Frågor om Kooikerhondje
Inom ett år ungefär planerar jag att skaffa den första egna hunden (Är uppvuxen med golden, schäfer, labrador och dobermankorsning så vill ha en stor hund i litet format så att säga) och tror nu att jag har hittat rasen som passar mig men vill gärna höra om andras erfarenhet av koooikerhondje! Det som tilltalar mig med rasen är att den är aktiv, älskar vatten, ska vara lättlärd (så krävande men att det samtidigt ger mycket tillbaka), inte kräver trimning och passar bra för agility samt relativt frisk enligt skk och naturligtvis att den är otroligt vacker att se på.
Ni som har eller har haft kooikerhondje alternativt spenderat mycket tid med en vad är er upplevelse av rasen?
Vilka är deras bästa och sämsta egenskaperna?
Hur reagerar de mot främlingar?
Brukar de komma överens med andra djur i familjen?
Hur svår är den att lösträna?
Det finns inte jättemånga uppfödare av rasen i Sverige så om någon kunde tipsa om vilka som är bra (eller PM:a om någon som är mindre bra) vore jag väldigt tacksam!
Jag har inte en egen kooiker, men har varit runt till ett antal kennlar, både i söder och öster. Träffat en hel del individer därigenom. Min bild är inte fullständig, men jag har fått en hel del insyn i rasen genom att prata med uppfödare. Jag råder dig att göra detsamma faktiskt! 👍
Ni som har eller har haft kooikerhondje alternativt spenderat mycket tid med en vad är er upplevelse av rasen?
Rasen varierar mycket. Det är klart att de flesta uppfödare hävdar att de avlar enligt skk regler och arbetar för att bevara rasen, men jag tycker mig ändå se en uppdelning. Det är en hund relativt liten i sin storlek och kräver sin del utav mental/ fysisk stimulans. Därmed inte sagt att de inte klarar av viloperioder. Men efter dessa är de desto mer arbetsvilliga. Rasen är allround, och passar till det mesta. De är reserverade, och kan "dissa" hundar och människor som inte faller dem i smaken. Ofta hänger detta ihop med att dessa uppvisar personlighetsdrag såsom burdushet. Andra accepterar de lätt, och har enkelt för att komma nära (somliga individer är riktiga kelgrisar).
Vilka är deras bästa och sämsta egenskaperna?
Jag ser det såhär:
+ Plus
Allround, passar till det mesta
Ingen större sjukdomsproblematik + inga exteriöra överdrifter
Minimal pälsvård
Bra av/på knapp
- Minus
Skäller mer i grupp
Blir ofta otrygg som unghund + tar tid innan de är "vuxna"
Sen är rasen även signalkänslig, på gott och ont!
Hur reagerar de mot främlingar?
Ett drag som många kooikrar har (i och med deras reservation) är en hög integritet. Om du kliver över den gränsen blir de inte alls lika benägna att ta kontakt, eller kan helt enkelt ryta till. Man skulle kunna likna dem rätt mycket till katter faktiskt. En katt kan du inte göra vad som helst med, för de vill sannolikt inte. Om du däremot respekterar dem så tar de efter ett tag själva kontakt. Vart gränsen går skiljer sig från individ till individ, vissa kan nosa lite, andra är helt ointresserade… Detta påverkar såklart hälsningsceremonier. Det är upp till varje hundägare att veta vad deras hund klarar av, och kunna sätta stopp där. Men, återigen, det skiljer sig mycket.
Brukar de komma överens med andra djur i familjen?
Ja, det brukar gå bra. Mig veterligen är det rätt lätt att introducera andra djur, särskilt om det sker i valpstadiet. Man skulle kunna tänka sig att det är något svårare med gnagare dock, eftersom kooikrarnas uppgift förr bl.a var att hålla undan skadedjur. Säkrast är såklart att låta dessa mötas under kontrollerade former!
Hur svår är den att lösträna?
Inte särskilt svåra. En del har jaktlust, men eftersom de inte är renodlade jakthundar brukar det inte vara några problem.
~
Mitt något röriga catstagram
~
Ni som har eller har haft kooikerhondje alternativt spenderat mycket tid med en vad är er upplevelse av rasen? -Tycker #1 har gett ett bra svar men kan ändå ge ett svar jag också som har en kooiker. Rasen är ojämn och det går inte riktigt att säga hur rasen är då det varierar mycket mellan olika linjer. Ska jag ändå generalisera är det en ganska tuff hund i litet format, mer terrier än Spaniel i temperamentet då de varit gårdshundar som skulle vakta gården och hålla undan skadedjur. De har blivit kända för att några individer lockade änder men bör ändå ses som gårdshund mer än fågelhund. Vilka är deras bästa och sämsta egenskaperna? Bästa: -Lättlärd -Otroligt intelligenta och observanta -Stark personlighet -Mysig -Mycket motor -Bra storlek och lättskött päls Sämsta: -Envisa -Ofta kort uthållighet vid träning, ingen hund du tränar långa lydnadspass då de tröttnar när de väl anser att de kan ett moment -Skälliga när de blir uppjagade -Skarpa, finns många kooikrar som bitit barn och veterinärer -Många är socialt osäkra och har svårt att fungera med andra hundar och människor Hur reagerar de mot främlingar? Vanligast är att de är avvaktande mot främlingar och vill spana in dem innan de godkänner dem. De ogillar burdusa människor. Här skiljer det sig mycket mellan uppfödarna där några avlar på sociala mjuka kooikrar och andra på skarpare osociala som inte kommer fram till främlingar alls ens efter flera timmar. Men även hos uppfödarna som avlar på skarpa finns det sociala kooikrar och tvärtom. Brukar de komma överens med andra djur i familjen? Som många gårdshundar lär de sig att inte döda gårdens djur. Kom dock ihåg att kooikrar som får chansen fortfarande dödar råttor och möss. Hur svår är den att lösträna? Man avlade in Welsh Springer Spaniel i rasen och därför har ett flertal individer ett megastarkt jaktintresse och är borta i flera timmar. Andra individer bryr sig inte om det springer förbi rådjur.
Kan förresten tillägga att de inte tycker om vatten. Eller ja, min gör det och många andra men lika många avskyr vatten. Ungefär 50/50 där som med allt annat. Sen är de svåra som valp och unghundar.
Tack så mycket för era svar! Hade en stark känsla av att SKK och vissa andra sidor gav en lite.. glorifierad bild av Kooikerhondje. Verkar absolut vara en underbar ras för rätt person men trots tidigare hundvana tror jag inte att den skulle passa mig som första helt egna hund då deras personlighet och temperament varierar väldigt mycket mellan individer så jag är väldigt tacksam över de klargörande svaren :)
Jag tror du tänker rätt. Jag var också intresserad av koiker ett tag och pratade med uppfödare. Jag minns inte exakt vad det var för egenheter som fick mig att backa, men det var den mentalla biten ivf. Och det framhölls att den så att säga krävde sin ägare, att man måste vara rätt person.
Var bor du nånstans? Jag fick tips om att ivf i Stockholm har de koikerpromenader, tror det var varje vecka. Och de tyckte det var positivt om presumtiva ägare hängde på. Rasklubben vet säkert om du är intresserad.