rallylydnad. Jag gillar lure coursingen för att det ger hundarna en möjlighet att göra det som de är skapta för, och de älskar det. I rallylydnaden gillar jag utmaningen och att klura ut olika vägar till samarbete och att ha kul ihop.

Och här är Ebrah, snart 3årig salukitik.

Samma svar för henne som för Aysu. Förra året var hon vinstrikaste tik på lure coursingen och hon har visserligen inte gjort mer än debuterat i rallylydnaden, men jag känner i träningen att hon har en stor kapacitet, så vi kanske tar tag i det lite mer senare.

Stor; Nea, snart 5 år, american staffordshire terrier
Liten; Dexter, 4 månader, Parson russel terrier

Nea:
Tränar mestadels fys i form av dragweight, sandtag, skog, balans osv, men även rallylydnad, nosework och lydnad. Hon är även färdigutbildad men ej examinerad assistanshund. Tävlar inget då hon inte kan hantera miljön. Satt i vila i väntan på rörelseanalys hos fysio då hon börjat röra sig orent igen.

Dexter:
Mestadels allmänlydnad atm, men även lekträning för assistanshundsmoment då tanken är att han ska examineras. Kommer prova på både rally, lydnad och nosework och sedan tävla i det vi trivs med. Kommer även han sättas i mycket fysträning.

Det bästa med det vi sysslar med… Bra fråga..
Dragweight - hon älskar det. Att jobba fysiskt överlag men dw är en favorit. Hon blir sådär härligt fysiskt trött och nöjd efteråt.
Rally - kulkulkul! Allt handlar om samarbete, att ha roligt och glada hundar!
Lydnad - kör vi så sällan men mest för att träna fokus och "allvar" ibland som vi sällan faktiskt gör.
Nosework - hon får använda nosen, dom flesta älskar det och hon blir trött och nöjd på en helt annan nivå av att arbeta med nosen.

Å så fina där ihop! Jättefin bild också. 😍